Organisatoriskt upplägg och uppstart av ny grupp/klass

Kommunstyrelsen(KS) och Kommunstyrelsen arbetsutskott(KSAU) kan i många lägen jämföras med en styrelse eller ledargrupp på ett företag. Som jag nämnde i mitt förra inlägg tar de mycket hjälp av tjänstemän och andra aktörer för att få fram bakgrundsfakta och få förslag på lösningar av problem. Dessa presentationer till KS och KSAU kan liknas med att en projektledare presenterar ett projekts framfart och hur det fortsatta arbetet ska fortgå. Det kan även handla om att presentera hur budgeten för projektet håller och om det krävs mer pengar. Relationen mellan projektgrupp och styrelse har tagits upp under flera kurser under min master. Exempelvis ” Learning and leading in dysfunctional organizations”, “Utvecklingsprojekt i Praktiken” och “Leda grupp och individ”.

Under vår kurs Learning and leading in dysfunctional organizations tar Jan Wickenberg upp hur en människa väljer att presentera sitt projekt för just en ledningsgrupp. Jan Wickenberg tar bland annat upp indikatorer på att en person har “high-power” eller “low-power”. Han tar även upp “The make-over behaviour”, som innebär att man gärna piffar till lite innan man presenterar sitt projekt. Att en projektledare använder “The make-over behaviour” och försöker uttrycka “high-power” har jag märkt använts främst vid projekt som hänger lite lösare än andra. Medan vid mer låsta projekt eller program som kommer fortgå oberoende på vad som händer, kan projektledaren slappna av mer och ge en mer rättvis bild. Den avslappningen kan vara positiv eftersom projektledaren kan vara ärlig och be om mer medel när det behövs. Dock kan det även slå över åt andra hållet, att de överdriver det negativa för att just få mer medel. Detta är inget jag sett under min praktik hittills.

 

Under veckan har jag även fått vara med om uppstart av en ny arbetsgrupp. Gruppen består av KSAU och Kommunfullmäktiges Preside(KFP). Det jag tyckte var intressant vid uppstarten av denna grupp var att de spenderade lång tid till att diskutera organisation, process och roller för arbetsgruppen och arbetet. Mål och direktiv har gruppen fått från kommunfullmäktige(KF). De ansvariga för gruppen hade förstått att om de bara drog igång arbetet direkt skulle de inte få med individerna på tåget, de behövde diskutera igenom hur de såg på den process de skulle genomgå och vad arbetsgruppen hade för roll. Detta hjälpte både gruppen för att bli bättre och det hjälpte gruppledarna genom direkt feedback.

Jag hoppas kunna ta med mig detta in i klassrummet. Om jag kan se en ny klass som en ny arbetsgrupp och få dem att diskutera upplägg och process för att nå de mål som redan är uppsatta från skolverket så kan det leda till en väldigt motiverad klass. Jag tror det kan vara ett klockrent sätt att öka elevdemokratin i skolan. Svårigheten ligger självklart delvis i att eleverna inte är lika vana vid ett sådant arbete som de i KFP och KSAU, men om det fungerar kan det ge fantastiska resultat. Upplägget av mötet kan också jämföras med en lektion. Först ger gruppledarna en presentation sedan delas gruppen in i mindre grupper där diskussionsfrågor diskuteras. Vilket följs upp i helgrupp. Denna metod har jag använt flera gånger under min VFU vid andra diskussioner och det ger verkligen alla en chans att uttrycka sin åsikt. I ett klassrum använts det främst för att få alla att diskutera, i en arbetsgrupp ligger nog snarare problemet i att få tid till att alla ska få prata. Men metoden är densamma och den ger resultat i båda fallen. I ett klassrum bör man dock även tänka kring “Think-Pair-Share” vilket även ger varje individ tid att fundera själv först. Detta kan självklart användas i projektgrupper också om ledaren märker att enbart enstaka individer hörs.