Kategoriarkiv: Ledarskap

Meningsfulla arbetsuppgifter

Hej!

Den här veckans inlägg ska handla om meningsfulla arbetsuppgifter och saker jag tror vore bra att överföra mellan olika VFU-organisationer. Jag har tänkt en del på en liknelse vi läst om som man kan göra mellan människans hjärnor och datorer. Dock kan datorn snabbt återfinna all information som lagts in i den, medan människor har större förmåga att hantera material som upplevs som meningsfullt (Phillips & Soltis, 2014). Jag tror att vi alla vill känna att vi jobbar med meningsfulla saker och jag tycker det kan beröra både lärande och ledarskap, här kommer ett par exempel:

Ledarskap
Jag anser att företaget jag gör praktik på nu skapar meningsfullhet bland annat genom att kommunicera mål, karriärvägar, nyheter och annan information om verksamheten till sina medarbetare. Jag tror att det är lättare att göra ett bra jobb när man vet var man är på väg och har koll på sitt eget bidrag ”i det stora”. Här använder man sig till exempel av ett intranät, nyhetsbrev, möten på olika nivåer (enskilda samtal, grupp, avdelning etc.) samt andra aktiviteter såsom After Works och konferenser.

Lärande
I de skolor jag praktiserat på har man jobbat mycket med att få undervisningen att kännas meningsfull för eleverna, och väldigt sällan har jag hört följande fråga ställas: Varför ska jag lära mig det här? Med att skapa meningsfullhet har jag sett att man har arbetat med verklighetsförankrade uppgifter, till exempel genom att jobba med ”riktiga” utvecklingsprojekt i teknikkurserna och inte bara ”läsa sig till hur en teknikutvecklingsprocess ser ut”. På Polhemsgymnasiet jobbade man bland annat med att individuellt i årskurs tre ta fram en flerfunktionsmöbel (inklusive CAD-modell) och att i årskurs ett ta fram skisser på en produkt som skulle lösa ett vardagsproblem man valt ut i grupper om tre till fyra elever. I matematiken jobbade man på GTG (Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium) med matematiklyftet där man arbetade med problemlösning på olika sätt i klasserna, ofta arbetade eleverna i grupp och uppgifterna var formulerade som att man skulle undersöka olika möjligheter och använda sig av olika kunskaper snarare än att applicera en given procedur på ett givet problem. De uppgifter jag såg var verklighetsbaserade problem, ett exempel handlade om volymberäkning, eleverna skulle dimensionera ett akvarium med givna villkor som skulle uppfyllas. Här kan man läsa mer om matematiklyftet.

Kunskaper att överföra mellan VFU-organisationer

Nedan tar jag upp två saker som jag tror är bra att jobba med i skolan och i näringslivet. Inget av exemplen är något helt nytt som jag själv kommit på, utan jag har sett det på mina praktiker och/eller hört/inspirerats i någon kurs på programmet.

Verklighetsförankring: Vad gäller att överföra kunskaper som gäller lärande tänker jag just på den verklighetsförankrade biten. Jag har observerat att skolan jobbar på samma sätt som företag i och med att de kör ”riktiga” utvecklingsprojekt och det här verkar uppskattat, både när jag frågar lärare och elever.

System för bedömning och uppföljning: En sak som jag tänker man skulle kunna överföra från företaget till skolor handlar om att de verkar ha utvecklade verktyg och system för uppföljning av olika nyckeltal. Jag tänker att man skulle kunna översätta det här till att motsvara och ”systematisera” bedömningsunderlag och resultat i en kurs och hur de matchar betygskriterier. Jag tänker också att varje elev skulle kunna följa sina prestationer till exempel via en lärplattform? Detta skulle nog vara ett stort jobb för läraren att hålla uppdaterad, men å andra sidan är skulle det kunna innebära att betygssättning, utvecklingssamtal skulle vara lätta att förbereda och genomföra. Inte heller här har jag kommit på detta helt själv, jag vet att en av våra lärare under kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 1 visade ett exempel på hur hen jobbar med betygsmatriser för varje elev och jag tror även hen sa att detta fanns tillgängligt för eleverna att följa (fast jag minns inte heller hur).