Kompetens och kompetens

Det känns kul att få vara på en avdelning i en stor organisation som har så stort fokus på kompetens. Det ger mig en möjlighet att jämföra den typ av kompetens som de talar om med den jag stött på tidigare. Är det samma kompetens? Vad ges ordet kompetens för betydelse i olika sammanhang?

Som Maria nämnde på senaste Learning Exchange är kompetens en kombination av:

  • Kunskap
  • Färdigheter
  • Erfarenheter
  • Beteenden/Förhållningssätt

Med detta i åtanke ska jag nu sätta det i kontrast med den bild/de bilder jag fått av kompetens hittills under min masterutbildning.  Under mina första kurser kom jag i kontakt med gymnasieskolan och dess syn på kompetens. I det fallet tänker jag främst på den kompetens de avser att eleverna ska tillägna sig i skolan. Detta uttrycks i Skolverkets styrdokument i form av Centralt innehåll, Kunskapskrav och Förmågor. Det centrala innehållet rör de områden kurser bör beröra, kunskapskraven är kopplade till betygsnivåerna i ämnet och utgår även från förmågorna. För att nyansera elevens kompetens i exempelvis ämnet Matematik har man valt att beskriva den i form av 7 förmågor:

  1. Begrepp
  2. Procedur
  3. Problemlösning
  4. Modellering
  5. Resonemang
  6. Kommunikation
  7. Relevans

Jag kan se att det inom de här förmågorna återfinns delar av den definition som Maria använde för begreppet kompetens. Att förstå och kunna använda sig av begrepp är en ren kunskap att tillägna sig. Det samma gäller med procedur som handlar om att utföra enklare repetitiva uträkningar.

Vad gäller problemlösning och modellering så är det mer av färdigheter eleven bör tillägna sig, då de uppgifter detta rör sig om ofta är formulerade så att de upplevs som nya. Dessa färdigheter vill jag påstå bygger på erfarenheter av att ha löst flera liknande uppgifter förut.

Resonemang och kommunikation är inte helt självklara färdigheter men utvecklas ändå med en ökad erfarenhet inom området och även genom att studera hur andra resonerar och kommunicerar.

Relevans handlar om att koppla matematiken till andra relevanta områden vilket ger en djupare kunskap och förståelse, förstärker färdigheter och skapar nya förhållningssätt till matematik.

Beteenden och förhållningssätt skulle jag säga är särskilt viktigt just för att lära sig i skolan. Det gäller att utveckla en studieteknik som underlättar lärandet – ett beteende. Det underlättar även att vara motiverad att lära sig och värdera kunskap – ett förhållningssätt.

Jag kan heller inte låta bli att fånga in två andra giganter inom pedagogikforskningen som jag fått bekanta mig med under min utbildning. De talar också om kompetens:

“Vi lär inte passivt utan vi tolkar allt genom våra gamla kunskaper och föreställningar” & “Kunskaper är något människor aktivt skapar med egen kraft genom egna erfarenheter” (Piaget)

”Ett kompetent barn fokuserar på vad barnet kan idag och vad det skulle kunna klara i morgon” (Vygotskij, 1954)

Utifrån det Piaget antyder verkar det rimligt att det vi lär oss består av både  kunskaper och erfarenheter. Även Vygotskij pratar om kompetens men mer med betoningen på att vara medveten om var det är på väg.

Det får mig att tänka på något som Aadu Ott pratade om på sina lektioner inom neurovetenskap, nämligen the 21st-century learning (OECD). Vilket handlar om förmågan att inte bara skaffa sig kunskap utan att utveckla en färdighet i hur jag skaffar mig rätt kunskap i rätt tid.

“What we learn, the way we learn it, and how we are taught is changing. This has implications for schools and higher level education, as well as for lifelong learning.” (OECD)

På min avdelning på Volvo anser jag att de i form av en föränderlig verksamhet (som internkonsulter) jobbar just med förmågan hur de kan tillgodose Volvo med rätt kompetens vid rätt tillfälle. De har även ett stort fokus på att skapa nätverk och dela med sig av sin kompetens till varandra, vilket öppnar upp för att lyckas i en föränderlig verksamhet.

På återseende inom en föränderlig framtid med ännu mer kompetens! /Klara

Kompetenta inom kompetens

På avdelningen finns ett stående event som kallas Learning Exchange. Det är ett tillfälle då de anställda på avdelningen träffas och delar med sig av sina kunskaper eller tidigare erfarenheter.

Idag fick jag möjlighet att ta del av ett sådant tillfälle och Maria berättar mer om begreppet kompetens. Det gör hon genom en presentation, en workshop och en introduktion till det sociala nätverk som finns tillgängligt för Volvoanställda och som hon själv är mycket driven inom. Avdelningen ska som pilotgrupp använda nätverket i sin verksamhet.

Sammankomsten tar lite drygt två timmar och stämningen är väldigt avslappnad vilket också ger resultat då alla är mycket villiga att delta i diskussionerna. Det beror till stor del på Maria också som för en dialog med åhörarna snarare än föreläser. Även avdelningschefen är med och  visar tydligt hur värdefulla medarbetarnas insikter är.

Några intressanta fakta som jag snappar upp om kunskap var bland annat de utgår från kompetens som en kombination av:

  • Kunskap
  • Färdigheter
  • Erfarenheter
  • Beteenden/Förhållningssätt

Genom åtta kontakter är det möjligt att nå hela världen!

Att bygga en kultur är lättaste sättet att styra en verksamhet. Regler å andra sidan är svåra, de ska efterlevas och kontrolleras.

70:20:10 – detta anses vara en gynnsam fördelning av kunskapsinhämtningen genom eget arbete:dialog:formell inlärning om du är ny på en arbetsplats. Det omvända 10:20:70 kan riskera att bidra till överdos av kunskap. (detta kan förstås variera från person till person, vi kommer diskutera just det senare)

Detta är en intressant fråga för avdelningen jag befinner mig på med tanke att de planerar att bli fler i det närmaste. Jag tycker även att det är intressant för egen del då jag själv förhoppningsvis står inför anställning inom en inte allt för avlägsen framtid.

Workshopen genomförs i intervjuformat och jag lägger den på minnet för att jag tror att den även skulle kunna komma väl till pass i skolmiljö. Vi är åtta närvarande och ges fyra frågor. Alla blir ägare av en fråga (två personer per fråga alltså). Maria ser nu till att vi intervjuar varandra utifrån dessa frågor enligt: 1-2 & 3-4, 2-4 & 1-3, 2-3 & 1-4. I första omgången intervjuar alltså en ägare av fråga 1 en ägare av fråga 2 och vice versa, samtidigt sker det samma mellan 3 och 4 (fyra par intervjuer hålls alltså varje omgång, i tre omgångar). När tre omgångar intervjuer hållits sätter sig de två ägarna för varje fråga tillsammans och sammanställer sina svar på ett blädderblock som sedan redovisas i gruppen.

De fyra frågor intervjuerna utgick ifrån var:

  • När och hur lär du dig som bäst?
  • Vad krävs för att du skall kunna vara en kompetensambassadör inom VCC (Volvo Cars Corporation)?
  • Vad behöver vi göra inom avdelningen för att få till en bättre kunskapsdelning mellan oss?
  • Vilken kunskap kan du bidra med till avdelningens kunskapsdelning?

Vi får fram flera konkreta förslag på hur avdelningen kan jobba med sin kompetens och utveckla den. Jag får med mig många nya insikter och ett bra exempel på en aktivitet som både bygger gruppdynamiken och utvecklar medarbetarna. Det är också värdefullt att de anställda får inblick i varandras kompetenser för att jobba effektivt tillsammans.

Mer delad kunskap till folket!

//Klara

Ett första möte

Efter ett första möte med min handledare och hennes kollega har jag fått möjlighet att skaffa mig en första bild av den avdelning som jag kommer att följa de närmaste veckorna. Avdelningen består till största delen av interna konsulter som är ute på olika typer av uppdrag inom Volvo. Jag förstår att de befinner sig i ett slags organisationsskifte. De står också inför en del utmaningar i sin verksamhet. I stora drag rör det hur de kan säkra en kompetensutveckling inom avdelningen och hur kompetensöverföring kan ske till de avdelningar de gör uppdrag för. De jobbar även mycket med hur de kan dela kunskap med varandra inom avdelningen samt hur de kommunicerar avdelningens varumärke ute på Volvo. Det finns i nuläget flera olika kanaler och plattformar för de anställda på avdelningen att utbyta kunskaper med varandra. Ett av dem är Knowledge Exchange som inträffar var tredje till varannan vecka. Det är en särskilt avsatt tid då någon från avdelningen håller en presentation, workshop eller liknande på ca två timmar för att dela med sig av en erfarenhet från ett projekt, kunskap eller annan typ av information som är av värde för kollegorna. För kunskapsutbyte finns även flera onlinebaserade nätverk så som en lärplattform, intranät, ett Skypeliknande program samt ett socialt nätverk som närmast kan likna Facebook men för Volvoanställda, vilka de jobbar mycket aktivt med. De jobbar även mycket med att få nyanställda att känna sig välkomna trots att avdelningen är till stor del varierande och inte i särskilt hög grad knuten till någon fast punkt. (Detta har mycket att göra med det öppna aktivitetsbaserade kontorslandskap som de anställda befinner sig i mellan projekten, men detta kommer jag beskriva närmare senare.) Som nyanställd på avdelningen introduceras man i verksamheten och deras kultur, bland annat genom en lista med uppgifter och utbildningar som ska genomföras. Dessa kan även göras gemensamt då flera anställs under samma period. Att frågan om nyanställda är aktuell märks då avdelningen i nuläget expanderar i hög takt.

På vägen hem från detta möte snurrar tankarna i huvudet kring vad jag kan tänkas bidra med på den här avdelningen. Men magkänslan är god för det märks att de värdesätter och arbetar med många frågor som jag själv är väldigt intresserad av. Kul att ni vill hänga med! Jag ska hålla er uppdaterade!

Början på en praktik

Det har blivit klart, jag ska göra min praktik på Volvo Cars. Att det är just Volvo känns kul eftersom det är en organisation som intresserar mig lite extra, av flera anledningar som ni kommer få se i mina kommande inlägg.

För att sätta er in i min utgångspunkt inför praktiken ska jag berätta hur min relation till Volvo har vuxit fram under åren. Relationen började redan när jag föddes och under mina unga år kom jag att träffa på Volvo vid flera tillfällen. Anledningen är att min pappa jobbar på Volvo i Skövde. Mina möten med Volvo var alltid omhöljda med viss mystik, för närmare än in i foajen kom jag aldrig. Och jag blev aldrig klok på vad det egentligen var pappa gjorde där inne. Mötena utspelades oftast genom att jag satt utanför huvudentrén och betraktade Volvo genom vindrutan på bilen medan vi väntade på att pappa skulle sluta för dagen. Entren var i glas, så jag kunde se in i den upplysta foajén. Ibland gick vi in och jag kunde stå länge och betrakta den verklighetstrogna modellen i miniatyr över fabriken med sina vita byggnader och gröna pluppar till träd.

Åren gick och jag blev äldre och vi kom på ett sätt att glida ifrån varandra, Volvo och jag, då jag mycket mer sällan åkte för att hämta pappa. Tills sommaren efter studenten då vi återigen fördes samman genom min anställning som sommarjobbare på avdelningen yttre underhåll. Nu fick jag plötsligt tillträde förbi foajén och jag fick erfara att trädgården var en aning mindre symmetrisk än de gröna plupparna i miniatyrmodellen. Vår bekantskap räckte bara en sommar men jag fick under den tiden möjlighet att bekanta mig med några olika avdelningar så som monteringsavdelningen vilket gav viss inblick i de olika funktioner som tillsammans bildar den stora verksamheten.

Under mitt sista år på mastern Lärande och Ledarskap korsades våra vägar igen. Den här gången i Göteborg och genom Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG) som ligger beläget inne på Volvo-området Torslanda. Verksamheten är starkt kopplad till Volvo inte bara geografiskt utan även organisatioriskt. Mitt första intryck när jag åkte Express-bussen genom Volvo-området var omfattningen. Det kändes som ett litet samhälle. Jag hade definitivt behövt en miniatyrmodell för att få någon form av överblick. Från GTG’s perspektiv blåser Volvo liv i den teori som undervisas och tillgår med allt från material till praktikplatser. Eleverna på GTG anställs av Volvo och får på så sätt många värdefulla förmåner. Lärarna med sin kombination av lärar- och teknikkompetens är utöver engagerande och intresseväckande gymnasielärare även till stor nytta på Volvo för internutbildningar.

När möjligheten efter den avslutade praktiken på GTG dök upp att få praktisera på Volvo Cars tog jag den direkt. Jag ser spänt fram emot fortsättningen. Hoppas ni också gör det!

Hej då så länge!

En till Lärande och ledarskap – bloggar webbplats