månadsarkiv: december 2018

Mentorskap

I det här blogginlägget ska jag i större detalj gå in på de olika mentorskapen, hur ett mentorskap ser ut, hur en blir mentor och hur de olika typerna skiljer sig åt. För att påminna så finns det tre varianter:

  • Seniormentorskap: En högskolestudent är mentor för 3-5 gymnasieelever. Gruppen träffas två timmar varje vecka.
  • Juniormentorskap: En till två gymnasieelever är mentorer för 3-5 högstadieelever. Gruppen träffas 1 timme varje vecka.
  • SBB-mentorskap: SBB är kort för “särbegåvade barn”, där en högskolestudent är mentor för 3-5 högstadieelever som har kommit extra långt i matematik, eller är extra intresserade av kluriga problem m.m. De träffar sina adepter 1 timme varannan vecka.

Innan jag går in på skillnaderna tänker jag att jag ska beskriva hur det går till för att bli en mentor. Det ser lite olika ut, men jag beskriver det ur en seniormentors perspektiv. Det var så det började trots allt, att högskolestudenter från Chalmers ville hjälpa gymnasieelever med matematik, och istället för att ge dem ytterligare chans att gå på matte-stugor så skapades ett mentorskap, där det är tanken att en mentor ska stötta och inspirera en adept inte bara vid enstaka tillfällen, utan kontinuerligt över ett läsår.

Livet som seniormentor börjar för de flesta med att en blir rekryterad i början av läsåret. Mentorskandidaterna blir, efter att de skrivit upp sig, inbjudna på en intervju där de får berätta lite om sig själva, prata lite om vad det innebär att vara mentor, och så får de förklara något från gymnasiematematiken, t ex vad en funktion är. Mentorskandidaten får dessutom lämna in ett utdrag från belastningsregistret.

Om mentorskandidaten verkar vara tillräckligt trevlig och pedagogisk, eller intresserad av att utveckla sin pedagogiska förmåga, får de ett nytt samtal och blir tilldelade en grupp adepter! De får komma på ett intro-tillfälle där de får mer information om mentorskapet och tips om hur de ska komma igång. Det är också ett tillfälle för dem att lära känna de andra mentorerna och verksamhetsgruppen lite grann.

Hur en seniormentors mentorsträffar ser ut påverkas till stor del av vad adepterna önskar. Ofta betyder detta personlig plugghjälp, men det kan också vara lektioner om speciella begrepp eller repetitioner inför prov.

På samma intro-tillfälle dyker även SBB-mentorerna upp. SBB-mentorerna är vanligtvis mentorer som redan varit seniormentorer förut, som gör att de har lite mer erfarenhet vilket kan vara bra när de ska vara mentorer åt yngre adepter, och eftersom de inte kommer dit för att bara få hjälp utan får att få mer, roligare matte att ta sig an. Dessa träffar är därför lite speciella, att de är lite mer uppstyrda. En träff kan vara att mentorn tar med ett mattespel, ett gäng svåra kluringar, någon annan spännande matte, MicroBits för programmering etc. I mentorskapet ingår en timme för förberedelser inför träffarna. Juniormentorskapet fungerar däremot som seniormentorskapet, i att det blir mer efter adepternas behov.

Under läsåret 2012-2013 var jag seniormentor, och då hjälpte jag mest adepterna med vilka frågor de än hade. Vissa ville lära sig lite mer, så vi pratade en hel del om förändringshastighet och derivator också, trots att det var något de inte hade börjat med i skolan. Under hösten har jag varit SBB-mentor. Jag har introducerat programmering för mina adepter, och sedan har vi gjort kluringar på typ gymnasienivå, något som uppskattats och som vi kommer fortsätta med, med olika teman (t ex geometri, algebra, fysik-tema, kemi-tema osv).

En lördagsförmiddag för nationella prov

I lördags anordnade VO ett event, kallat VO-dagen. Inför nationella proven i matematik ute på gymnasieskolorna bjuder VO in gymnasieelever till föreläsningar, mattestugor m.m. för att hjälpa eleverna att förbereda sig. Eventet genomförs varje år, och är VOs största återkommande evenemang. Omkring 20 mentorer deltog, varav 3 höll föreläsningar, för att stödja de ca 150 gymnasieelever som dök upp. Det här blogginlägget skulle handlat om hela eventet, men då jag föreläste i stort sett hela tiden hade jag inte möjlighet att gå runt och observera. Istället tänker jag att jag beskriver det jag gjorde och hur föreläsningarna gick.

Strax innan kl 10 på lördagsmorgonen träffade jag en VO-mentor (och medlem i Mathivation), samma som jag pratade med på tåget till Arvika, vid Grönsakstorgets spårvagnshållplats i Göteborg. Han liksom jag skulle föreläsa på VO-dagen, och var också smått nervös. Trots att jag haft mycket praktik som lärare tyckte jag att det var lite läskigt att jag skulle föreläsa, eftersom det skulle vara många fler elever i föreläsningssalen jämfört med i ett vanligt klassrum. Salen, Vasa C, har 92 sittplatser som senare under dagen fullsattes.

Vi åkte upp till VOs kontor och träffade de andra som skulle hjälpa till, för att förbereda byggnaden på Sandbergs Allé 8 där vi skulle vara. Fram till kl 12 satte vi upp rollups, ställde fram kaffe osv osv. Jag spenderade största delen av tiden med att repetera min föreläsning, och sedan började jag ta emot elever. Vi bockade av dem som anmält sig och räknade dem som inte gjort det, för att få lite statistik på hur många som dök upp. Min föreläsningssal fylldes som sagt, och 12.15 satte vi igång.

Syftet med föreläsningen var att ge eleverna en översikt över kursen matte 1c. Förberedelserna var att gå igenom ett gammalt nationellt prov samtidigt som jag bockade av centrala innehåll i kursen. Jag tog fram typiska grundläggande uppgifter (E-nivå) till varje avsnitt, som t ex algebra, potenser, ekvationer, procent, vektorer osv. Sedan tog jag fram frågor på C-nivå där jag kombinerade två eller flera centrala innehåll, ofta ekvationer och något annat. Till slut förberedde jag tre A-uppgifter, ifall vi skulle ha tid för det (väldigt ambitiöst, bara en timmes föreläsning).

För att hinna allt skrev jag upp texten till några av frågorna på tavlan redan innan föreläsningen, och när vi körde igång förklarade jag för eleverna genom att säga något i stil med “Jag kommer köra igenom grunderna till alla avsnitt i matte 1c tillsammans med några E-nivå-uppgifter, för att ni ska få dem uppfräschade, sedan kommer jag göra lite svårare uppgifter där vi använder verktygen vi fått från grunderna för att lösa uppgifter där de olika avsnitten kombinerats. Om jag hinner gör jag även någon A-uppgift. Jag kommer köra på ganska snabbt för att vi ska hinna allt. Undrar ni något får ni gärna fråga, men ni kan också anteckna det och be om hjälp från mig eller någon annan från VO efter föreläsningen. Vill ni ha hjälp med fler svåra uppgifter kan ni få det i våra mattestugor också, där kommer vi ha gamla utskrivna nationella prov.”

Jag speedade verkligen igenom allt, men i en takt som ändå kändes bra. Jag försökte vara effektiv men upprepade ändå ofta det jag sagt och lämnade små pauser i mitt tal för att eleverna skulle få tid att låta saker sjunka in lite. Vid ett tillfälle frågade jag eleverna om det gick för fort fram, men de svarade att “Nej! Det är bra, kör på!”. Jag utvärderade inte föreläsningen på något sätt, något som jag önskade att jag gjort lite snabbt, så att jag kunde förbättra till nästa pass.

Efter den första föreläsningen var det lunch, sedan föreläsning två, matte 1c igen med precis samma upplägg en gång till för nya elever. De allra flesta hade kommit på den första föreläsningen och därför kom bara ca 20-25 till nästa. Jag tog det lite lugnare då jag fick lite fler frågor. Efter föreläsningen, när det var dags för rast, sa jag att det var fritt fram att ställa frågor innan nästa föreläsning. Det slutade med att vi gick igenom några uppgifter och körde ett improviserat övnings-muntligt prov för några som var nervösa inför det, totalt 1½ timme till, då inga fler kom för att gå på den sista föreläsningen. Den stunden kändes väldigt givande, och jag och eleverna sa att vi skulle mötas idag igen, måndag, på VOs drop-in, så att de kunde ställa fler frågor.

Värdorganisationen organiserad

I det här blogginlägget kommer jag kort beskriva VO som organisation, hur styrelsen väljs, hur verksamhetsgruppen (VG) anställs o.s.v.

VO är uppbyggd av en rad olika organ. Dessa är valberedningen, årsmötet, styrelsen, verksamhetsgruppen och mentorerna. Hur dessa organ hör ihop kan se ut ungefär så här:

En gång om året träffas Årsmötet, som består av alla som varit medlemmar i VO i över 1 år. Valberedningen meddelar Årsmötet deras nominering av en styrelse, samt en nominering av en ny valberedning för nästa år. Skulle någon ur Årsmötet vara emot den nominerade styrelsen måste de komma med ett förslag på en annan styrelse som blir ett alternativ till den första styrelsen. Vid Årsmötet röstas det slutet för om vilket förslag på styrelse som ska få tillträda.

Styrelsen arbetar helt idéellt och tar de långsiktiga, strategiska besluten. De beslutar hur budgeten ska användas och är arbetsgivare åt verksamhetsgruppen, som består av de enda betalda tjänsterna i organisationen. Verksamhetsgruppen sköter det “vardagliga” arbetet efter de mål som styrelsen satt upp. Detta är allt från rekrytering till sociala medier till att anordna event. De utför det administrativa arbetet och som vision och bakomliggande tanke för allt arbete arbetar de för mentorerna, alltså för att möjliggöra och främja mentorskapet.

För tillfället arbetar fyra personer i verksamhetsgruppen, där arbetsuppgifterna delas upp efter olika ansvarsområden. Några av de viktigaste ansvarsområdena är seniormentorskapsansvarig, juniormentorskapsansvarig, SBB-mentorskapsansvarig, rekryteringsansvarig, kursansvarig, drop-inansvarig, och sociala media-ansvarig (mm kommunikation, kan väl kallas kommunikatör också). Vad alla dessa innebär säger sig självt, men ett sista ansvarsområde kan behöva ges en förklaring: verksamhetsansvarig.

Den verksamhetsansvarige (VA) är ledare och officiella sammanhang frontfigur för verksamhetsgruppen. VA är länken mellan styrelsen och verksamhetsgruppen, på så sätt att hen alltid deltar i styrelsemöten och ser till att styrelsens beslut blir verklighet. VA är som sagt frontfigur, genom att hen representerar organisationen i kontakt med samarbetspartners, skriver på avtal med mera. VA har dessutom hand om löneutbetalningar och utför allehanda ekonomirelaterad arbete, bland annat att söka ekonomiskt stöd.