Studieteknik

Marks gymnasium har elever som kom i flyktingvågen 2015 och de går i många fall på samma program som svenska elever men läser även extra svenska. En del av dessa elever stöter på problem med kulturkrockar både i skolan och hemmet.

På ett elevmöte med rektor, elevhälsoteam (eht), nyanländ elev med förälder samt tolk på telefonlinje diskuterades elevens egenupplevda problem samt vilka åtgärder skolan kan hjälpa till med. Eleven trivdes bra i skolan och klarade kunskapskraven i de flesta men inte alla ämnen. Eleven upplevde en stor press på sig själv att prestera bättre men jag är inte helt säker på om det var press hemifrån inblandat. Ett exempel på kulturkrock var att eleven inte kan ha extra åtgärder i skolan som inte står på schemat då fadern då ifrågasätter varför hon inte kommit hem samt att eleven av familjen inte längre tillåts utöva idrott. Utan motion är det svårt att sköta sin hälsa på bästa sätt vilket också kan bidra till elevens stress över sina studieresultat då hon inte får optimala förutsättningar att lyckas. Eleven sitter alltid med skolböcker hemma utan att något övrigt umgänge.  

En annan sak eleven tog upp var att hon läste bara dagen/kvällen/natten före ett prov då hon ansåg det meningslöst att läsa innan för då glömde hon bort allting. Eht. och rektor påtalade att detta inte var bästa sätt utan för att lära sig är det bästa sättet att läsa kortare perioder över en längre tid. Det nämndes inte direkt att det finns forskning som stödjer inlärning under kortare perioder som till exempel forskning utförd av UCLA, Bjork Learning and Forgetting Lab.

I artikeln Applying Cognitive Psychology to Enhance Educational Practice diskuterar forskaren Robert A. Bjork vikten av spacing (Tidsmässigt utspridd inlärning) som gör stor skillnad på inlärning och hur vi kommer ihåg kunskap över tid. I ett Ted talk av Robert A. Bjork och Elizabeth L. Bjork diskuteras att klumpad inlärning inför ett test kan fungera för just det testet men att kunskaperna snabbt förloras och att långtidsminnet av kunskaperna blir kraftigt reducerat jämfört med om spacing använts under inlärningsprocessen.   

Bjork nämner även interleaving som en metod som har stor påverkan på inlärning. Med interleaving menas att istället för att träna det som skall läras i stora block, tex först läsa klart matematik, sedan historia följt av samhällskunskap så ökar inlärningen genom att läsa varje del i små bitar och byta ämne, helst i en slumpmässig ordning. Interleaving har visat sig effektivt inte enbart för kognitiva förmågor utan även för kunskaper som kräver motorisk förmåga, tex sportutövande. Teorin bakom interleaving är att den lärande kan få ut mer generella kunskaper genom att hela tiden ”ladda om” motoriska kunskaper eller hämta strategier/information i minnet gällande kognitiva kunskaper och på så sätt få ut mer generella regler.   

Ovanstående är förstås lika relevant för svenska elever som för nyanlända men då engelskkunskaperna hos nyanlända ofta är på lägre nivå jämfört med svenska elever så kan de ha svårare att ta till sig informationen om samma information inte finns på elevens hemspråk. Många av mina elever har frågat mig om studieteknik när de inte lyckats uppnå den nivå de önskat och Jag kommer att be mina elever att se på det Ted-talk som nämnts ovan för att jämföra sin egen studieteknik med Bjorks iaktagelser. Kanske det går att finna några olikheter mellan svenska och utländska elevers studieteknik.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *