Piska eller Morot

Under veckan har jag än en gång fått medvara på flertalet möten. Det som jag denna vecka reagerat på är olika sätt att få grupper och individer att utvecklas och bli bättre. Används moroten eller piskan? Vilken är mest effektiv?

Det första ämnet jag tänkte på är en sak som diskuterats flertalet gånger under min praktik är boende för nyanlända. Varje kommun har fått tilldelat ett visst antal platser de ska fixa fram under året, staten har tagit fram piskan. Om detta varit ett bra sätt kan diskuteras bort och fram, dessutom är det en väldigt politisk fråga jag inte vill gå in på. Istället ska jag försöka hålla mig till de tydliga effekter det lett till i just Lerum. Lerum har historiskt haft ett väldigt lågt mottagande, men under det senaste året har de tagit emot lika många som de senaste 10 åren och byggandet av bostäder har ökat kraftigt. Pressen från staten har gett resultat enligt Lerums politiker, men samtidigt satt dem under ett stressmoment. Så statens mål med att sätta press verkar delvis ha fungerat mot Lerum, men vad händer nu?

Lerum har trots ett kraftigt ökande mottagande inte nått upp till den kvot som var uppsatt, vad ska staten göra nu? Ska staten straffa? Eller försöka hjälpa? Vad kommer deras val skicka för signaler till de andra kommunerna. Att straffa Lerum kommer inte att göra att Lerum gör bättre ifrån sig nästa år, det kanske till och med gör att de hamnar ändå mer efter. Men om inget händer, kommer andra kommuner jobba lika hårt nästa år för att leva upp till deras kvot?

Under veckan var vi även besökt en sjukhusstyrelse. Där har personalen varit hårt pressade under en lång tid, detta har lett till att de hittat effektiviseringsmöjligheter, men samtidigt ökar misstag och vårdskador. Pressen har alltså lett till både fördelar och nackdelar, för en ledare gäller det att väga dessa mot varandra.

Än så länge har jag diskuterat press/piska. Hade det inte varit bättre att bara använda morot istället. Men det finns svårigheter med det också. En svårighet med moroten är att moroten måste vara tillräckligt saftig för att få alla att vilja kämpa för den, men samtidigt behöver ledaren ha råd att ge bort moroten. Och efter att moroten är utdelad vill man att alla ska fortsätta kämpa. En annan nackdel med moroten som jag lade märke till vid sjukhuset var att den som fick första moroten lätt fick alla följande morötter också. Om det exempelvis finns en årlig bonus till den avdelning/grupp/sjukhus som gör något extra och den bonusen gör att det blir lättare för dem att göra något extra nästa år också. Då rinner det lätt iväg och det går från premiering till stora klyftor. Men samtidigt, om alla får samma och inget premieras, vad kommer få grupper/avdelningar/sjukhus att fortsätta göra något extra.

Överlag tror jag moroten är bättre än piskan, det visar även forkningen(http://www.motivation.se/motivera/morot-funkar-b%C3%A4ttre-n-piska). Och jag tror det är viktigt att våga använda det i många olika lägen, men samtidigt tänka till när det används. Lärarlönelyftet är ett exempel på en morot som användes för att premiera duktiga lärare. Jag tycker tanken med detta är fantastisk, men tyvärr är lärare ovana vid denna typ av premiering och det har lett till stor frustration och avundsjuka mellan lärarna. Vissa lärare jobbar och sliter mer än andra och förtjänar en premiering, men i dessa fall är det väldigt viktigt för de lärare som ej får detta att de får reda på varför de ej får det och hur de ska jobba för att vara en del av detta nästa gång.

Det viktigaste med detta som jag tar med mig till skolan är att premiera bra beteende föder mer bra beteende, men det viktigaste är att vara konsekvent och tydlig med varför något premieras/straffas. Alla i rummet behöver förstå vad som premieras/straffas för att kunna upprepa bra grejer och undvika dåliga. Precis som med feedback är det viktigt att fokusera på en process eller uppgift och inte på personen när premier/straff utdelas.

Avslutningsvis vill jag nämna att i detta inlägg har pengar framstått som den enda premien/bestraffningen som finns. Självklart finns det andra och olika människor drivs av olika morötter/piskor. Allas största motivatör är inte pengar.

 

Framtiden och ledarskap

I fredags fick jag möjlighet att vara med på arbetsmarknadsregionsdag. Politiker och tjänstemän från Göteborgsregionen och diskuterar och får information. I fredags presenterades bland annat en möjlig framtid för arbetsmarknaden. Bland annat presenterades vissa yrken som idag nästan dött ut på grund av digitaliseringen och vilka som uppkommit. Det presenterades även vilka som troligen kommer att försvinna och vilka som tillkommer tillkomma. Det var väldigt intressant. Det jag tänkte på detta tillfälle och vid tillfället på Lindholmen Science Park är att det är synd att informationen inte sprids ännu bättre till alla människor. Dessa presentationer skulle vara väldigt intressanta för många. Framförallt behöver det jobbas med fortbildning i de yrken som kan dra nytta av digitaliseringen. Det är även viktigt att skolan anpassas när arbetsmarknaden förändras.

I politiken tas många beslut baserat åsikter och känslor. Det kan leda till att vissa diskussioner kan bli heta. Framförallt när det kommer till frågor som ligger någon eller några nära hjärtat. En annan sak som kan leda till mycket frustration är när andra inte står för sitt ord eller använder dubbelmoral. I dessa fall är det viktigt att skilja på personligt och proffesionellt. Jag observerade svårigheterna med att kombinera ledarskap med att vara för personligt involverad. 

Detta är något jag funderat mycket kring även i lärarrollen. Jag har under mina skolpraktiker haft två väldigt olika handledare. Den ena jobbar väldigt personligt med sina elever och den andra väljer att ha ett mer professionellt förhållande. Att kombinera dessa tror jag blir en nyckel i lärarrollen, men en väldigt svår nyckel. Som lärare är man ledaren i rummet. Blir man för personlig blir det svårare att hålla kontrollen. I den klassen som den mer personliga läraren undervisade var det svårare att ta kontroll och få ett lugnt arbetsklimat. Något jag också tror blir väldigt viktigt är att stå för mina beslut och för det jag säger. Annars känner eleverna inte att de kan lita på mig. På samma ämne har jag även lärt mig vikten av att erkänna när det är något man inte kan eller vet. Som lärare behöver jag verka kunnig, men att erkänna när man har fel eller inte kan uppskattas av eleverna. Det fick jag höra under VFU-2. 

Digitalisering

Som en del av den översiktsplan som Lerum ska ta fram har de insett att de behöver ta hänsyn till den digitalisering som sker och kommer fortsätta ske. Detta gjordes genom en träff på Chalmers. Det började med två presentationer och fortsatte sedan med gruppdiskussioner. Presentationerna tog bland annat upp några nya uppfinningar, både sådana som är påväg och sådana som finns och som installerats i andra städer över världen. Det presenterades även hur snabbt utvecklingen gått, av bland annat antal uppkopplade enheter.

Den nya tekniken kommer påverka hur vi lever och vilka krav vi sätter på vår kommun och infrastruktur. Det sätter krav på politikerna att anpassa stadsplaneringar, både för att fungera idag och i framtiden. Exempelvis är det inte långt borta att vi har självkörande bilar. Hur kommer det påverka hur mycket vi transporterar oss? Kan bilarna köra hem och parkera, så vi inte behöver så många centrala parkeringar? Eller kommer utvecklingen av VR och kommunikation leda till att vi reser mindre?

Så politiken behöver anpassa sig efter den teknik människor kommer använda och våra förändrade levnadsmönster, men det finns även teknik de kan använda i sin utveckling. Exempelvis har vissa städer i USA ett system med sensorer som lyssnar efter pistolljud. Detta system har tillsammans med andra insatser minskat morden betydligt i dessa områden. Det finns även system för att enbart de gatlampor som behövs vara tända, är tända. De känner av när en människa går, och slår då på. Detta kan spara mer pengar än man först kanske tror. Det finns även flertalet system för att minska den tid som människor åker runt och letar parkering. Dessa system minskar utsläpp, frustration och antalet bilar i trafiken.

Digitaliseringen leder till att den nya generationen sätter ny krav och ser världen på ett nytt sätt. Barnen idag har svårt att föreställa sig världen innan internet och barnen om ett tag kommer ha svårt att föreställa sig en värld där människor vågade själva styra 2 ton metall i höga hastigheter. Att internet har blivit en såpass viktig del i människors liv och är ett verktyg för att förbättra bland annat hemtjänsten så kanske fiber borde vara självklart som vatten och avlopp.

De ny kraven och bakgrunder som framtida generationer kommer ha kommer även kräva mycket av oss gymnasielärare. Undervisningen kommer behöva anpassas efter hur digitaliseringen utvecklas. Det som diskuterades på detta möte kommer jag verkligen ta med mig ut i arbetslivet.

Digitaliseringen var något vi tog upp i kursen NTL2 med Jens. Där diskuterade vi också att teknikutvecklingen går väldigt snabbt framåt och accelererar. Där diskuterade vi också en annan vinkel av digitaliseringen. Där diskuterades det vad som driver teknikutvecklingen, är det vi människor eller driver den sig själv. Mer om detta kan läsas i boken Autonomous Technology: Technics-out-of-control As a Theme in Political Thought av Winner & Langdon. Det är också något att ta hänsyn till vid undervisning. Det kan även användas som diskussionsunderlag vid undervisning.