who’s the smartest of them all?

Att tillhöra en grupp är viktig under tonårsåldern. Det är viktigt för elever att jämföra sig med varandra. De gör det på olika sätt och i olika sammanhang.

I en 7e klass har jag observerat att de två tjejer som brukar få de bästa resultaten i klassen är ganska tysta om sina resultat. De verkar vara helt bekväma med sig själva och inte intresserade av att jämföra sig med andra. Däremot finns det en grupp killar som regelbundet jämföra sina betyg och sina resultat. Bland dem finns några som får ganska mycket press från sina föräldrar angående betyg. “C duger inte för min pappa! Man behöver ha bra betyg för att få bra jobb!” sa en en gång efter att lärare hade sagt att C var jättebra betyg faktiskt. Och en andra verkade väldigt nervös inför en grupp-presentation och sa, men en dramatisk ton “jag kan ens inte börja tänka på nationella provet!”. Kahoot är en sådan situation där tävlingsinriktade elever blir mest högljudda.

I en annan klass har jag observerat att tjejer uppmanar också ofta varandra men på en mindre öppet sätt. De verkar ta inspiration på hur de jobbar eller studerar mer än att fråga öppet “vilket betyg fick du?” eller “hur många fel gjorde du i provet?” som killarna i första klassen gör. Det känns som tjejer har ofta en större “arena” när det gäller vem de jämföra sig mot, genom sociala medier och chat som de även ha tillgång till under lektionen ibland (medan att killar distraherar sig oftast genom att spela dataspel). Till exempel, tjejen som spelade in sig under bläckfisken labbet ville visa för någon kompis utanför klassen att hon gjorde något spännande i labbet – och hon jobbade mer effektivt än hon hade gjort utan dess.

Denna typen av jämförelse kan ha en positiv effekt på lärande: grupp-presentationer i andra klassen var säkert på en mycket högre nivå än de i första klassen. Att pressen att uniformera sig kan fungera som motivationer i vissa fall observerades av några studier, som Chardi och Nilsson (2016) hänvisar till. Däremot är det också känt att tjejer riskerar att ta på sig högre och högre krav. Strävan mot en ideal bild som skapas genom konstant jämförelse kan även bli farlig: anorexia och utbränning är inte helt ovanliga i högstadiet.

En intressant forskning sponsrad av Microsoft (Choney 2018) visar att tjejer tappar intresse i STEM (Science Technology Engineering and Matematics) ämne under skolgången och har kopplat detta till att de är ofta rädda för att misslycka.

“We have to rethink the way we raise our girls,” […] “Boys are pushed to take risks; girls are not. In fact, they feel like they have to be perfect at everything they do; they see getting a ‘B’ in math class as bad […] We have to teach girls to be imperfect.”

Choneys slutsats var att det är då möjligt att tjejer väljer bort STEM ämne eftersom de ser deras B i ett “svårt ämne” som en indikator att de aldrig kommer att vara tillräckligt bra i det där fältet. Och de har ofta högre eller lika höga betyg i andra ämne – som blir naturligt att välja för sin karriär (Stoet och Geary 2018). Detta är speciellt relevant när man tänker på programmering och teknik (förmodligen den STEM branschen som lockar färre tjejer).

When it comes to computer science, “The process of learning how to code is learning how to fail,” […] “We need to teach girls that it is all right to sit with that discomfort of not knowing the right answer right away”[…] You have to inspire girls to try things that they may not be good at

Systemet tvingar både elever, föräldrar och lärare att fokusera på betyg. Det finns en risk att man redan från en tydlig ålder ger barnen intryck att detta är det enda som gäller. Jag har varit en av de tjejer som hade höga betyg på allt hela vägen till universitet. Mina lärare och mina föräldrar övertygade mig att det hade varit synd om jag hade valt bort kemi för att studera litteratur (något jag tyckte mycket om) – men jag ofta kände mig som jag inte var tillräckligt bra på det, och jag var ofta olycklig. Att pusha smarta tjejer mot STEM bara för att vi (lärare och föräldrar) tycker att det är viktigt för samhället är det ingen lösning: det är kanske viktigare att lära dem att det är ok att misslycka istället.

 

Referenser

Chardi, E. och Nilsson, M. (2016) Sociala Mediers Inverkan på Ungdomars Självbild. Institutionen för hälsa och lärande vid Högskolan i Skövde.

Choney, S. Why do girls lose interest in STEM? New research has some answers — and what we can do about it hämtad från https://news.microsoft.com/features/why-do-girls-lose-interest-in-stem-new-research-has-some-answers-and-what-we-can-do-about-it/

Stoet, G. och Geary, D.C. (2018)The Gender-Equality Paradox in Science, Technology, Engineering, and Mathematics Education Psychological Science 2018, Vol. 29(4) 581–593

4 reaktion på “who’s the smartest of them all?

  1. Hej Ilaria!
    väldigt intressant tema du valde att skriva om! Det är intressant att få en bekräftelse från forskningen för något jag bara har känt själv tidigare.
    Du skriver att vissa får press av sina föräldrar, men hur vet du att det är föräldrarna som gör att de känner att de vill ha ett visst betyg? Kan det finnas andra influenser också? Skriv även gärna vad förkortningen STEM betyder 🙂
    Du drar en bra slutsats genom att koppla till dig själv!

    • Tack för dina kommentarer Greta! Jag har tillagt lite förklaring i texten angående dina funderingar. STEM betyder Science Technology Engineering and Mathematics och det är en akronym som används mer i USA. Under en klasskonferens en lärare sa att C är faktiskt ett jättebra betyg och då den eleven som jag citerar i texten sa att hans föräldrar tyckte inte alls att det duger. Då andra elever upprepade samma koncept mer eller mindre. Vid lunch har jag nyligen lyssnat på flera lärare som tycker att föräldrar har i åtanken det gamla systemet, som hade 1- 5 gradering, och de tycker att den nya C motsvarar den gamla 3, som var gränsen till godkänd. Mycket av pressen på barnen kan komma härifrån!

  2. Riktigt intressant läsning Ilaria om dina kopplingar från din praktikplats till forskning kring flickor och naturvetenskapliga ämnen. Precis som du känner jag igen hur svårt det är att locka tjejer till de naturvetenskapliga ämnena och att det finns en rädsla för att misslyckas.

  3. Intressant spaning Illaria. Varför är det så att STEM värderas så högt och att föräldrar gärna ser att barnen studerar det? Jag var duktig i NO-ämnena i skolan, men jag var också bra i svenska. Varför var det så självklart på något vis att jag skulle läsa på Chalmers? Varför inte satsa på att bli författare istället?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *