Djävulen finns i detaljerna.

För att sätta mig mer in i hur ett el-schema fungerar har jag läst på lite om olika sätt att koppla in elmotorer för uppstart. Jag prövar på en labb för en yrkesbreddande kurs här på GTG för att testa ifall jag kan översätta det jag läst i teorin till praktiken. När jag läste schemana så förstod jag hur signalen verkar och hur kopplingarna sker men när jag fick möjlighet att pröva att koppla in dem insåg jag att det var lite klurigare än jag förväntat mig. För att identifiera de olika komponenterna så började jag med att försöka identifiera ett lättfunnet föremål som startknappen för att sedan följa kablarna och ritningen för att förstå hur det fungerade. Därefter kopplade jag in kablarna som behövdes för att ställa in motorn för att ha en hög och en låg växel. För att inte förvirra mig själv följde jag el schemat kabel för kabel vid inkoppling och försökte hålla det snyggt och prydligt för efter jag kopplat in alla kablar kommer jag behöva dubbelkolla så jag koppla dem rätt. Jag fick dra om några kablar då de råkade bli för långa eller att jag råkade skala av för mycket av den skyddande höljt på kabeln. Här kan vi se hur schemat för denna labb ser ut:


 

Detta el schema är en modell utav denna koppling:


Så min uppgift på denna labb är att koppla in det som saknas för att kunna starta motorn och köra den i två olika hastigheter. Jag har detta el schema till mitt förfogande.

 

Och när jag kopplat klart såg det ut såhär:


Motorn kunde nu styras i två hastigheter och till min förvåning lyckades jag koppla in det rätt på första försöket. När jag körde fast och inte förstod hur jag riktigt skulle koppla så kröp en känsla jag inte känt på väldigt länge upp på mig. Senast jag hade denna känsla var på högstadiet, på en träslöjdslektion. När man står och funderar över hur något ska göras men man vet inte ifall man bör fråga eller agera på sina instinkter och göra vad man själv tror är bäst. Hur sätter man betyg i en sådan här kurs kom jag då att tänka på, för på högstadiet var jag lite missnöjd med att bara få ett VG i träslöjd1 då jag själv ansåg att jag arbetade bra men fick ett lägra betyg för jag ställde många frågor på saker för att kontrollera snabbt att jag gjorde rätt men som min lärare såg som trivial ting. Att bli betygsatt lägre för man ställer många frågor känns som ett konstigt sätt att lära ut på. Att kontrollera att man gör rätt känns så givet för att utvecklas men att sedan bli bestraffad med ett lägre betyg är väll konstig? Jag har inte övervägt det förut men har detta sätt att lära ut och betygsätt försämrat min förmåga att fråga om hjälp och reducerat mina möjligheter att lära mig?

Det man inte har i huvudet, får man ha i benen.

Detta fick jag höra mycket under min gymnasietid då vi läste en kurs om Rapid programmering, också känt som robot programmering. Rapid är ett språk som används vid programmering av industrirobotar och som vi brukade skriva i text dokument. Vår kod fick vi spara ner på en diskett och sedan gå till roboten för att testköra. Hade man skrivit fel fick man ta ut disketten, springa tillbaka till datorn och rätta till felet. Ifall man var snabb hann man tillbaka innan någon annan lagt beslag på roboten för att provköra. Såhär går det inte till längre, tiderna har förändrats och disketter och textdokument är okänt för dagens elever som inte hört talas om dem. Idag kan eleverna programmera sin kod i ett program som kan simulera en körning av roboten. Roboten är en stor orange industri arm-robot. Ni har säkert sett dessa robotar förr, då deras många böjliga leder gör att de kan användas i många olika automatiserade industrier. Längst ut på armen kan man fästa olika verktyg, till exempel en gripklo, svetts eller limpistol beroende på vilken process man vill utföra. Här är mitt första försök att programmera roboten i denna nya programvara:

 

Fint folk kommer alltid sent.

Efter mycket om och men har jag nu besegrat de teknologiska hindret med spamspärrar och kommer därmed kunna inleda mitt arbete på min nya blogg som kommer beskriva min situation ute i verkligheten. Jag befinner mig för tillfället ute på Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG) för att bredda mina kunskaper kring hur de lära ut mekatroniska ämnen. Jag är i grund och botten en Maskinare och har därför haft det enkelt att ta mig an ämnen nära relaterade till det Tekniska ämnet så som Konstruktion men jag skulle vilja bredda mig mer mot industriinriktade ämnen då jag alltid funnit ämnen som är närmare kopplat till verkligheten som roligare och mer givande att arbeta med. Därför kommer jag under min tid här på GTG dokumentera och sätta mig in några olika mekatroniskt relaterade kurser. Jag kommer också undersöka min arbetsplats både på macro och micro nivå så som hur organisationen i helhet fungerar och hur enskilda lektioner struktureras. Jag studerade på GTG under min gymnasietid och kommer med hjälp av den kunskapen försöka identifiera förändringar som inträffat sedan min tid.

 

Jag inleder denna blogg med ett kort inlägg för att kontrollera så allt logistiskt fungerar med bloggen då detta är en ny plattform för mig att arbeta på.