Tack för mig!

Lindholmen Science Park igår morse, innan min slutpresentation.

Lindholmen Science Park igår morse, innan min slutpresentation.

Alla goda ting måste ha ett slut som man brukar säga, och så även denna praktikperiod. Jag vill ta tillfället i akt att tacka alla medarbetare på GLP i Göteborg, som varit mycket välkomnande och som gav mig möjligheten att få insikt i en organisation som fungerade på ett helt annat sätt än vad jag tidigare upplevt under mina praktiker på kommunala gymnasieskolor.

Igår hade jag min slutpresentation på avdelningen, där jag presenterade mina tankar om lärande och hur GLP skulle kunna göra annorlunda om de skulle vilja pröva eller vidareutveckla sina pedagogiska grepp. Jag var rätt nervös innan, men det blev mycket bra där en bra diskussion uppstod om lärande och organisationen.

Under min praktik har jag framför allt tagit del av hur GLP arbetat med lärande, och deltagit i olika former av undervisning för att få en utökad förståelse kring detta. För att komplettera detta och få ta del av ledande har jag pratat med organisationens ledare, varit med på möten och därigenom fått en grundläggande förståelse för hur ledande gick till på avdelningen och hur organisationen är strukturerad. Förutom detta har jag deltagit i de första stegen av ett kursutvecklingsprojekt, druckit åtskilliga koppar varm choklad, haft möten med personer med olika roller på avdelningen och mycket mer.

Praktiken har gett mig ett nytt perspektiv på mitt framtida yrkesliv, och jag hade gärna arbetat med utveckling av undervisning på ett liknande sätt som det jag har sett här. Nästa steg mot en möjlig framtid inom denna bransch blir att tillsammans med Ida göra ett examensarbete inom just detta området, nämligen att ta fram “key success factors” för lyckat lärande i e-learning. Tack för att ni följt min tid här på praktiken, och återigen tack till GLP som tagit emot mig!

Vad håller jag på med? 2.0

Nu börjar praktiken gå mot sitt slut, och detta är mitt näst sista blogginlägg. I förra veckan utlovade jag en “wall of text” här, men jag väntar med den tills jag både har hunnit smälta julmaten och firat in det nya året. I dagens inlägg kommer jag istället beskriva vad jag gjort nu i slutet av min praktik, med betoning på vad jag gjort för att kunna få en insikt i ledarskapet på GLP.

Ledarskapsbitarna har jag framför allt fått från observationer i mitt dagliga arbete på avdelningen. Här har jag lyssnat på samtal mellan medarbetare och mellan medarbetare och ledare för att se hur ledarskapet gestaltar sig. Jag har också haft ett möte med ledaren för avdelningen där han berättat om hur företaget är organiserat i stort, hur hans del av företaget är organiserad och hur han ser på ledande. Detta kompletterades också med ett möte där hela avdelningen närvarade, där ledaren lade fram hur han vill att organisationen ska utvecklas framåt ledarskapsmässigt.

Annars har den senaste tiden på praktiken dominerats av eget arbete. Jag arbetar med min slutpresentation, där jag kommer ge återkoppling till GLP om hur jag ser på deras undervisning ur det jag tänker mig är en gymnasielärares perspektiv. Eftersom min tid på praktiken mycket handlat om att jag själv fått definiera vad jag var intresserad av att göra, är även denna presentation mycket en produkt av vad jag tyckt varit intressant att titta på. Presentationen gör jag i Power Point, en mjukvara som fått mycket kritik under min utbildning. Vissa delar av kritiken tycker jag är befogad, men jag tror snarare att det handlar om att användarna inte riktigt vet potentialen med mjukvaran än att mjukvaran i sig själv är dålig i lärandemiljöer.

Jag har arbetat efter en process för att ta fram e-Learning i skapandet av min presentation. Därför har jag försökt arbeta med en effektiv presentation med genomgående färgtema, figurer, typsnitt och liknande. Jag har också använt mig av en intressentanalys för att få en större förståelse för vad som kan vara givande för GLP att ha i min presentation. Processen har också inbegripit att göra en tydlig struktur av materialet innan själva presentationen konstruerades, och att läsa material om e-Learning. Ett exempel på en slide från presentationen för att visa min formgivning, kan ses nedan.

Introduktion till min presentation

Introduktion till min presentation

På fredag drar jag iväg till Gran Canaria. Efter årsskiftet kommer jag sedan göra min sista dag på praktiken samt göra mitt sista blogginlägg, där jag kommer skriva om potentiell överföring av lärande och ledarskap som de olika praktiker jag varit på skulle kunna ha användning av. På återseende!

Ledarskapsteorier

Nu har ytterligare en vecka på praktiken gått, och perioden börjar närma sig sitt slut. Jag tror också att jag har prickat av de flesta av de ämnen som ska tas upp inom ramarna för kursen, men något som ska behandlas och som kommer tas upp i detta blogginlägg är kopplingen mellan det jag observerat på praktiken och den teori jag läst kring ledarskap. För att inte lämna ut för mycket information om organisationen har jag valt att nämna vilka teorier och metoder som jag sett under min praktik och beskriva dessa, men inte gå in på hur de tillämpas i organisationen.

Spelregler
Många utav de kurser som beställs av GLP bedrivs i projektform, och kan innehålla en eller flera gruppmedlemmar beroende på vilken omfattning och vilka kompetenser som krävs för ett visst projekt. Under ett möte diskuterades i och med detta format på arbete hur man inom gruppen ska komma överens om spelregler för att arbetet ska fortgå på ett sätt som fungerar för alla. Detta var något som togs upp i kursen Leda individ och grupp som jag läste under mitt första år på Lärande och Ledarskap. Konceptet med spelregler kan användas i alla former av aktiviteter som involverar grupparbete. Tanken är att man själv formulerar hur man vill att man ska arbeta inom gruppen och vilka förväntningar man har både på sig själv och på andra gruppmedlemmar. Utifrån detta får gruppen sedan kompromissa om gemensamma regler som ska gälla för alla. Efter att jag tog del av denna tanke om hur man kan skapa en mer funktionell grupp har jag tillämpat den på alla de grupparbeten som utförts i skolan. Det jag märkt är att det leder till mindre besvikelse, då alla i gruppen är med på vad som bestämts. Jag upplever dessutom att det blir lättare att ifrågasätta andra gruppmedlemmars beteende utan att det ska upplevas som personligt, eftersom det är ett gemensamt ramverk som satts upp och som alla i gruppen sagt ja till. Detta upplever jag att man i större utsträckning bör ta tid till i skolvärlden. Genom att ta fram ett ramverk med regler och värderingar tillsammans med sina elever tror jag att både elever och lärare i större utsträckning försöker förhålla sig till dessa, än om man som lärare och elev ska behöva “läsa mellan raderna” för att förstå hur man ska bete sig i klassen.

Feedback
Jag har också tagit del av diskussioner kring feedback mellan anställda och ledare. Detta var något som behandlades i kursen Matematik, undervisning och bedömning. Feedback kan enligt John Hattie ges på fyra olika nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självreglerande nivå samt personnivå.[1] På uppgiftsnivå kan återkoppling ges på ett specifikt problem, och handlar ofta om man gjort rätt eller fel. Processnivån är mer generaliserbar och fokuserar på strategier som använts för att lösa ett visst problem eller liknande. Personnivå handlar ofta om uppmuntran, likt återkoppling som “bra jobbat”. Den sista nivån är den självreglerande nivån, som är en återkoppling som individen ger sig själv för att exempelvis utvärdera vart hen står just nu kunskapsmässigt och vad som krävs för att ta nästa steg. Den poäng som jag tidigare mest tagit med mig från denna text är att undvika att ge återkoppling på personnivå, då det vanligtvis inte leder till bättre lärande och är ineffektivt. Min upplevelse under denna praktik är att ledaren av det jag sett uppmuntrar till självreglerande feedback hos sina anställda, eftersom det är de anställda som vet bäst vad de kan, vad de vill göra och hur de ska uppnå detta. Detta är något som jag själv vill bli bättre på, att få andra att arbeta med självreglerande strategier. Vinsterna i detta tror jag är lika stora i skolan som i företagslivet, då en individ som kan reflektera över sitt eget lärande kommer kunna peka på vad hen behöver göra för att komma framåt. Denna progression är väldigt viktig i skolan, särskilt i nuläget med det strikta betygssystem som finns.

Dessa är de två aspekter på ledande som jag mest lagt märke till under min tid på Global Learning Practice. Om detta känns för tunnt så säg till, så får jag gräva djupare in på ledarskapet på organisationen. Nästa inlägg blir en sammankoppling mellan mina tidigare praktiker och denna, där jag kommer skriva om vilka lärdomar som jag tror kan överföras mellan verksamheterna. Förbered er på MYCKET text!

Referenser
Hattie, J. (2007) The Power of Feedback. Review of Educational Research, vol. 77, nr. 1, ss. 81-112.

Organisationen och ledarskap

Som jag skrev tidigare kommer fokus övergå från lärande till ledande under inläggen framöver. Dagens inlägg kommer handla om hur ledarskapet är organiserat på Ericsson, och nästa vecka kommer jag gå in mer på vad jag sett och vilka teorier det går att koppla till.

Jag kommer här fokusera på Ericssonkoncernen som sin helhet och hur den är organiserad, då denna information finns att tillgå för alla via deras hemsida. Därifrån har jag också tagit denna bild:

Källa: http://www.ericsson.com/se/thecompany/company_facts

Källa: http://www.ericsson.com/se/thecompany/company_facts

Som man kan se i bilden är Ericsson uppdelat i flera olika delar, som alla svarar mot deras VD Hans Vestberg. Indelningen är dels i de olika affärsområden som Ericsson opererar i, men också i olika stödfunktioner som exempelvis HR, Sales och liknande. Även om Ericsson valt att visa sin organisations struktur på det sätt som ses i bilden, tycker jag mig kunna se en mer klassisk trädstruktur i hur företaget är organiserat. Längst upp finns VD, sedan finns ledare för varje BU(Business Unit) och varje gruppfunktion, och under dessa förgrenar sig varje linje ut i flera mindre organisationer. Exempelvis finns den avdelning jag befinner mig på någonstans under det som i bilden kallas Business Unit Global Services.

Vad jag också fått beskrivet för mig är att organisationen inte bara arbetar på en ledd i sin organisation. Det finns också avdelningar som arbetar med funktioner som kan binda ihop flera olika linjer i organisationsflödet, om dessa linjer har liknande arbetsuppgifter. Detta gör att Ericsson har drag av en matrisorganisation, där medarbetarna både arbetar för sin egen linje men även utifrån de besked som fås från de avdelningar som arbetar med deras funktioner.

Nu har ni fått en mycket grundlig insikt i olika ledarstrukturer som finns i organisationen i ett makroperspektiv. Jag kommer inte behandla detta mer ingående, men jag ska ge er en inblick i vad jag sett av ledandet på ett teoretiskt plan i nästkommande inlägg.

I mitt tidigare inlägg nämnde jag också mjukvaran Articulate Storyline 2 som ett sätt att ta fram interaktiv e-Learning. Det är nu bestämt att jag ska leverera något mer interaktivt material till GLP istället för en skriftlig rapport, vilket gör att jag kommer fortsätta att arbeta med mjukvaran för att i den producera en film om vad jag sett på min praktik. Ska försöka ge er något smakprov på hur det kan se ut!

Från praktik till teori

Nu är jag halvvägs på min praktik på Ericsson. Som jag beskrev i det tidigare blogginlägget har jag sett olika former av undervisning som organisationen levererar, och jag har denna vecka även skrapat på ytan om hur lärandet inom organisationen går till. Vad är då den teoretiska grund som jag ser i organisationens arbete med lärande?

Vilka lärandeteorier används i praktiken?

Vilka lärandeteorier används i praktiken?

Flipped classroom
I organisationens arbete med e-Learning kan jag se mycket paralleller till undervisningsmetoden “flipped classroom”. Metoden innebär i korthet att man placerar studenternas informationsupptagning utanför klassrumsmiljön, genom exempelvis inspelade filmklipp.[1] På grund av att studenterna tagit del av det material som i den klassiska klassrumsmiljön skulle gåtts igenom i föreläsningsformat, går det att använda lektionstiden till aktivt lärande. Läraren agerar inte som en “sage of the stage”, utan istället som en “guide on the side”[1] som kan hjälpa till att svara på frågor och räta ut frågetecken. Vissa kurser som organisationen producerat utgår från en sådan modell, där e-Learning används som förberedelse och som sedan kompletteras med klassrumsundervisning där kursdeltagarna får arbeta mer aktivt. I det “flippade” upplägget brukar man ha som tumregel att ha kortare videoklipp för att lärandet utanför klassrummet ska bli hanterbart.[1] Denna tanke är något som jag har hört personer på avdelningen prata om, och som jag tror blir vanligare inom e-Learning även på organisationer. För den intresserade läsaren kan man läsa denna text som handlar om vinsterna med kortare e-Learnings på företag.

Backwards design
En metod som jag sett användas på organisationen som handlar om undervisningsdesign är “backwards design”. Metoden handlar om att börja designen av undervisningen med att ta fram de önskvärda resultaten som studenten ska uppnå.[2] Utifrån dessa uppsatta lärandemål lägger man sedan upp undervisningen som ska leda till målen, och även examinerande uppgifter.[2] Eftersom organisationen arbetar med kundbeställda kurser, brukar kunden sätta upp vilka mål som ska uppnås i kursen, och utefter det kan kursen sedan designas, vilket tydligt överensstämmer med “backwards design”. Designmetoden kan ses som en logisk följd, då det i undervisningsdesignsyfte kan tyckas konstigt att börja med ett visst undervisningsmaterial som exempelvis en bok och därefter bestämma vad undervisningen faktiskt ska leda till.[2]

Sociala perspektivet och situerad kunskap
I de klassrumskurser jag sett såg jag tydliga kopplingar till det som kan kallas det sociala perspektivet på lärande. Det var tydligt att instruktören(läraren) var mån om att undervisningen skulle skapa en gemenskap i klassrummet. Denna strävan knyter tydligt an till det sociala perspektivet på lärande, där Dewey har varit en av de tongivande profilerna. Han sade bland annat att verkligt lärande sker när elever arbetar med ändamålsenliga aktiviteter i sociala sammanhang.[3] Likt läraren i det “flippade klassrummet” som jag tidigare beskrev som en “guide on the side” ska läraren enligt det sociala perspektivet inte endast berätta om nya idéer utan istället arbeta för att “skapa villkor som stimulerar tänkandet” där eleverna får lära sig genom att samspela socialt med varandra.[3]

Dessutom såg jag tydliga spår i undervisningen av situerat lärande. Situerat lärande handlar om lärande där elever använder sig av sin omvärld för att besvara problem, exempelvis genom att använda varandras kunskap.[3] I de grupper som gick kurserna jag observerade, fanns det en stor bredd på kompetens. Denna kompetensbredd använde sig instruktören av, för att kursdeltagarna skulle kunna använda varandras kunskap för att lösa problem som uppstått i yrkeslivet. Detta tror jag också bidrog till att varje kursdeltagare kände sig sedd av instruktören, vilket jag tror skapade extra engagemang för undervisningen. Denna typ av lärande är också den som jag själv sett mest av mellan medarbetarna på avdelningen. Även här finns en mycket bred kompetens, och det finns en tydlig vilja att hjälpa varandra med problem eller frågor som uppstår, vare sig det gäller designprocesser av e-Learning eller hur en viss Ericssonprodukt fungerar.

Flipped classroom, backwards design och sociala perspektiv på lärande är några av de lärandeteorier som jag sett praktiseras på den organisation jag befinner mig på. Ett flertal andra undervisningstankar har jag stött på, men som jag inte kommer beskriva närmare här. Bland annat är det en del prat om problembaserat lärande, spelbaserat lärande, och även olika former av best practice för e-Learning som är mer vinklad mot företagsvärlden än skolvärlden.

Jag har blivit nyfiken på hur designprocessen av en e-Learning kan gå till, och har därför skaffat mig en pröva-på-licens för mjukvaran Articulate Storyline 2. Om jag lyckas är min plan att göra någon kortare e-Learning som jag kan lägga här på bloggen, och berätta mer om vilka best practices som används för att främja lärandet i en WBL. Nu har mycket fokus legat på lärande här, nästa blogginlägg kommer istället handla om ledarskap!

Referenser
[1] Miller, A. (2012) Five Best Practices for the Flipped Classroom. edutopia. http://www.edutopia.org/blog/flipped-classroom-best-practices-andrew-miller. (2015-11-25).

[2] McTighe, J., Wiggins, G. (1998) What is Backwards Design? http://asbmb.org/uploadedFiles/Backward%20design.pdf. (2015-11-25).

[3] Phillips, D.C., Soltis, J.F. (2015) Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

ILT, WBL och VCT

Min fokus på lärande här på Ericsson Global Learning Practice har under mina tre första veckor handlat om hur organisationen bedriver undervisning mot kunder både inom Ericsson men även mot externa parter. Jag har stött på flera olika undervisningsformer, och precis som mycket annat på Ericsson finns det förkortningar för dessa. I detta inlägg kommer jag beskriva tre av de undervisningsformer jag stött på, hur de organiseras samt jämföra dessa med mina tidigare erfarenhet av undervisning från skolvärlden.

ILT
ILT står för Instructor-led Training och är kanske den undervisning som är mest lik den jag tidigare upplevt under mina praktiker. Kurser i detta format sker mestadels i ett klassrum där en lärare, i detta fallet kallad instruktör, på olika sätt förmedlar kunskap till kursdeltagarna. Vanligtvis sker detta genom att instruktören föreläser utifrån PowerPoint-presentationer. Kombinerat med dessa mer föreläsande moment finns också övningar, som är ämnade att ge deltagarna konkret erfarenhet av det material som behandlas i kursen. Jag ser tydliga paralleller till skolvärlden i detta tillvägagångssätt. Själva upplägget kan jämföras med ett ”klassiskt” undervisningsupplägg i exempelvis matematik, där eleverna först får kunskap vid genomgångar, och sedan får tillämpa denna kunskap genom olika former av övningar. Många utav de utmaningar som man ställs inför som instruktör i en ILT har jag också själv ställts inför som gymnasielärare. Exempel på detta är hur frågor ställs för att aktivera eleverna och göra dem delaktiga i undervisningen, och hur man håller elevernas fokus under längre föreläsande moment. Min observation är dock att andra utmaningar som jag sett i gymnasieskolan inte uttrycker sig vid ILT på grund av de olika målgrupperna som undervisningen riktar sig mot. Exempelvis upplever jag det svårare att få eleverna i gymnasiet att förstå vinningarna i den undervisning de får, och det krävs inte samma insats för en god studiemiljö som det har krävts i de klasser jag undervisat i på gymnasiet.

WBL
WBL står för Web-based Learning och kallas med ett annat namn e-Learning. Kurser i detta format är förlagda till internet, och personen som utför kursen gör den helt på egen hand utan instruktör. Utseendet på denna form av kurser kan variera, jag har fått se mer spellika kurser där jag var tvungen att interagera via knapptryckningar och val för att komma framåt i kursen, men det finns också kurser som är mer filmlika. En vinst i dessa kurser är att de kan utföras när kursdeltagaren har tid, då de inte är lika omfattande som en ILT. Dessutom passar formatet mycket bra för globala kurser, då kursdeltagarna inte behöver resa långa sträckor för att delta. Denna typ av kurser är framför allt beställda av Ericsson själva, och kan exempelvis behandla deras antikorruptionsregler. I WBLerna kan jag se mycket likheter med hur olika medier kan användas inom flipped classroom, vilket jag arbetade med under min senaste praktik. Exempelvis tänkte jag mycket på hur effektivt material presenterades i filmer för flippade upplägg, för att få ut kunskapen på ett så bra sätt som möjligt på så kort tid som möjligt. Dessutom var det för mig viktigt att arbeta med att aktivera mina elever medan de tittade på filmer, med olika interaktiva moment. Båda dessa aspekter kan jag även se i utformningen av WBLer. Skillnaden här är att den som tittar på en WBL vanligtvis inte kommer ha någon kontakt med en instruktör eller lärare efteråt, och därför läggs hela undervisningen på individen, där det flippade upplägget handlar om interaktionen mellan film och lärarledd undervisning. För att det ska ske ett lärande här tror jag att det krävs att den som genomför kursen klarar av att ta eget ansvar för sitt lärande.

VCT
VCT står för Virtual Classroom Training och är i mina ögon bryggan mellan ILT och WBL. VCTer är internetbaserad undervisning som utförs live, där de personer som deltar i VCTn kan delta på olika sätt i undervisningen. Exempelvis kan de interagera med personen eller personerna som håller i VCTn genom chat eller röstkommunikation. Undervisningen blir därför som ett vanligt klassrumstillfälle, men där deltagarna kan vara placerade över hela världen. Här får man vinsten hos WBL av att slippa resa, men också vinsten i en ILT där det finns en eller flera kunniga instruktörer som kan brodera ut och också svara på frågor. Något liknande har jag inte upplevt under mina tidigare praktiker, men jag ser tydliga vinster i detta. Exempelvis skulle man kunna använda ett liknande upplägg för att elever som inte har möjlighet att närvara i skolan fortfarande skulle kunna ta del av och interagera med undervisningen hemifrån. Det blir dock viktigt att moderera interaktionen mellan VCT-deltagare och de som håller i tillfället, för att utomstående inte ska få tillgång till materialet och för att ingen ska kunna kränka någon annan i chatten.

Utifrån den utbildning som organisationen säljer har jag sett en hel del likheter med skolvärlden, men även en del skillnader. Jag tror att tanken om VCT är något som borde kunna användas i skolan och att det skulle kunna göra att fler elever skulle kunna ta del av undervisningen trots sjukdom och andra omständigheter. Dessutom tror jag att flippat material till undervisning i gymnasiet skulle kunna göras på ett mer kreativt sätt i enlighet med tanken om WBL. Mjukvaran Articulate Storyline är ett av de många program som kan användas för att producera interaktivt lärandematerial, och jag har kommit fram till att jag vill använda en del av min praktik till att lära känna denna programvara. Genom att få större förståelse för denna vill jag bland annat se om det är rimligt att använda denna även i undervisning på gymnasiet.

Nästa blogginlägg kommer fokusera mindre på hur undervisningen ser ut rent praktiskt, och istället undersöka vilka pedagogiska och didaktiska teorier jag har sett under min tid på praktiken. Kommentera gärna så jag kan se att någon är här och läser, och ställ gärna frågor om ni har några funderingar!

Vad håller jag på med?

Jag går nu in på den andra veckan av min praktik på Ericsson, där jag framför allt följer medarbetare från Global Learning Practice(GLP). Som jag i mitt introducerande blogginlägg presenterade handlar kursen om att “bredda mitt perspektiv på lärande och ledarskap genom kontraster skapade med erfarenheter från en annan miljö än tidigare övningsskola”. Att detta ska ske är alltså premissen för själva praktiken, men för er läsare är det fortfarande höljt i dunkel hur detta faktiskt ska gå till.

Vad är det då jag gör rent praktiskt under min tid på Ericsson? En del av min praktik kommer vara tillägnad att förstå organisationen jag är på och hur man ser på lärande och ledarskap. Vem gör vad? Hur går arbetsprocesserna till? Vem bestämmer? Hur kan undervisning se ut? För att ta reda på detta kommer jag prata med flera olika personer, både inom GLP men också från andra organisationer i Ericsson. Från GLP vill jag ta reda på hur arbetet kan gå till vid kursutveckling, hur denna process ser ut. För att få ett större perspektiv talar jag med andra organisationer som beställer kurser från GLP, exempelvis organisationen Learning Services(LS) som ansvarar för Ericssons kundutbildning.

Förutom dessa samtal kommer jag också få möjlighet att vara med rent praktiskt i kursutvecklings- och undervisningsarbete. Under praktiken kommer jag närvara på minst två kurser som bedrivs i Ericssons lokaler. Här kommer jag delta och reflektera över vilka pedagogiska teorier och metoder jag kan se och paralleller till mina tidigare praktiker inom gymnasieskolan. Jag har också fått möjlighet att vara med i uppstarten av ett kursutvecklingsprojekt, där jag kommer få vara med i processen från att ett behov av en kurs uppstått och hur denna process sedan går vidare. Dessutom kommer jag gå ett antal e-Learnings, också kallade Web-Based Learnings(WBL) för att se hur sådana kurser kan se ut ur ett användarperspektiv.

Vad får då GLP ut av att ta emot mig under denna praktik? Eftersom jag har en förståelse för hur lärande kan gå till, teorier och metoder inom undervisning och också praktisk erfarenhet av undervisning på gymnasieskolan kan jag bidra med en mer lärarorienterad synvinkel. Under praktikens gång kommer jag därför ge återkoppling till de personer jag följer kring reflektioner jag gjort om det jag ser, för att peka på hur jag tänker att saker skulle kunna göras. Detta kommer jag också sammanställa i en kortare rapport där jag ger återkoppling på de kurser och WBL:er jag tagit del av, för att användas som en annan synvinkel på vad avdelningen kan tänka på.

Nästa inlägg kommer ge er en första inblick i mina praktiska erfarenheter, där jag kommer berätta om en kurs som jag då har gått. På återseende!

Välkomna hit!

Hej! Jag heter Jim Bill, är 23 år gammal och går mitt andra och sista år på Lärande- och Ledarskapsprogrammet på Chalmers. Masterprogrammet har gett mig en grund i hur lärande och ledarskap kan gå till, både på en teoretisk nivå men även praktiskt genom praktik i gymnasieskolan. Varför finns då denna blogg? Jo, just nu läser jag en kurs som i masterprogrammet kallas  “Lärande och ledarskap i praktiken – breddning”. I denna kurs kommer jag att få observera hur lärande och ledarskap kan gå till i en annan organisationen än inom skolan, genom att göra praktik på en valfri organisation som intresserar mig.

Var har jag då hamnat? Eftersom jag har en bakgrund inom Teknisk Fysik, är jag nyfiken på hur en tjänst som skulle kunna kombinera både min kunskap inom fysik och min kunskap inom lärande skulle kunna se ut. Detta har lett till att organisationen som jag kommer utföra min praktik på är Ericsson Global Learning Practice, med kontor i Lindholmen Science Center. För att ge en snabb översikt av vad Global Learning Practice arbetar med, länkar jag här en video publicerad av organisationen.

Ericsson Global Learning Practice, som också vad jag förstått något felaktigt ibland kallas Ericsson Academy arbetar bland annat med att ta fram olika former av undervisning inom telecombranschen. Utbildningen sker både internet inom Ericssonkoncernen, men även externt mot Ericssons kunder. Kurserna bedrivs på två olika sätt. Det finns dels kurser som görs live i klassrum, där deltagarna är fysiskt på plats, antingen i Ericssons lokaler eller ute hos kunder. Andra kurser är förlagda till internet, där deltagarna arbetar med interaktiva e-Learnings, även kallade Web-based learning.

Organisationen arbetar som konsulter, både inom företaget och ut mot kunder. Detta innebär att Global Learning Practice utvecklar och levererar kurser, men att det är beställaren som äger kursmaterialet. På grund av att det är en konsultorganisation inom koncernen, utsätts den också både för extern och intern konkurrens vilket hela tiden driver organisationen framåt.

Eftersom Ericsson är ett telecomföretag finns det tydliga kopplingar till fysik i deras teknologi. Ett utav de många områden som företaget arbetar med är sändning av mikrovågssignaler, för att exempelvis transportera mobildata och liknande i telecominfrastruktur. Just signalöverföring och antennteknologi är något som behandlats om än mycket översiktligt i en kurs i elektriska fält som jag läst. Att få kombinera både min grundutbildning och min master känns som en väldigt rolig möjlighet, då jag i framtiden hade velat arbeta som en brygga mellan exempelvis kunder som är intresserade av en produkt och de R&D-avdelningar som utvecklat produkten och som är mest kunniga på varför produkten fungerar som den gör.

Denna blogg kommer uppdateras kontinuerligt under de (troligen) åtta veckor som jag kommer att ha min praktik. Jag kommer skriva om lärande, om ledande och om andra funderingar jag har kring min tid här. Hoppas ni vill följa med mig på min resa!