Kurssamband

Lärande och ledarskap –
Kurser och inbördes samband mellan dessa

Masterprogrammet Lärande och ledarskap är ett tvåårigt program med 12 stycken 7,5 hp kurser och ett examensarbete om 30 hp. En skillnad från andra andra masterprogram på Chalmers är att det finns ett omfattande inslag av praktik i detta program. Dessutom ges programmet ges på svenska, vilket inte utesluter att vissa kurser, kursmoment eller litteratur är på engelska. I programmet finns heller inte utrymme för valbara kurser, dock finns det utrymme för individuell profilering inom kurser. I programmet finns en tänkt progression som vi nu vill beskriva.

År 1

Under år 1 studerar du åtta kurser som spänner över programmets båda huvudteman, lärande och ledarskap, samt över båda undervisningsämnena och dessutom är både praktiknära och mer teoretiskt. När det gäller det sistnämnda är ambitionen att börja nära praktiken och sedan utifrån dina egna erfarenheter närma sig kända modeller av lärande.

Läsperiod 1

Kursen Matematik, undervisning och bedömning är ena delen i kursparet som behandlar lärande i matematik (se de mörkblåa rutorna i kurstablån till ovan). Denna kurs är en introduktion till lärande. Vi förväntar oss att du i detta skede endast har liten, om någon, erfarenhet av undervisning och börjar därför mycket praktiskt. Inspirerade av UTeach i Austin behandlar vi några enkla redskap för att skapa lärandesituation som tex ”the 5-E-model” och van Hieles faser. Du kommer att få förbereda och genomföra minilektioner. Besök på gymnasieskola kommer att göras. Dessutom finns inslag om ”teater för lärare” samt inslag om återkoppling, bedömning. Tex finns ett moment om muntlig bedömning, vi diskuterar det och vi praktiserar det som en del i examinationen av denna kurs då gymnasieskolans nationella prov använder denna form av bedömning.
Allt detta sker i en matematisk kontext där du själva lär dig ny matematik. Dels jobbar vi med grundläggande algebraiska strukturer för att få systematik i alla räkneregler, och dels med elementär talteori för att lära känna tals och talmängders egenskaper som delbarhet/odelbarhet och unik faktoruppdelning. Allt detta relateras till aktuella kursplaner för skolan.
Lärare i denna kurs är Samuel Bengmark, Matematiska vetenskaper, Mikael Holmqvist, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet, och mästarlärare Marcus Gustafsson, Göteborgs tekniska gymnasium.
Parallellt studerar du kursen Utbildningens uppgift och ramar vilket är en kurs som sätter in gymnasieläraren i en organisatorisk och historisk position. Kursen tar sin utgångspunkt i ingenjörsstudenternas domän genom att betrakta hur teknikutvecklingen påverkat människans bild av lärande och minne. En viktig del i kursen är momenten om politiska styrningen av skolan och om hur denna påverkar lärarens pedagogiska verksamhet. Speciellt beaktas utvärderingsverktyg och kursplaner som en domän där läraren förväntas agera självständigt inom givna ekonomiska och juridiska ramar. Speciellt beaktas kursplaner som ett område där läraren har tvingande krav men också har självständigt handlingsutrymme. Kursen tar också ett internationellt perspektiv både när det gäller kunskapsmätning och utbildningspolitik. Dessutom får du en inblick i specialpedagogikens roll och villkor i den svenska skolan.
Lärare är Helena Stensöta Johansson, Statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.

Läsperiod 2

Kursen Leda individ och grupp är en kurs med fokus på ledarskap. Leda individ och grupp syftar till att fördjupa dina kunskaper om, och förmåga att, leda personer och grupper, både i klassrummet och i näringsliv. Tanken är att du skall lära dig analysera, utveckla och utvärdera processer för att skapa god kultur så att alla medarbetare och elever kan närma sig sin fulla potential. Självreflektion och förmåga att bli ledd är väsentliga steg fram mot en sådan god kultur.
Speciellt med denna kurs är att all undervisning koncentreras till en heldag i veckan. Till varje sådant dag skall du läsa artiklar och skriva skriftliga inlämningsuppgifter. Detta möjliggör för dig att följ skolornas scheman under den parallella praktikkursen (se nedan), men kräver att du själva, eller ännu hellre tillsammans med dina klasskamrater, schemalägger ditt skrivarbete.
Lärare i denna kurs är Christine Räisänen, Construction Management, med hjälp av en handfull gästföreläsare.
Parallellt gör du din första praktik, verksamhetsförlagda utbildning, Lärande och ledarskap i praktiken 1. Genom kursen Matematik, undervisning och bedömning har du fått en viss förberedelse för undervisning. Men huvudsakligen fokuserar i denna kurs ligger på den mellanmänskliga dynamiken i klassrummet och lärarkollegiet, dvs på ledarskapet i praktiken. Vissa uppgifter relateras till det som behandlas i den parallella kursen Leda individ och grupp. Dock skall du damsuga efter intryck för att få erfarenheter av, och väcka tankar om, lärande. Eftersom du ännu inte fått någon förberedelse för att undervisning i sitt ingenjörsämne förväntas huvuddelen av undervisningen i denna kurs handla om matematik.
Lärare i denna kurs är Sheila Galt, Mikroteknologi och nanovetenskap, samt båda våra mästarlärare och mentorerna på skolorna.

Läsperiod 3

Problemlösning är en central verksamhet i matematik och i ingenjörsverksamhet. Framgångsrik problemlösning kräver inte bara ämneskunskaper utan träning, insikter om strategier och vissa personliga egenskaper. I kursen Problemlösning och lärande studeras problemlösning som verktyg och objekt för lärande. Där behandla frågor som: Hur kan man använda uppgifter som metod att gynna elevers lärande i synnerhet i matematik? Hur kan man utveckla problemlösningsförmåga? Du får själva öva på att formulera och värdera uppgifter. Vidare diskuteras bedömningsfrågor och återkoppling vid problemlösning. Elever med förmåga och fallenhet för matematik behandlas också i denna kurs och slutligen kommer dina kunskap i att använda IKT-verktyg för att illustrera och göra beräkningar vidareutvecklas i denna kurs.
Som i kursen Matematik, undervisning och lärande behandlas detta i ljuset av det egna lärandet. I denna kurs i handlar det om geometri. Du får chans att få arbeta en hel del med egen problemlösning. Kursen kommer att innebära en rejäl duvning i klassisk geometri med en del utsvävningar mot problemlösning i andra matematiska områden.
Lärare är Jana Madjarova och Eva Fülöp båda på Matematiska vetenskaper.
Parallellt studeras den första kursen av två om kemi, fysik och teknikdidaktik, Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 1. Studenterna delas i dessa kurser delvis upp efter ämne men uppgifter och redovisningar kan ofta vara gemensamma. Kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 1 har målet att studenterna skall kunna planera kurser, lektion och laboration utifrån styrdokument och didaktisk val. Vidare skall de kunna genomför undervisningen på ett sätt som motiverar och stödjer den lärande. Olika examinationsformer och deras konsekvenser skall man också lära sig identifiera.
Lärare är Jens Kabo, Johanna Lönngren från Avdelningen för Ingenjörsutbildningvetenskap samt våra mästarlärare.

Period 4

I kursen Analysera lärande är vetenskapliga modeller i fokus. Det första syftet med denna kurs är att du skall utveckla din förmåga att bygga och förstå vetenskapliga modeller. Modeller är helt centralt inom vetenskapen och utvecklingsarbete. Modeller harockså  fått ökat utrymme i de nya kursplanerna för gymnasiet. Det är då värdefullt att också förstå modellbegreppet utifrån ett mer jämförande och vetenskapsteoretiskt perspektiv. Vad finns det för olika föreställningar om vad en modell är och vad som karakteriserar dem? Det andra syftet är att läras om matematiska modeller, hur dessa kan utvecklas och användas. Ett tredje syfte är att studera hur olika lärandeteorier är modeller av hur lärande fungerar. De stora namnen, som Vygotski, Piaget, Dewey, m. fl. och deras idéer behandlas så att studenterna får ett språk och argumentationsbruk som är gångbart i dialog med andra lärare.
Lärare är Torbjörn Lundh, Matematiska vetenskaper, tillsammans med Aadu Ott, Strömstad Akademi.
Parallellt studeras kursen Utvecklingsprojekt i praktiken där din förmåga att vidarutveckla verksamhet utvecklas. Denna förmåga att utveckla är viktigt både som ingenjör och som lärare. Detta sker genom medverkan i ett utvecklingsprojekt på någon praktikplats som kan vara i skolan eller i näringslivet. Man utvecklar en lärande- eller lednings situation eller artefakt, som tex en lektion, en kurs, ett utbildningsmaterial, en utställning eller en lednings förfarande eller struktur.  Kursen har också ett rejält inslag i ledarskap då kursen inleds med en två veckors kurs i projektmetodik. Utvecklingsprojektet skall sedan genomföras enligt en projektmodell där olika faser, dokument och roller skall beaktas.
Lärare är Jens Kabo, Avdelningen för Ingenjörsutbildningvetenskap, tillsammans med våra mästarlärare.

År 2

Vilka kurser som ges under år 2, och deras huvudsakliga innehåll, beskrivs i detta avsnitt.

Läsperiod 1

Kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 2 fördjupar du dina kunskaper i hur man får andra att lära sig naturvetenskap och teknik. Denna kurs är något mer inriktad på utveckling och behandlar utvärdering av undervisning och utveckling. Hur utveckling kan ske i samverkan och hur man kan sprida kunskap från egen aktionsforskning behandlas och även hur man kan ta del av andras resultat.
Lärare i denna kurs är Jens Kabo tillsammans med Sven Andersson på Avdelningen för Ingenjörsutbildningvetenskap, och våra mästarlärare samt en del gästlärare.
Paralellet går kursen Lärande och ledarskap i praktiken 2 som är en verksamhets förlagd utbildning som normalt sker på samma fältskola som Lärande och ledarskap i praktiken 1, men fokus ligger nu på didaktiska frågor. Lärandemodellerna provas i verkligheten. Som uppgifter i kursen gör du bland annat ministudier där du spelar in din undervisning och analyserar effekter av sina didaktiska beslut. För att balansera upp att det var fokus på matematik i Lärande och ledarskap i praktiken 1 är huvuddelen av undervisningen i Lärande och ledarskap i praktiken 2 inriktad mot ingenjörsämnet. De sista veckorna i denna kurs blir också en slags slutpraktik då du får prova på att bära hela ansvaret som en lärare har under ett par veckor.
Lärare i denna kurs är Sheila Galt, Mikroteknologi och nanovetenskap, tillsammans med våra mästarlärare och mentorerna på skolorna.

Läsperiod 2

Kursen Learning and leading in dysfunctional organizations är en kurs som ges på engelska. Den behandlar är
• organisationen som arena för samarbete och konkurrens
• ledarskap och makt
• organisatoriskt lärande och problemlösning
• organisatorisk politik, mobbning och diskriminerande behandling
• kommunikation och beslutsfattande
• att leda förändringsarbete, tex för hållbar utveckling
• projektbaserade organisationer och projektledning
Du kommer i denna kurs att utgå från dina egna erfarenheter och lärdomar du fått genom att driva ett projekt  kursen Utvecklingsprojekt i praktiken och från kurserna om Lärande och ledarskap i praktiken.
Ansvarig för denna kurs är Jan Wickenberg, Teknikens ekonomi och organisation.

Parallellt gör du din sista verksamhetsförlagda utbildning genom kursen Lärande och ledarskap i praktiken – breddning. Under denna kurs skall du som student bredda din erfarenhetsbas genom att praktik görs i en miljö som skiljer sig på ett väsentligt sätt från fältskolan under tidigare praktikkurser. Tex är man på en skola med större utmaningar när det gäller elevunderlaget, eller så är man på ett företag, tex på en utbildningsavdelning. En förhoppning är också att studenter skall kunna göra praktik utomlands under denna period tex genom att denna kurs flyttas till läsperiod 3.

Ansvarig för denna kurs är Samuel Bengmark, Matematiska vetenskaper och programansvarig för Lärande och ledarskap.

Läsperiod 3 och 4

Under de sista två läsperioden ägnar du dig helt åt examensarbetet, Masterexamensarbete vid Lärande och ledarskap. Examensarbetet skall både syfta till att knyta ihop dina kunskaper som ingenjör, men också som lärare. Examensarbetet sker alltså inom ditt huvudämne tillika ingenjörsdisciplin, men det skall också ha en tydlig didaktisk dimension. Detta kan tex ske genom att du analyserar eller skapar tekniska lösningar och värderar lösningens didaktiska implikationer, eller att du gör en utredning eller kunskapsuppbyggnad och utvecklar relaterat material som ska användas i en lärandesituation. I examensarbetet skall du visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör och som gymnasielärare.

Chalmers kombinationsutbildning