Kurs MVE391 Lärande och Ledarskap

Välkomna till min Blogg!

Mitt namn är Ingvar Söderlund och just nu arbetar jag halvtid som gymnasielärare och undervisar i två kurser, matematik 2c för teknikettor samt en kurs i konstruktion för tekniktreor. Parallellt med mitt arbete fullgör jag min sista praktikkurs på utbildningen Lärande och ledarskap och det är denna kurs som min blogg kommer att handla om.

Lärande och ledarskap är ett masterprogram på Chalmers Tekniska Högskola där personer med tidigare examen motsvarande 120 poäng inom något av ämnena Teknik/Fysik/Matematik eller kemi erbjuds att gå kursen som kompletterande pedagogisk utbildning. På så sätt fås lärarbehörighet på gymnasienivå och jag kommer att få behörighet i ämnena matematik och teknik.

Min bakgrund är att jag efter utbildningen till civilingenjör (Marin teknik och skeppsbyggnad) på CTH arbetat inom offshoreteknik med design/beräkning/projektledning samt nybyggnation av offshoreplattformar.  

I utbildningen har vi tidigare haft två stycken perioder med VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning) där vi har praktiserat på två olika gymnasieskolor. Jag har varit på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke och på NTI i Göteborg. På dessa två tillfällen praktiserade jag som lärare i matematik och teknik till skillnad från denna VFU som kan göras inom någon verksamhet som inte behöver vara en skola men i mitt fall har jag valt att göra den på Marks gymnasium i Skene.

Syftet med denna praktikperiod är att bredda mitt perspektiv på lärande och ledarskap genom kontraster skapade med erfarenheter från en annan miljö än tidigare övningsskola samt att relatera mina intryck till kunskaper vi fått med oss i utbildningen.

Marks gymnasieskola är en kommunal skola med ca 900 elever med yrkesprogram, högskoleförberedande program, gymnasiesärskola, introduktionsprogram, lärlingsprogram och idrottsutbildningar varav basketutbildningen är ett riksidrottsgymnasium. Detaljerad information finns på skolans hemsida, https://www.mark.se/marks-gymnasieskola/    

Skolan är organiserad med en rektor samt fyra stycken biträdande rektorer som i sin tur är ansvariga för tre till fyra gymnasieprogram. Supportfunktioner såsom till exempel administration och löner som inte är direkt kopplade till utbildningsverksamheten ligger under rektorn varför studierektorerna är direkt kopplade till enbart den pedagogiska verksamheten.

Lärarna på skolan tillhör ett arbetslag där varje program på skolan är ett arbetslag. Varje program har en utsedd programansvarig som leder sitt arbetslag. På Marks gymnasium sitter lärarna i varje arbetslag samlat vilket var organiserat på samma sätt på Hulebäcksgymnasiet men på NTI satt inte arbetslagen samlade.

I tillägg så har varje ämne en ämnesansvarig lärare som också är förstelärare för ämnet eller ämnesgruppen.

Skolbyggnaden är från början tänkt som skola varför lokalerna är ändamålsenliga även om elevantalet per klass har ökat med åren och att det därför är trångt i klassrummen.

 I senare blogginlägg kommer jag att beskriva mina intryck samt förhoppningsvis relatera dessa till några delar av kursinnehållet på vårt program Lärande och Ledarskap.

Förbättringsarbete

Skolledningen på skolan arbetar kontinuerligt med utvecklingsarbete av sin egen arbetsgrupp samt hela skolan som enhet. Under en tidsperiod arbetas med ett tema och när jag började på skolan var temat för ledningen distribuerat ledarskap och förbättringskapacitet. Som inspirationskälla används boken ”Distribuerat Ledarskap och förbättringsarbete” skriven av Mette Liljenberg, (Liljenberg, 2018).  Jag har läst boken och blev intresserad av hur några av de framgångsfaktorer som Liljenberg beskriver återfinns på vår skola. Läsaren av denna blogg skall vara uppmärksam på att det Liljenberg beskriver som framgångsfaktorer inte behöver betyda att det är den enda sanningen eller enda vägen för att uppnå en bra förbättringskapacitet.  

Några av de begrepp som Liljenberg diskuterar förklaras här. Liljenberg skriver:

 ”Distribuerat ledarskap är ett begrepp som används allt oftare för att beskriva ledarskapspraktiken i skolor som kännetecknas av tillit, där medarbetarna är delaktiga och utifrån sina kompetenser initierar ledarhandlingar som kan ge stöd åt det lokala förbättringsarbetet.

Med förbättringskapacitet avser jag de personliga mellanmänskliga och organisatoriska resurser som finns tillgängliga i en specifik organisation och som därmed ger organisationen dess förutsättningar att genomföra framgångsrikt förbättringsarbete.

Med förbättringsarbete, i sin tur, avser jag en systematisk förbättringsprocess som genomsyrar hela skolorganisationen.

En av de viktigaste faktorerna för att ledningsuppdragen inom skolan skall bidra till organisationens förbättringskapacitet är enligt Liljenberg att skolledningen synliggör uppdragens syfte, inriktning och mandat.  En annan betydelsefull faktor är att lärare får en relevant utbildning för de uppdrag som de tar på sig.

Min spaning fokuserade på arbetslagsledare (AL) då dessa är viktiga för att nå en hög förbättringskapacitet genom distribuerat ledarskap. Om allt fungerar bra så kan förändrings- eller förbättringsåtgärder implementeras från skolledning till hela lärarkåren genom AL. Även Ämneslagsledare har en liknande funktion när det gäller förbättringskapacitet inom pedagogiskt förändringsarbete.

Jag diskuterade under vårterminen med en AL på skolan och då uttrycktes att ovanstående framgångsfaktorer inte upplevdes som att det var så det var på vår skola. Vad som var det övergripande syftet med ALs uppdrag var oklart förutom att sköta rent administrativa saker och om de hade något mandat att ta beslut var oklart. Någon utbildning i hur uppdraget skulle utföras hade hen inte fått. Den AL jag pratade med var ganska säker på att detta även gällde andra AL. Noteras skall att detta endast var en jämförelse med de faktorer Liljenberg funnit som viktiga och inte något svar på huruvida vår skola har en fungerande organisation eller inte vilket den givetvis kan ha i alla fall.

Nu på höstterminen har AL meddelat att arbetsbeskrivningar har upprättats och då ökar möjligheterna att de olika AL arbetar i samma riktning samt att de förstår vad som förväntas. Jag har inte sett arbetsbeskrivningen men även för de som ingår i ett arbetslag borde arbetsbeskrivningen för lagets ledare vara känd. Det kan dock vara så att den är det men att jag inte har noterat informationen.

Skolan har under våren arbetat aktivt med ett aktionsforskningsprojekt för att kunna systematisera sitt kvalitetsarbete varför det har blivit synligt att skolledningen aktivt arbetar med att förbättra förutsättningarna för medarbetarna att fullgöra sina uppdrag.

Någon form av utbildning för alla som tar på sig ett uppdrag tror jag i likhet med Liljenberg ytterligare skulle stärka vår skolas förbättringskapacitet.

Min uppfattning är att skolledningen arbetar på att finna områden med förbättringspotential och på så sätt stegvis förbättra verksamheten.

Förändringsarbete

Skolans lärare är, som beskrivits i min första blogg, indelade i arbetslag. Arbetslagen har i princip fått arbeta ostört i meningen att arbetslagets medlemmar inte på något aktivt sätt har flyttats runt emellan arbetslagen. När jag började på skolan i januari 2019 så dök det upp diskussioner och frågor om vad vi eller jag tyckte om ett förändrat synsätt, att lärare aktivt skulle flyttas runt mellan arbetslagen. Min personliga åsikt är att jag tror att det är positivt för verksamheten och varför jag tycker det återkommer jag till nedan.

Skolledningen har bestämt att lärare skall rotera mellan arbetslagen och som jag har tolkat det skall rotation av lärare ske kontinuerligt. Skolledningen har bestämt vilka lärare som skall byta arbetslag och dessa lärare är nu informerade om sitt nya arbetslag. Det har knorrats en del bland lärarkollegor om denna förändring och då är lunchrummet en bra plats att snappa upp vad lärarna tycker om förändringen eller i alla fall vad de säger ”offentligt” vilket dock kan skilja sig ifrån vad de egentligen tycker. Bartilsson (2017) diskuterade att det kan vara problematiskt att få reda på enskilda individers uppfattning då det sociala trycket kan göra att individer svarar emot sin egen övertygelse istället för att utsätta sig för en psykisk påfrestning och hävda en motstridande uppfattning. Bartilson refererade till experimentet med grupptryck som Salomon Asch utförde 1956 där socialt tryck gjorde att försökspersoner kunde fås att hålla med om uppenbart felaktiga saker.

Det som jag snappat upp som kritik emot förändringen ifrån lärarkollegor är att de inte har fått förståelse för varför denna förändring skall implementeras förutom att förstalärarna behöver spridas ut bland arbetslagen. Om det är på detta sätt eller om lärarna inte har tagit till sig information de fått är jag inte säker på.  I vilket fall, Bartilson (2017) nämner 3 dimensioner i en förändringsprocess, Jag/individen, Teamet/gruppen och ”hur gör vi” som viktiga för en förändringsprocess. För den enskilda personen (Jag/individen) är det viktigt att förstå förändringsgrunden och om individerna inser denna så skapas ett ägandeskap av förändringsprocessen. Mina egna erfarenheter ifrån tidigare arbetsliv är att förändringar där förändringsgrunden inte fullt ut har insetts av personalen löper en risk att inte nå upp till det förväntade resultatet. Ett exempel på när det misslyckades som jag upplevt på nära håll var vid införandet av ett gemensamt managementsystem för fem underenheter på ett företag där det för varje underenhet innebar ett extraarbete att hantera systemet men där vinsterna i form av bättre kontroll på service och lagerstatus samt likriktad skötsel inte var direkt synliga för personalen. Istället för positiv förändring ledde arbetet enbart till försämring då systemet aktivt motarbetades och mer energi lades på att kringgå systemet än att arbeta med systemet.   

Skolledningen har här en möjlig förbättringspotential i att aktivt arbeta med att bättre förankra förändringsgrunden i en förändringsprocess. Om diskussioner och information har givits så är det många som inte tagit den till sig.

I inledningen så diskuterade jag min personliga åsikt, att förändringen att aktivt börja rotera lärare mellan lärarlagen, är en positiv förändring. Bartilson nämnde att det är viktigare att saker sker än att rätt saker sker och med det menas att förändring i sig självt normalt sett leder till något positivt i motsatts till ”status quo” vilket lätt leder till att arbetet fortgår på samma sätt som det alltid gjort utan att någon funderar på om rätt saker görs. Förändringar öppnar upp för reflektion och eftertanke vilket enligt min mening är positivt för alla organisationer.

Statiska organisationer riskerar att bli vad Minstzberg, (Mintzberg, 1979), beskriver som miniorganisationer med sin egen form av organisation och arbetssätt. Arbetssättet kan avvika ifrån vad som gagnar hela organisationen som helhet och istället fokusera på att sub-optimera sin egen miniorganisation. Jag har inte noterat att det är så på skolan men jag anser att det finns en risk att en miniorganisations arbetssätt och rutiner kan bli något som skyddas ifrån insyn från de övriga främmande miniorganisationerna istället för att spridas och utveckla organisationen som helhet. Genom rotation ökar möjligheterna att de olika lärarlagen tar del av och vidareutvecklar de bra arbetssätten ifrån varje arbetslag.

Som avslutning på detta blogginlägg så återger jag tre konklusioner ifrån Bartilsons föreläsning vilka jag tycker är en bra summering.

• People don’t resist change, they resist being changed. (Peter Senge)
• Regardless of our position, we become significantly more effective when we understand why
• Seeing the “big-picture” helps change efforts

Referenser

Bartilsson, Roy. (2017). Föreläsning av Roy Bartilson ingående i kursen Leda individ och grupp, kurskod CIU226. Föreläsningens namn, förändringsprocesser i praktiken.

Mintzberg, Henry (1979).THE STRUCTURING OF ORGANIZATIONS, PDF
downloaded 2018-12-19 from, https://www.nrc.gov/docs/ML0907/ML090710600.pdf

Studieteknik

Marks gymnasium har elever som kom i flyktingvågen 2015 och de går i många fall på samma program som svenska elever men läser även extra svenska. En del av dessa elever stöter på problem med kulturkrockar både i skolan och hemmet.

På ett elevmöte med rektor, elevhälsoteam (eht), nyanländ elev med förälder samt tolk på telefonlinje diskuterades elevens egenupplevda problem samt vilka åtgärder skolan kan hjälpa till med. Eleven trivdes bra i skolan och klarade kunskapskraven i de flesta men inte alla ämnen. Eleven upplevde en stor press på sig själv att prestera bättre men jag är inte helt säker på om det var press hemifrån inblandat. Ett exempel på kulturkrock var att eleven inte kan ha extra åtgärder i skolan som inte står på schemat då fadern då ifrågasätter varför hon inte kommit hem samt att eleven av familjen inte längre tillåts utöva idrott. Utan motion är det svårt att sköta sin hälsa på bästa sätt vilket också kan bidra till elevens stress över sina studieresultat då hon inte får optimala förutsättningar att lyckas. Eleven sitter alltid med skolböcker hemma utan att något övrigt umgänge.  

En annan sak eleven tog upp var att hon läste bara dagen/kvällen/natten före ett prov då hon ansåg det meningslöst att läsa innan för då glömde hon bort allting. Eht. och rektor påtalade att detta inte var bästa sätt utan för att lära sig är det bästa sättet att läsa kortare perioder över en längre tid. Det nämndes inte direkt att det finns forskning som stödjer inlärning under kortare perioder som till exempel forskning utförd av UCLA, Bjork Learning and Forgetting Lab.

I artikeln Applying Cognitive Psychology to Enhance Educational Practice diskuterar forskaren Robert A. Bjork vikten av spacing (Tidsmässigt utspridd inlärning) som gör stor skillnad på inlärning och hur vi kommer ihåg kunskap över tid. I ett Ted talk av Robert A. Bjork och Elizabeth L. Bjork diskuteras att klumpad inlärning inför ett test kan fungera för just det testet men att kunskaperna snabbt förloras och att långtidsminnet av kunskaperna blir kraftigt reducerat jämfört med om spacing använts under inlärningsprocessen.   

Bjork nämner även interleaving som en metod som har stor påverkan på inlärning. Med interleaving menas att istället för att träna det som skall läras i stora block, tex först läsa klart matematik, sedan historia följt av samhällskunskap så ökar inlärningen genom att läsa varje del i små bitar och byta ämne, helst i en slumpmässig ordning. Interleaving har visat sig effektivt inte enbart för kognitiva förmågor utan även för kunskaper som kräver motorisk förmåga, tex sportutövande. Teorin bakom interleaving är att den lärande kan få ut mer generella kunskaper genom att hela tiden ”ladda om” motoriska kunskaper eller hämta strategier/information i minnet gällande kognitiva kunskaper och på så sätt få ut mer generella regler.   

Ovanstående är förstås lika relevant för svenska elever som för nyanlända men då engelskkunskaperna hos nyanlända ofta är på lägre nivå jämfört med svenska elever så kan de ha svårare att ta till sig informationen om samma information inte finns på elevens hemspråk. Många av mina elever har frågat mig om studieteknik när de inte lyckats uppnå den nivå de önskat och Jag kommer att be mina elever att se på det Ted-talk som nämnts ovan för att jämföra sin egen studieteknik med Bjorks iaktagelser. Kanske det går att finna några olikheter mellan svenska och utländska elevers studieteknik.