3. Lärandets utformning – en invecklad historia

“I never teach my pupils. I only attempt to provide the conditions in which they can learn.” – Albert Einstein

Hej kära läsare!

Jag förstår att ni har suttit och väntat länge nu på nästa inlägg. Jag har inte medvetet hållit er på halster utan har varit tvungen att prioritera andra åtaganden! Kul ändå att ett nytt inlägg stundar!

Citatet ovan, som i en översatt version nämndes av vår kära mästarlärare Linda Gunnarsson under kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 1 (NTL1), ankyter till dagens tema som kommer att handla om lärandets utformning. Bara för att upplysa er icke-LOLare i församlingen så innefattar kursen NTL1 teorier kring allmän- och ämnesdidaktik. Andemeningen med Lindas citat är något jag kommer att ta med mig igenom hela min yrkeskarriär. För det är just det här det handlar om, att inte sätta sig själv som lärare i centrum utan faktiskt finnas där som stöd och struktur för elevernas lärande. Det är alltså lärarens uppgift att skapa en sådan miljö i vilken elevernas lärande kan maximeras.

Från teori till praktik

Lärande och ledarskaps kompletterande program (KPLOL) har givit en mycket väsentlig pedagogisk grundkompetens. Denna innefattar såväl praktiska som teoretiska aspekter av pedagogik. Många av de verktyg som återfinns i utbildningen kan också hittas ute i min praktik. Inslag som EPA (en metod som bygger på att låta studiegruppen får tänka enskilt, i par och sedan låta alla ha en gemensam diskussion kring ett visst ämne. Metoden kan styrkas med artikeln vi diskuterade i kursen Matematik, undervisning och bedömning som heter Why Peer Discussion Improves Student Performance on In-Class
Concept Questions (Smith et al. 2009), 5E (Tanner, 2010) (en metod för lektionsstruktur som bygger på att en lektion, eller ett segment av lektioner byggs upp enligt faserna Engade, Explore, Explain, Elaborate and Evaluate) har kunnat observeras.

För att frångå de mer praktiska (ifall även de såklart kan diskuteras teoretiskt) verktygen, skulle jag här vilja jämföra de faktiska utbildningsvetenskapliga modellerna som tas upp genom boken Perspektiv på Lärande (Philips & Soltis, 2010) i kursen Modeller för förståelse med observationer som gjorts på min praktikplats. Jag väljer även att lyfta in vår kära George Polya, som är författare till boken How to Solve it (Polya, 1945). Boken behandlar, enkelt beskrivet, problemlösning och således olika strategier att lösa problem.

Gestaltteori och konsten att lösa problem

Gestaltteori kan kortfattat beskrivas som en utbildningsvetenskaplig modell som förklarar hur man genom att sammanlänka enskilda element till en helhet kan skapa lärande. Med andra ord innebär detta att studiegruppen lär sig genom att hitta lösningen till ett fragmenterat problem – det vill säga, hela fundamentet till problemlösningsbaserad undervisning. För att återkoppla till det sistnämnda har det inom den organisation jag observerar genomförts testundervisning i matematik som har problemlösning som fokus.

Sociala aspekter kring lärande

En annan lärandemodell som studerats i kursen ovan bygger på teorier om socialkonstruktivism enligt Lev Vygotskij. Även denna teori hämtas från boken Perspektiv på Lärande (Philips & Soltis, 2010). Teorin i korthet beskriver hur alla har en så kallad Proximal utvecklingszon (Zone of Proximal Developement, ZPD). Denna zon beskriver det du kan lära dig med hjälp av andra genom exempelvis sociala interaktioner. Att ha fokus på socialt lärande är således centralt för denna teori.

Inom organisationer jag observerar finns många exempel på när detta har tillämpats. Förutom ovan nämnda EPA, finns även exempel på där eleverna använder små whiteboard-tavlor i syfte att i smågrupper besvara en frågeställning, för att sedan i helklass presentera detta kort för varandra. På så sätt hjälper eleverna varandra att förklara olika fenomen inom kurserna, vilket förhoppningsvis leder till ett ökat lärande för alla. Att istället låta läraren presentera all information kan istället leda till, enligt denna teori, att man missar elevernas ZPD och att de således lär sig mindre.

Även i lärarkåren finns exempel på social lärande i form av så kallat kollegialt lärande. Detta är en del av ett kompetensutvecklingsarbete i syfte att förstärka och förbättra den kollektiva undervisningsnivån. Skolan har avsatt resurser till de lärare som ingår i projektet.

Sammanfattningsvis 

Organisationen jag praktiserar inom tillämpar delar av det innehåll jag har förvärvat under mina studier på Lärande och ledarskap. Två exempel belyses i detta blogginlägg, ett om problemlösningsbaserad undervisning och ett om socialt lärande för såväl elever som lärare. Att koppla den praktiska undervisningen till de paradigm som präglat den pedagogiska vetenskapen tyder på en nivå av seriositet och kvalité.

Nu var det slut för denna gång. Men misströsta icke! Redan nu på fredag kommer nästa blogginlägg i denna serie. Då ska jag presentera en fallstudie från en faktisk undervisningssituation. Tills dess, håll i sargen och tro på dig själv!

Vänligen,
Sebastian

Referenser

Philips, D. C., & Soltis, J. F. (2010). Perspektiv på lärande (Andra upplagan). New York: Teachers Collage Press.

Polya, G. (1945). How to solve it; a new aspect of mathematical method. Princeton, NJ, US: Princeton University Press.

Smith, M. K. et al. (2009). Why Peer Discussion Improves Student Performance on In-Class Concept Questions. Science, 323(122), 122-124. doi: 10.1126/science.1165919

Tanner, D. K. (2010). Order Matters: Using the 5E Model to Align Teaching with
How People Learn. CBE Life Sciences Education,  9(3), 159-164. doi:10.1187/cbe.10-06-0082

5 svar på ”3. Lärandets utformning – en invecklad historia

  1. ÄNTLIGEN! Som jag väntat på detta tredje inlägg!
    Roligt att du känner att du lärt dig saker av värde på programmet och extra kul att faktiskt få bekräftelse på att metoderna används i verkligheten. Ibland har man ju fått höra att man gör vissa saker på ett sätt i skolan men sedan på helt andra sätt när man väl jobbar med det, men inte på KPLOL inte, najs!

  2. Kul Sebastian att få läsa hur du kopplar dina teoretiska förvärv till praktiken på din skola!

  3. Kul att du kan koppla din praktik till vår utbildning, det är ju trots allt inte ett dumt innehåll i LOL! Jag hade ingen aning att Einstein var så insiktsfull inom lärandet, den ska jag ta med mig också.
    Sedan att koppla till Polya är något jag gillar, hade jag skrivit en blogg om hela min utbildning på LOL så hade Polya fått ett alldeles eget inlägg, där fick jag med mig saker för livet!
    Återigen kul att följa dig, ser fram emot dina kommande äventyr

Kommentarer är stängda.