7. Ledarskapets utformning – en inte lika invecklad historia!

“A good leader leads the people from above them. A great leader leads the people from within them.”
― M. D. Arnold

Hej igen!

Nu är vi framme vid ledarskapets utformning inom den organisation jag har utfört min praktik. I detta inlägg vill jag uppmärksamma olika ledarstilar jag har stött på under praktiken samt ett försök att hitta gemensamma drag för när olika stilar används.

I förra inlägget nämnde jag tre aspekter jag tycker är centrala när det kommer till ledarskap. Nedan vill jag följa upp aspekt två och tre, det vill säga:

  • Tydlighet
  • Beslutsamhet

Utifrån dessa skulle jag vilja diskutera några observationer jag gjorde under min praktik!

Olika ledarstilar

Den första observationen vittnar om en förändring i ledarskapet. Vid närmare eftertanke kan det kännas helt naturligt men tillåt mig ändå att förklara. Förändringen skedde i beroende på två saker:

  1. Hur länge läraren har undervisat klassen.
  2. Hur gamla eleverna är, det vill säga vilken årskurs. 

Det är som sagt kanske helt naturligt att man ändrar sin ledarstil beroende på vilken relation man har med, i det här fallet, eleverna. Det är hursomhelst intressant att se hur detta skiftar. 

Från auktoritärt till demokratiskt

Innan vi går in på detta ämne vill jag förtydliga att alla former av ledarskap inom organisationen jag praktiserat inte på något sätt är odemokratiska. Detta stycke kommer istället att försöka exemplifiera övergången mellan lärarstyrt och elevstyrt ledarskap. 

Jag väljer att använda begreppen auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Dessa är tagna ur boken Ledarskapets psykologi (Elmholdt, Dauer Keller & Tanggaard, 2015). Även om de har en något annan betydelse i boken, så väljer jag här att tillämpa dem i den skolmiljö jag har praktiserat inom. 

Utifrån observationer går det att urskilja följande samband mellan ledarskapsstilen och lärarens tid med klassen. Allteftersom relationen mellan lärare och elever blir starkare kan ett större ansvar läggas på eleverna när det handlar om beslut. 

En annan aspekt som är värd att lyfta är klassens mognad, såväl gruppmässig som individuell. Därför hävdar jag att man kan, genom att addera denna aspekt, utveckla modellen ovan till.

Dessa resonemang kanske inte är så avancerade men jag tycker ändå att det är ett intressant fenomen. Denna typ av skiftande ledarskap omnämns i boken Lärarens ledarskap som är skriven av Matts Dahlkwist (2012). I boken beskrivs detta sätt som situationsanpassat ledarskap. Det är något jag tycker jag ha observerat väldigt tydligt, att lärarna anpassar sitt ledarskap på ett bra sätt beroende på vilken elevgrupp som undervisas. 

Tydlighet och beslutsamhet

Vad har detta då att göra med de aspekter jag valde att lyfta i inledningen? Jo, genom att anpassa sitt ledarskap efter elevgruppen så är det tydligt vem som har kontroll såväl utanför som i klassrummet. Denna tydlighet gör det enklare för eleverna att förstå vad som gäller. När det gäller beslutsamheten skiftar som sagt beslutsfattandet från läraren till eleverna med tiden. Dock är det alltid tydligt hur besluten ska tas och därför går det att åskåda denna aspekt inom organisationen. 

Sammanfattning

Det finns olika typer av ledarskap inom organisationen. Det som går att urskilja är dock att ledarskapet skiftar med vilken elevgrupp som undervisas och i vilken årskurs eleverna går. Detta ledarskap skiftar från ett mer lärarstyrt (auktoritärt) ledarskap till ett mer elevstyrt (demokratiskt) ledarskap. Denna anpassning kan beskrivas med begreppet situationsanpassat ledarskap (Dahlkwist, 2012). 

Nästa inlägg är sista inlägget. Då ska vi prata om ledarskapets utveckling. Jag hoppas att vi ses då!

På återseende,
Vänligen,
Sebastian

Referenser

Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap (Första upplagan). Stockholm: Liber AB.

Elmstedt, C., Dauer Keller, H. & Tanggaard, L. (2015). Ledarskapets psykologi (Första upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning AB.