ILT, WBL och VCT

Min fokus på lärande här på Ericsson Global Learning Practice har under mina tre första veckor handlat om hur organisationen bedriver undervisning mot kunder både inom Ericsson men även mot externa parter. Jag har stött på flera olika undervisningsformer, och precis som mycket annat på Ericsson finns det förkortningar för dessa. I detta inlägg kommer jag beskriva tre av de undervisningsformer jag stött på, hur de organiseras samt jämföra dessa med mina tidigare erfarenhet av undervisning från skolvärlden.

ILT
ILT står för Instructor-led Training och är kanske den undervisning som är mest lik den jag tidigare upplevt under mina praktiker. Kurser i detta format sker mestadels i ett klassrum där en lärare, i detta fallet kallad instruktör, på olika sätt förmedlar kunskap till kursdeltagarna. Vanligtvis sker detta genom att instruktören föreläser utifrån PowerPoint-presentationer. Kombinerat med dessa mer föreläsande moment finns också övningar, som är ämnade att ge deltagarna konkret erfarenhet av det material som behandlas i kursen. Jag ser tydliga paralleller till skolvärlden i detta tillvägagångssätt. Själva upplägget kan jämföras med ett ”klassiskt” undervisningsupplägg i exempelvis matematik, där eleverna först får kunskap vid genomgångar, och sedan får tillämpa denna kunskap genom olika former av övningar. Många utav de utmaningar som man ställs inför som instruktör i en ILT har jag också själv ställts inför som gymnasielärare. Exempel på detta är hur frågor ställs för att aktivera eleverna och göra dem delaktiga i undervisningen, och hur man håller elevernas fokus under längre föreläsande moment. Min observation är dock att andra utmaningar som jag sett i gymnasieskolan inte uttrycker sig vid ILT på grund av de olika målgrupperna som undervisningen riktar sig mot. Exempelvis upplever jag det svårare att få eleverna i gymnasiet att förstå vinningarna i den undervisning de får, och det krävs inte samma insats för en god studiemiljö som det har krävts i de klasser jag undervisat i på gymnasiet.

WBL
WBL står för Web-based Learning och kallas med ett annat namn e-Learning. Kurser i detta format är förlagda till internet, och personen som utför kursen gör den helt på egen hand utan instruktör. Utseendet på denna form av kurser kan variera, jag har fått se mer spellika kurser där jag var tvungen att interagera via knapptryckningar och val för att komma framåt i kursen, men det finns också kurser som är mer filmlika. En vinst i dessa kurser är att de kan utföras när kursdeltagaren har tid, då de inte är lika omfattande som en ILT. Dessutom passar formatet mycket bra för globala kurser, då kursdeltagarna inte behöver resa långa sträckor för att delta. Denna typ av kurser är framför allt beställda av Ericsson själva, och kan exempelvis behandla deras antikorruptionsregler. I WBLerna kan jag se mycket likheter med hur olika medier kan användas inom flipped classroom, vilket jag arbetade med under min senaste praktik. Exempelvis tänkte jag mycket på hur effektivt material presenterades i filmer för flippade upplägg, för att få ut kunskapen på ett så bra sätt som möjligt på så kort tid som möjligt. Dessutom var det för mig viktigt att arbeta med att aktivera mina elever medan de tittade på filmer, med olika interaktiva moment. Båda dessa aspekter kan jag även se i utformningen av WBLer. Skillnaden här är att den som tittar på en WBL vanligtvis inte kommer ha någon kontakt med en instruktör eller lärare efteråt, och därför läggs hela undervisningen på individen, där det flippade upplägget handlar om interaktionen mellan film och lärarledd undervisning. För att det ska ske ett lärande här tror jag att det krävs att den som genomför kursen klarar av att ta eget ansvar för sitt lärande.

VCT
VCT står för Virtual Classroom Training och är i mina ögon bryggan mellan ILT och WBL. VCTer är internetbaserad undervisning som utförs live, där de personer som deltar i VCTn kan delta på olika sätt i undervisningen. Exempelvis kan de interagera med personen eller personerna som håller i VCTn genom chat eller röstkommunikation. Undervisningen blir därför som ett vanligt klassrumstillfälle, men där deltagarna kan vara placerade över hela världen. Här får man vinsten hos WBL av att slippa resa, men också vinsten i en ILT där det finns en eller flera kunniga instruktörer som kan brodera ut och också svara på frågor. Något liknande har jag inte upplevt under mina tidigare praktiker, men jag ser tydliga vinster i detta. Exempelvis skulle man kunna använda ett liknande upplägg för att elever som inte har möjlighet att närvara i skolan fortfarande skulle kunna ta del av och interagera med undervisningen hemifrån. Det blir dock viktigt att moderera interaktionen mellan VCT-deltagare och de som håller i tillfället, för att utomstående inte ska få tillgång till materialet och för att ingen ska kunna kränka någon annan i chatten.

Utifrån den utbildning som organisationen säljer har jag sett en hel del likheter med skolvärlden, men även en del skillnader. Jag tror att tanken om VCT är något som borde kunna användas i skolan och att det skulle kunna göra att fler elever skulle kunna ta del av undervisningen trots sjukdom och andra omständigheter. Dessutom tror jag att flippat material till undervisning i gymnasiet skulle kunna göras på ett mer kreativt sätt i enlighet med tanken om WBL. Mjukvaran Articulate Storyline är ett av de många program som kan användas för att producera interaktivt lärandematerial, och jag har kommit fram till att jag vill använda en del av min praktik till att lära känna denna programvara. Genom att få större förståelse för denna vill jag bland annat se om det är rimligt att använda denna även i undervisning på gymnasiet.

Nästa blogginlägg kommer fokusera mindre på hur undervisningen ser ut rent praktiskt, och istället undersöka vilka pedagogiska och didaktiska teorier jag har sett under min tid på praktiken. Kommentera gärna så jag kan se att någon är här och läser, och ställ gärna frågor om ni har några funderingar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *