Sömn, arbetssituation och hjärnan

Nu gör jag mina sista dagar på företagspraktiken och därmed även på den tredje terminen på Lärande och ledarskap, efter jul och tentor väntar exjobb. Innan jul var det mycket på gång, både i skolan och hemma, och några reflektioner jag gör såhär efter julledigheten är som följer.

Under mina praktikperioder både i skolans värld och i näringslivet har det varit viktigt att ”ha huvudet på skaft” då det händer mycket och tempot är ofta högt. I skolan har man en begränsad tid med sina elever och man ska vara väl förberedd. På företaget kan när som helst, mitt i ens ”vanliga arbetsuppgifter”, en kund eller kollega ringa eller något helt annat hända, som gör att man behöver skifta fokus och kanske tänka snabbt.

Jag har tidigare i bloggen skrivit om att mina barn varit sjuka en hel del denna höst och detta brukar medföra alldeles för lite sömn för hela familjen och ett pusslande för att få tiden att räcka till för att sköta jobb och studier och såklart ta hand om sjuklingar. En sak jag väldigt tydligt märker är att när jag sovit alldeles för lite tänker jag inte som vanligt! Jag blir glömsk, och långsam med de enklaste uppgifter. Då tänker jag på hur viktigt det är att faktiskt försöka prioritera rätt för att spara på krafter, återhämta sig och komma igen. Detta är nog lättare sagt än gjort, men jag tror att en flexibel arbetssituation underlättar. I artikeln Understanding the Brain: The Birth of a Learning Science från OECD/CERI berättas bland annat att:

“Many of the environmental factors conducive to improved brain functioning are everyday matters – the quality of social environment and interactions, nutrition, physical exercise, and sleep […]” 

Detta tycker jag knyter an till vikten av att trivas på jobbet och att ha möjlighet att ha en någorlunda flexibel arbetssituation så att man kan må bra och ha en bra helhet. På företaget jag praktiserar nu verkar det finnas en stor ”frihet under ansvar” och företaget uppmuntrar sina anställda att utbilda sig och tillhandahåller ett stort kursutbud. Detta tror jag är bra dels för företaget som får konsulter med bred kunskap och även för de anställda som får självbestämmande och att man kan fördjupa sig eller bredda sig i sina kunskaper. Jag läser även i samma artikel som jag hänvisade till ovan från från OECD/CERI att:

“Brain research provides important neuroscientific evidence to support the broad aim of lifelong learning: Far from supporting ageist notions that education is the province only of the young – the powerful learning capacity of young people notwithstanding – neuroscience confirms that learning is a lifelong activity and that the more it continues the more effective it is.”

Detta citat tycker jag är uppmuntrande och något att ta fasta på! Det är dessutom härligt att det är bra att lära hela livet! Jag tänker också på skolan som arbetsplats och att de är utmärkta ställen att vara på när det gäller livslångt lärande. Dels tror jag man blir utmanad i ”sina ämnen” av vetgiriga och nyfikna elever och dels vill man nog följa med i dessa ämnens utveckling. En annan sak jag tänkt på under mina skolpraktiker är vilken stor samlad kompetens som finns i lärarrummen inom en hel mängd ämnen. Att man under samma tak har en stor samlad kompetens inom till exempel historia, teknik, matematik, sociologi, filosofi med mera med mera är fantastiskt tycker jag.

Jag är glad över att ha fått göra praktik i olika organisationer och att nu ha fått göra min sista praktik på ett företag där jag fått chansen att vara delaktig och har fått lära mig nya saker! Jag har dessutom tagit mig tid att reflektera över vad jag lärt mig på programmet Lärande och ledarskap och det uppskattar jag verkligen. Läsperioderna har varit mycket intensiva så jag är glad att nu i en av de sista kurserna fått ägna mig åt att tänka tillbaka och reflektera över de senaste 1,5 åren som en del i kursen.

Med dessa ord tackar jag för mig för den här gången!

Intervjuanalys och kommunikationsutbildning

Mina aktiviteter
Den här veckan och förra har jag haft fullt upp med att sammanställa och analysera de intervjuer jag genomfört. Jag har därför suttit mycket vid datorn och jobbat och har försökt gå systematiskt tillväga. Jag jobbar mig igenom fråga för fråga och som jag tidigare nämnt så markerar (taggar) jag information genomgående för att lättare se likheter och skillnader. Detta arbete är svårt tycker jag, men nu har jag skickat rapporten till min handledare för kommentarer och feedback. Det innebär att jag har måndag och tisdag i julveckan på mig för att fila på rapporten och jobba med kommentarer.

Jag har även tittat på avdelningens nyhetsbrev och nu skickat ett förslag på ”mall” att jobba i när man skriver nyhetsbreven.

Nu när jag provat på flera dagar av att jobba koncentrerat på företaget vill jag återkomma till min reflektion om arbetsmiljön som jag gjorde i ett tidigare blogginlägg. Trots att jag sitter i ett kontorslandskap så har det fungerat bra att fokusera och koncentrera mig. Jag har tidigare i bloggen nämnt att man samarbetar i landskapet och det känns som det finns olika oskrivna regler alla jobbar efter och detta gör att det fungerar bra även om man jobbar med olika saker och på olika sätt. Nu sattes detta på prov för mig!

Kommunikationsutbildning och värderingar
Då jag har haft fullt upp med ”eget arbete” den här veckan har jag inte så många nya reflektioner att komma med. Dock vill jag berätta om en utbildning jag fick chansen att vara med på i förra veckan: Det var en kommunikationsutbildning här på företaget och den var uppdelad i två moduler där genomgångar varvades med diskussioner och andra övningar. Utbildningen präglades av att förmedla företagets värden och vad företaget står för. Innehållet var både på teorinivå och bröts även ner till praktiska saker man kan jobba med för att kommunicera företagets värderingar med mera, till exempel när man skriver nyhetsbrev. Det var intressant att vara med på utbildningen och jag kände igen en hel del från ledarskapsbitar vi läst på Lärande och ledarskap, till exempel motivation och retorik.

Bilder och berättelser
Kursen var uppbyggd med många exempel, bilder och berättelser. Något jag särskilt tänkte på under denna utbildning var exempel kan vara mycket kraftfulla, ibland tycker jag att ett bra exempel säger mycket mer än en mer eller mindre omfattande ”förklaring”. Jag drar mig till minnes kursen Leda individ och grupp där vi på ett av seminarierna hade besök av gästföreläsaren Roy Bartilson. Ett citat ur lektionsmaterialet vi fick utskickat är:

”A picture is worth 1000 words. A metaphor is worth 1000 pictures.”

Här är citatet ryckt ur sitt sammanhang, men jag tycker det knyter an till det jag nämnde om kommunikationsutbildningen och att man jobbade mycket med exempel, bilder och berättelser.

Ramar för kurser/lektioner
Utbildaren var noga med att i början av kursen berätta om kursinnehåll, tidplan och ”regler” för kursen. Vikten av detta är något vi pratat mycket om på mina VFU-perioder på gymnasieskolor, både med mästarlärare och handledare på skolorna. Att vara tydlig med starttid, sluttid och innehåll så att deltagarna känner till ramarna och vet vad som gäller. Då är det lättare att fokusera på innehållet.

Reflektion
I de skolor jag gjort praktik på har jag inte varit med på någon liknande utbildning som handlar om ”det här står vi för och såhär arbetar vi”. Jag funderar på om det är något skolor skulle kunna jobba med nu när även skolmarknaden är konkurrensutsatt? Fast kanske jobbar skolor med detta fast jag bara inte har sett det under mina praktiker (att dessa diskussioner helt enkelt har skett i andra rum än de jag rört mig i).

Att odla en kultur och vara noga med kärnvärden, vision och strategier tror jag är bra och kanske leda till bra diskussioner och saker att enas kring och känna gemenskap?

Det här var det sista blogginlägget på ett tag, jag återkommer i tentaveckan efter trettonhelgen. God Jul och Gott Nytt År!

Meningsfulla arbetsuppgifter

Hej!

Den här veckans inlägg ska handla om meningsfulla arbetsuppgifter och saker jag tror vore bra att överföra mellan olika VFU-organisationer. Jag har tänkt en del på en liknelse vi läst om som man kan göra mellan människans hjärnor och datorer. Dock kan datorn snabbt återfinna all information som lagts in i den, medan människor har större förmåga att hantera material som upplevs som meningsfullt (Phillips & Soltis, 2014). Jag tror att vi alla vill känna att vi jobbar med meningsfulla saker och jag tycker det kan beröra både lärande och ledarskap, här kommer ett par exempel:

Ledarskap
Jag anser att företaget jag gör praktik på nu skapar meningsfullhet bland annat genom att kommunicera mål, karriärvägar, nyheter och annan information om verksamheten till sina medarbetare. Jag tror att det är lättare att göra ett bra jobb när man vet var man är på väg och har koll på sitt eget bidrag ”i det stora”. Här använder man sig till exempel av ett intranät, nyhetsbrev, möten på olika nivåer (enskilda samtal, grupp, avdelning etc.) samt andra aktiviteter såsom After Works och konferenser.

Lärande
I de skolor jag praktiserat på har man jobbat mycket med att få undervisningen att kännas meningsfull för eleverna, och väldigt sällan har jag hört följande fråga ställas: Varför ska jag lära mig det här? Med att skapa meningsfullhet har jag sett att man har arbetat med verklighetsförankrade uppgifter, till exempel genom att jobba med ”riktiga” utvecklingsprojekt i teknikkurserna och inte bara ”läsa sig till hur en teknikutvecklingsprocess ser ut”. På Polhemsgymnasiet jobbade man bland annat med att individuellt i årskurs tre ta fram en flerfunktionsmöbel (inklusive CAD-modell) och att i årskurs ett ta fram skisser på en produkt som skulle lösa ett vardagsproblem man valt ut i grupper om tre till fyra elever. I matematiken jobbade man på GTG (Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium) med matematiklyftet där man arbetade med problemlösning på olika sätt i klasserna, ofta arbetade eleverna i grupp och uppgifterna var formulerade som att man skulle undersöka olika möjligheter och använda sig av olika kunskaper snarare än att applicera en given procedur på ett givet problem. De uppgifter jag såg var verklighetsbaserade problem, ett exempel handlade om volymberäkning, eleverna skulle dimensionera ett akvarium med givna villkor som skulle uppfyllas. Här kan man läsa mer om matematiklyftet.

Kunskaper att överföra mellan VFU-organisationer

Nedan tar jag upp två saker som jag tror är bra att jobba med i skolan och i näringslivet. Inget av exemplen är något helt nytt som jag själv kommit på, utan jag har sett det på mina praktiker och/eller hört/inspirerats i någon kurs på programmet.

Verklighetsförankring: Vad gäller att överföra kunskaper som gäller lärande tänker jag just på den verklighetsförankrade biten. Jag har observerat att skolan jobbar på samma sätt som företag i och med att de kör ”riktiga” utvecklingsprojekt och det här verkar uppskattat, både när jag frågar lärare och elever.

System för bedömning och uppföljning: En sak som jag tänker man skulle kunna överföra från företaget till skolor handlar om att de verkar ha utvecklade verktyg och system för uppföljning av olika nyckeltal. Jag tänker att man skulle kunna översätta det här till att motsvara och ”systematisera” bedömningsunderlag och resultat i en kurs och hur de matchar betygskriterier. Jag tänker också att varje elev skulle kunna följa sina prestationer till exempel via en lärplattform? Detta skulle nog vara ett stort jobb för läraren att hålla uppdaterad, men å andra sidan är skulle det kunna innebära att betygssättning, utvecklingssamtal skulle vara lätta att förbereda och genomföra. Inte heller här har jag kommit på detta helt själv, jag vet att en av våra lärare under kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 1 visade ett exempel på hur hen jobbar med betygsmatriser för varje elev och jag tror även hen sa att detta fanns tillgängligt för eleverna att följa (fast jag minns inte heller hur).

Organisationen och uppföljningsmötet

Hej!

I tisdags blev min yngsta dotter sjuk. Detta i kombination med att min man behövt vara frånvarande en del har gjort den här veckan ganska körig och därav kommer detta blogginlägg vara ganska kort. Jag tänkte passa på att beskriva organisationen och rapportera från avstämningen av mitt arbete som ägde rum i torsdags.

Information om företaget

Företaget finns i flera länder och är börsnoterat. Konsulterna är anställda på olika avdelningar och avdelningarna är uppdelade i grupper efter expertisområde. Grupperna har gruppchefer och avdelningarna har avdelningschefer. På den avdelning jag gör praktik har avdelningschefen och gruppcheferna ett nära samarbete. Det finns även andra ledande positioner på avdelningen, såsom kontorsansvarig och olika sakkunniga. Cheferna stöttas av en utbyggd HR-funktion som jobbar mycket med rekrytering, här finns en tät kontakt och man jobbar hela tiden tillsammans med att hitta rätt kompetens och ha koll på marknaden.
Inte så förvånande så rapporterar gruppcheferna till avdelningschefen och han i sin tur till sin chef osv. Man rapporterar enligt en trädstruktur och man har även utarbetade verktyg man använder för rapportering och uppföljning.

Man jobbar inom flera branscher såsom automotive, telecom, energi, industri, försvar och flyg. Företaget erbjuder både konsult på plats och paketlösningar där man lyfter ut väldefinierade arbeten och utför dessa med egen personal i egna lokaler.

Företaget är också mycket aktivt med att besöka arbetsmarknadsdagar på universitet och högskolor för att vara synlig och hitta intressanta kandidater. Många studenter genomför sina examensarbeten på företaget.

Avstämningsmötet
Vi gick igenom vad jag gjort hittills på praktiken, att jag hållit 6 intervjuer av åtta och att jag har sammanställt intervjusvaren. Jag redovisade också att jag utöver att sammanställa svar “per fråga” så har jag taggat citat och meningar för att kunna ta ut listor på olika sätt och därigenom se om jag kan dra slutsatser. De taggar jag valt är Engagemang, Förbättringsförslag, Generellt, Kommunikationsvägar och Nyhetsbrevet.

I en tidigare kurs på Lärande och ledarskap Utvecklingsprojekt i praktiken genomfördes projekt i grupper. Vår grupp ett arbete som innefattade intervjuer. I kursen gick vi igenom en del material som handlade om datainsamling och David och Jim författade inom ramen för vårt projekt en intervjuhandbok som jag använt mig av när jag skrev manus samt skulle förbereda mig för att genomföra intervjuer på den här praktiken. Handboken är lättläst och informativ och perfekt för mig att använda nu när det fans tidspress inför att komma igång. Några viktiga saker jag tog med mig var att ta upp etiska riktlinjer i början samt att avsluta intervjun på ett bra sätt och tillsammans gå igenom vad som sagts för att minska risken för misstolkningar. Tack David och Jim!

Vi bestämde också att jag ska skriva en rapport som ska göras tillgänglig på intranätet. Transkriberingar ska inte finnas med där utan det kommer nog bli något i stil med “syfte, metod, genomförande och resultat”. Det känns bra att ha stämt av arbetet och att veta I vilken form resultatet ska levereras.

Jag har också sammanställt vilken typ av information som finns i nyhetsbreven och utifrån detta och möjlig input från intervjuerna ska jag skapa en mall som förhoppningsvis ska underlätta skrivandet av dessa.

Vi hörs!

Samtal och motivation

Den här veckan

Den här veckan har jag varit med på måndagsmötet och genomfört ytterligare två intervjuer. Jag har fokuserat på lärande hittills i bloggen, men har även omnämnt någon aspekt av ledarskap. Då tänker jag framför allt på det inlägg som tar upp feedback. Att använda sig av, att ge och ta emot, feedback tycker jag ingår både när det gäller lärande och när det gäller ledarskap. Jag tänker också på det inlägg där jag skrev om att det är viktigt att planera och stämma av, både i skolan och på företag. Detta tycker jag också delvis handlar om ledarskap och att vi läst om vikten av dessa i projektledningskursen Utvecklingsprojekt i praktiken på Lärande och ledarskap.

Dagarna på praktiken går fort! Jag genomför ett par intervjuer per vecka, går på måndagsmöten och har min plats i ett av flera kontorslandskap i huset. Min placering gör att jag har tillgång till personer och kan delta i samtal.

Efter att jag i förra inlägget talat mig varm för just avstämningar och planering så har jag passat på att följa detta i praktiken. Vi har bokat in ett avstämningsmöte av mitt arbete på företaget och detta ska äga rum i nästa vecka (v. 49).

IT-support

Den här veckan hade jag min första kontakt med IT-supporten på plats och jag fick snabb hjälp. Jag kunde följa mitt ärende via mejlen och vi kommunicerade också via en chat i ärendet som skapades när jag anmälde. En sak jag särskilt tänkte på var att jag ombads testa att allt fungerade och först när jag svarade att allt var ok så stängdes ärendet. Man prioriterade att lösa mitt problem snarare än att jobba på sin ”inre effektivitet” som skulle kunna vara att ”stänga/avklara ärenden snabbt”. Att organisationer kan börja fokusera på sin inre effektivitet snarare än att lösa verkliga problem har vi pratat om i kursen Learning and Leading in Dysfunctional Organizations.

Lokaler och betydelsen av samtal
Jag sitter som sagt i ett kontorslandskap och tänker att man kan likna sättet man delar in husets olika kontorslandskap (till exempel efter avdelning, arbetsuppgifter eller projekt) med hur lärarnas arbetsplatser varit organiserade på mina VFU:er. Alla har sin arbetsplats i nära anslutning till kollegor och ofta har man närmst till just de kollegor man samarbetar mest med. På den här praktikplatsen finns det större utrymmen, och även flera obokningsbara rum i vilka man till exempel kan ta telefonsamtal eller spontana möten, jämfört med de skolor jag övningsundervisat på. Jag tror att man har ett större behov av den här typen av utrymmen här jämfört med lärares behov eftersom man på företaget ägnar en stor del av arbetsdagen vid sitt skrivbord och har mycket kundkontakter och medarbetarkontakter med mera till exempel via telefon. Man kanske kan tänka att lärarna sköter en stor del av sina kontakter i klassrummet, via lärplattform eller liknande snarare än via telefon? För att koppla detta till ledarskap tänker jag på en artikel vi läst i kursen Learning and leading in dysfunctional organizations. Artikeln heter Managers doing leadership: The extra-ordinarization of the mundane (Mats Alvesson and Stefan Sveningsson). Där kan man läsa om vikten av att chefer ägnar sig åt att lyssna och småprata med sina anställda. Jag tycker det är intressant att de ”vardagliga sakerna” lyfts fram och jag tänker att utformningen av lokaler kan hjälpa till här.

Kanske kan dessutom dessa “småprat” bli ingångar till att prata ”viktigare saker”? När man väl har påbörjat en konversation kommer man kanske över en tröskel som gör att man börjar dela med sig av mer och på det sättet får en mer öppen relation? Jag tänker på det jag nämnde nyss om hur lokalerna är utformade på min praktikplats, att man i nära anslutning till cheferna har obokningsbara mötesrum. Här kan man enkelt röra sig däråt om ett samtal skulle gå åt ett håll som gör att man vill prata i enrum.

Motivation
Jag tänker också på att man jobbar mycket och noggrant med att matcha konsulters kompetenser och deras önskningar om vilka uppdrag som passar på företaget. Man jobbar även mycket med att konsulterna ska ha möjlighet att påverka sin egen situation och man är mån om att konsulterna själva ska vara aktiva i att forma sitt arbete.

Att konsulterna ges möjlighet att ha inflytande över sitt jobb och att de kan styra sitt arbete mot att utvecklas/bli bra på det de önskar tänker jag bidrar till att ge autonomi och variation i arbetet. I Job Characteristics Model (J. Richard Hackman and Greg Oldham) pekar man på autonomi som en av några dimensioner som är med och skapar motivation och bra kvalitet på arbetsprestationer. Job Characteristics Model har vi pratat om i kursen Learning and Leading in Dysfunctional Organizations och jag tycker detta område är mycket intressant. Jag hoppas återvända till detta i senare blogginlägg.

På återseende!

Mer om lärande med mera

I detta inlägg fortsätter jag att prata lite om lärande, men jag tar även upp några andra begrepp vi behandlat på Lärande och ledarskap.

Den här veckan

Jag har fortsatt hålla intervjuer och har hunnit med två till. Jag var också med på måndagsmötet igen där det gicks igenom vad man jobbar med just nu och vad som väntar i veckan. Jag fick även rapportera vad jag har haft för mig de veckor jag varit här. Jag blir lätt lite nervös när jag ska prata inför andra, särskilt när jag är i ett nytt sammanhang. Dock har jag märkt att det nästan alltid känns bra efteråt och denna vetskap i sig gör att mitt inre motstånd minskar. Jag ska försöka använda mig av denna lärdom och se om det kan minska lite på nervositeten. Jag tänker att just det faktum att man övar sig i obekväma situationer, som man vill ska bli mindre obekväma, gör att motståndet sänks. Ju mer bekväm man känner sig, desto bättre kan man nog göra ifrån sig. Vi har läst om att känslor är kopplade till lärande (bland annat i kursen Analysera lärande när vi läste ”Learning from the developmental and biological perspective” av Christina Hinton och Kurt W. Fischer).

Just det exempel jag nyss berättat om är trivialt, men kanske ändå värt att fundera kring. Om jag ett helt möte sitter och funderar på och oroar mig för vad jag ska säga eller borde ha sagt, så kommer jag nog dessutom inte kunna fokusera ordentligt på vad som sägs på mötet!

Planering och avstämningar
När jag är med på dessa planeringsmöten tänker jag att det ingår ett stort mått av just planering både på företaget jag praktiserar på nu, och på de skolor jag praktiserat på. Den planering jag sett hittills på min nuvarande praktikplats har handlat om att ha rätt personer med rätt kompetenser på plats för att jobba med befintliga uppdrag och även för att kunna ta sig an nya. Planeringen i skolan jag sett handlar om både kursplanering och att bryta ner denna bit för bit för att till sist hamna på aktivitetsplanering på lektionsnivå. Det har även handlat om att säkerställa att man samlar på sig bra bedömningsunderlag längs vägen när kursen går. Detta läste vi mycket om i kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 1 där vi hade kursboken: Betygssättning – en handbok av Gustavsson, Måhl och Sundblad (2012). Här kunde vi läsa och få tillgång till verktyg och arbetssätt som hjälpte till att säkerställa detta.

Både skolor och företag jobbar säkerligen med annan typ av planering också, men den har jag inte kommit i kontakt med än i mina praktikkurser.

Jag har några års arbetslivserfarenhet som teknikinformatör och jag minns från den tiden att det var viktigt att just planera sin tid och stämma av denna planering med både konsultföretaget och kunden. Det var även ofta viktigt att stämma av själva arbetet för att säkerställa att man gör rätt saker och att det håller rätt kvalitet. Detta gjordes ofta i olika typer av granskningsmöten. Här ser jag likheter mellan skolvärlden och företagsvärlden – planering och bedömning är ständigt närvarande och att det är viktigt att vara noggrann med avstämningar.

Feedback
Att jobba med feedback verkar man göra i båda världarna. Både på min senaste VFU-skola och på utbildningarna inom företaget jobbar man med att utvärdering av kurser. Jag har även med frågor i mitt intervjumanus som handlar om feedback. Jag ser fram emot att få en bild av vad konsulterna anser om begreppet och hur mycket det praktiseras i vardagen. Vi har pratat mycket om Feedback på Lärande och ledarskap, att det finns olika sorters feedback och att den kan ges på olika sätt. I skolan finns till exempel formativ bedömning, utvecklingssamtal med mera där feedback ges. Lärarna tar också emot feedback från elever genom till exempel kursutvärderingar. En lektionsplaneringsmodell vi jobbat med på Lärande och ledarskap kallas 5E och tar upp olika element att beakta och ta med när man planerar lektioner; Engage, Explain, Explore, Elaborate och Evaluate. Alla E:n behöver inte vara med i varje lektion, men kan vara bra att ha i åtanke när man planerar en lektionssekvens. Här funderar jag på om man skulle kunna använda sig av en variant på den här modellen till exempel när man planerar möten eller mötessekvenser för att nå fram med budskap, skapa engagemang och utvärdera vad som når fram.

Ämnesövergripande
På Polhemsgymnasiet jobbade man mycket med ämnesövergripande projekt, jag tänker att man kan jämföra det med att man på min nuvarande praktikplats samarbetar över avdelningsgränser och utnyttjar att företaget har anställda med många olika kompetenser. Det borde vara en stor styrka att ha nära till olika typer av kompetens under ett och samma tak och det har man ju både på praktikföretaget och på skolor! När man jobbar ämnesövergripande i skolan gers elever möjlighet att se att man kan använda sina kunskaper inom olika områden, och jag tänker att man som lärare också kan hjälpas åt och lära av varandra när man fördelar arbetet på ett bra sätt. Till exempel i ett teknikutvecklingsprojekt kan en lärare fokusera på till exempel källkritik och referenser (har ett rapportfokus), medan en annan kan fokusera på själva produkten eleverna utvecklar.

Problemlösning
Olika typer av problemlösning verkar ständigt närvarande i verksamheten! Inte bara för de enskilda konsulterna som kanske till exempel sitter med olika typer av beräkningsproblem, men med en vidare definition av ordet tänker jag mig problemlösning som att man hela tiden anpassar sin dag och sina aktiviteter till nya förutsättningar som uppstår. Man kanske flyttar ett möte och gör omprioriteringar allteftersom dagen fortskrider med ny information. I skolan uppstod ibland praktiska problem som även dessa behövde ordnas, till exempel att alla datorer i en datasal var upptagna med en installation som rullades ut just när salen var bokad för CAD-lektion. Då gällde det för läraren att snabbt lösa problemet och planera om, och det gick alldeles utmärkt att skifta innehåll på två lektioner. Här hade eleverna full förståelse och var med på förändringen. Jag tänker att det finns mycket i vardagen man inte själv råder över, och kanske är det lättare att tackla dessa om man väljer att se sig själv som en problemlösare.

Min nuvarande praktikplats är genomsyrad av ”det fixar vi-attityd” och det är inspirerande! Jag vill gärna koppla detta till kursen Problemlösning och lärande där vi utforskade olika problemlösningsstrategier och där jag verkligen utmanades genom att använda dessa när jag studerade geometri. Att ha med sig några olika strategier gör att jag nu även försöker tänka på dessa i vardagliga situationer, och att inte alltför snabbt tänka att något “inte går” utan att först försöka vrida och vända på problemet. Två exempel på problemlösningsstrategier som tas upp i en av de kursböcker vi hade, Problem-Solving Strategies for Efficient and Elegant Solutions av Alfred S. Posamentier & Stephen Krulik, var att hitta mönster och se problemet från en annan synvinkel. Dessa tycker jag är mycket användbara!

På återseende nästa vecka!

Tankar om lärande

Andra veckan på praktiken
Det här inlägget kommer handla mest om olika typer av lärande. Men för att kort berätta om vad jag haft för mig på praktiken denna vecka så kan jag rapportera att jag har färdigställt mitt intervjumanus och att detta har tre huvudområden:

  • Information och kommunikation
  • Feedback och samarbete
  • Ledarskap

Jag har även bokat in och genomfört mina två första intervjuer under denna vecka. Berättar mer om detta senare när jag genomfört några fler.

Lärande
Jag får ofta nya infallsvinklar och i allmänhet mycket att fundera på efter samtal med min 6-åriga dotter. I förra veckan berättade hon att de i förskoleklassen hade lärt sig om älgar och harar. Vidare berättade hon att det finns skogs- och fältharar och hon kunde även återge lite olika fakta om de båda typerna. Hennes pappa upplyste henne då om att fältharen även kallas tyskhare. Lite senare frågade jag henne vad det nu var hon hade lärt sig om harar, hon upprepade det hon lärt sig i förskoleklassen och då frågade jag om det där med tyskharen. “Men mamma, det har jag ju inte lärt mig” svarade hon då. Jag tyckte detta var intressant, att hon gjorde skillnad på det en lärare berättat i skolan och något som någon berättat hemma! Idag ska jag skriva lite om olika typer av lärande och särskilt om sådant som man kanske inte normalt “sorterar in” under denna etikett.

alg

Socialt lärande
Nu på min andra vecka på praktiken börjar jag komma in i det lite mer. Jag börjar känna igen människor och lite mer känna igen vad man pratar om och jobbar med här. Till exempel förstår jag lite fler förkortningar som är självklara för de som är anställda här, men som jag inte hade hört förut! Jag har självklart massor kvar att lära, men det är fint att börja känna igen sig lite. Jag antar att detta är ett sätt som lärande i organisationer tar sig uttryck. Vi har pratat om socialt lärande på programmet och detta är något jag anser pågår här hela tiden. Jag märker hur jag själv som ny på arbetsplatsen är uppmärksam på beteenden, hur man pratar, var olika faciliteter är belägna med mera, man är på verkligen uppmärksam! Allteftersom jag observerar försöker jag också anpassa mig allteftersom. I kursen Analysera lärande var en av kursböckerna Perspektiv på lärande av D.C. Phillips och Jonas S. Soltis. Här berättas det om en av Vygotskys insikter:

“unga människors förmåga att lära sig genom att härma är en nyckelfaktor i lärandet i samhället” (Phillips & Soltis, 2014, s. 94).

Kanske fungerar det även till viss del på detta sätt när man är ny på en arbetsplats även om man är vuxen och vill passa in i ett nytt sammanhang? Det är intressant att se hur man verkar ha utvecklat ett sätt att vara och samspela i kontorslandskapet trots att var och en naturligtvis har en egen personlighet.

 

På ett gruppmöte jag var med på var det ett tiotal medarbetare närvarande. Det bjöds på fika och chefer informerade. Ett trevligt inslag på mötet var att en av medarbetarna höll ett kort föredrag om ett ämne han är insatt i. Jag tänker att detta är ytterligare ett exempel på socialt lärande, att man väver in lärande i ett avslappnat möte på det här sättet och delar med sig och ställer frågor. Det är också ett bra sätt att sprida kompetens inom gruppen och företaget.

Språk
En annan sak som slår mig är att man växlar mellan språk på ett smidigt sätt. Ibland kommunicerar man på engelska och ibland på svenska och själva växlingen sker automatiskt verkar det som. Jag tänker att eftersom många av de sätt vi kommunicerar på, till exempel möten, via internet, telefon kräver ett språk! Därför tror jag det är viktigt och inkluderande att snabbt och smidigt växla språk. I boken Perspektiv på lärande kan vi också läsa att

“All kommunikation och merparten av allt lärande […] skulle aldrig komma till stånd utan språk” (Phillips & Soltis, 2014, s. 85).

Jag tror också att det är bra att inte göra någon stor sak av det som här och det gör man inte, det verkar falla sig helt naturligt.

Utbildningar
Som jag nämnt tidigare jobbar man även formella utbildningar som verkar vara populära. Här kan man både gå grundkurser i sådant man är nyfiken på och man kan även fördjupa sina kunskaper inom ”sitt område”, programvara eller annat. På hemsidan står det att kurserna blandar teori och praktik och att de ofta planeras och sätts ofta ihop av konsulter som har gjort olika erfarenheter i arbetslivet. Jag tycker mig i detta se Deweys tankar om att uppgifter ska vara meningsfulla samt att man jobbar genom ”learning by doing”.

Engagemang
På mitt praktikföretag lyfter man fram att det finns ett stort engagemang för jobbet. Att detta stämmer tycker jag bland annat märks på sättet man pratar om sina uppdrag och sina jobb att man utstrålar att man brinner för att göra ett bra jobb. Det här är intressant tycker jag eftersom jag tror det just engagemanget är viktig ingrediens när vi pratar om att nå bra resultat, nästan oavsett vad det gäller. Jag drar mig till minnes ett PM från skolverket, PM om Visible Learning av John Hattie (Jessica Lindvert, 2010), som vi läste och diskuterade i en av de inledande kurserna på Lärande och ledarskap. I detta PM tas det upp ett antal punkter om vad som kännetecknar framgångsrikt lärande i skolan. En av de listade punkterna i detta PM var just:

”Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang”.

Här tror jag det finns kan finnas en likhet mellan ingenjörsyrken och läraryrket, att engagemang spelar roll!

Nästa inlägg kommer på fredag. På återseende!

Första veckan

Hej igen!

Jag tänkte börja med att kort presentera mig. Jag heter Ida, är maskiningenjör och har jobbat som teknikinformatör i några år. Hösten 2014 hittade jag, och sökte Chalmers mastersprogram Lärande och ledarskap, blev antagen och har ägnat det senaste året åt studier och min familj. Familjen består av mig, min man och två döttrar på sex och två år. Vi bor långt ute på Hisingen, nästan i skogen.

tomtbaksida

Jag har tidigare genomfört två praktikperioder på två olika gymnasieskolor, Göteborgsregionens Tekniska gymnasium (GTG) och Polhemsgymnasiet och sedan några veckor har det varit klart att jag ska göra min praktik på ett teknikkonsultbolag i Göteborg. Denna praktik går till stor del ut på att jag ska studera lärande och ledarskap i en organisation som skiljer sig från tidigare VFU-perioder (på gymnasieskolor). Jag är glad att få chansen att göra min praktik på detta företag eftersom min förförståelse säger att den här typen av företag jobbar aktivt med ledarskap och kommunikation. Det ska bli intressant att studera hur man jobbar med att skapa gemenskap när medarbetarna är spridda på olika arbetsplatser. Företaget jobbar också mycket med utbildningar, både externa och interna.

 

Företaget är verksamt i flera länder och inom många olika branscher. Göteborgskontoret finns i fina lokaler och utsikten från min tillfälliga arbetsplats är fantastisk! Jag tror att detta påverkar en mycket, att få vistas i inspirerande lokaler.

 

Min praktik startade på ett mycket bra sätt genom att jag mötte min handledare Gustav i receptionen, han är chef över en avdelning på företaget. I receptionen fick jag ta emot en folder som var förberedd med passerbricka, inloggningsuppgifter och allmän information. Väldigt väl förberett! Sedan åkte vi upp till det våningsplan där Gustav har sin arbetsplats och i samma landskap stod ett skrivbord redo för mig med dator och allt på plats. Bara att logga in och sätta igång med kursplanering! I det landskap som Gustav sitter finns även andra chefer och HR-personal. För att jämföra med min förra praktikplats, en gymnasieskola i Göteborg, kan man säga att detta upplägg påminner om varandra. Man vet var man kan hitta chefer, HR och administrativ personal! Detta tycker jag är en viktig aspekt när vi pratar om ledarskap och trivsel, att dessa personer är lättillgängliga och att det syns tydligt när de är på plats och om de är tillgängliga eller upptagna. Medarbetarna som jobbar inhouse på Gustavs avdelning sitter till stor del i ett annat landskap (i samma hus) och många konsulter är såklart också ute hos olika kunder på uppdrag.

 

Min första dag var jag med på ett måndagsmöte där jag blev presenterad. Gustav hade en hektisk måndag så jag var med på ett planeringsmöte och sedan blev det en hel del tid framför datorn. Eftersom allt var ordnat och fingerade kunde jag direkt sätta igång att undersöka intranätet. Både intranätet och det möte jag var med på denna måndag visar båda olika ingångar på det jag ska studera här (lärande och ledarskap) och jag ser fram emot att rapportera mer om detta när jag kommit in i det lite mer.

 

En annan sak jag kunde sätta igång med var att formulera frågor till intervjuer jag ska genomföra med konsulter på Gustavs avdelning. Intervjuerna syftar till att ta reda på hur man ser på den interna kommunikationen, ledarskapet och olika samarbeten. En stor uppgift som jag ska jobba vidare med nu i veckan.

På återseende!