En tillbakablick över miljöutbildningar, egna tankar utifrån observationer och erfarenheter

Min praktiktid närmer sig till slutet. Jag har observerat en hel del kring personalens rutiner, ledning, samarbete, utvecklingsarbete mm. Framförallt har det varit trevligt att träffa så många vuxna människor på utbildningar, samtala med dem under fikapauser och kunna tillägga ibland information kring miljön ifrån kemisk perspektiv. Också har jag under några utbildningstillfällena haft möjlighet att förmedla socioekonomiska skillnader mellan Sverige och mitt hemland och hur arbete mot att rädda miljö skiljer sig mellan dessa länder. Jag insåg att folk som hade rest runt i världen hade mycket att berätta ifrån sina erfarenheter när det gäller globala miljöproblem och tekniska satsningar som görs i olika länder för att förbättra användning av våra resurser. Detta stämmer överens med undersökning från USA som nämns i boken Perspektiv på lärande (Phillips & Soltis, 2015) vilket visade till exempel att många av barnen som började skolan i städer hade inte sett djuren på bondgårdar eller havet. Det sägs att barn från låginkomsttagarhem ofta saknade många grundläggande begrepp jämfört med barn från rikare hem. Enligt Locke beror detta på att barn som inte har haft erfarenhet kommer att sakna de enkla idéer som är förknippade med denna erfarenhet. Så min slutsats är att både resandet och användning av hållbara tekniker som solceller och elbilar kräver att man har en bra ekonomi. Har man inte haft erfarenhet är det lätt att man inte förstår eller tappar intresse för ämnet.

En annan erfarenhet som har varit mycket positiv för mig är att pröva på hur det känns att hålla en vandrande föreläsning. Jag blev tillfrågad av handledaren en halv timme innan utbildning att välja några utställningar som jag kan prata kring. Jag har ju följt henne som en lärling så jag trodde att jag visste precis vad som ska sägas. Men i praktiken var det svårare än jag hade tänkt. Det var både tufft och roligt men jag lyckades inte göra det på mitt eget sätt utan härmade handledaren. Jag insåg att undervisning eller föreläsning är en konst. Har man inte skapat konsten själv kan man inte heller skapa effekten av att dra till sig deltagarnas uppmärksamhet. Hursomhelst försökte jag utforma föreläsning utifrån deltagarnas erfarenheter och försökte bygga på utifrån deras intresse. Jag fick i mig tanken att dessa är våra kunder och jag måste presentera så att de blir nöjda. Under kursen “Utbildningens uppgifter och ramar” diskuterade vi att det finns olika synsätt att se på elever. När det gäller friskolor ser de elever som kunder. Deras idé bygger på affärsidé som handlar om vinster och konkurrens i skolor. Detta var ett synsätt som jag blev förvånad över då men efter erfarenhet om att ta en del av vandrande föreläsning insåg jag att genom detta tankesätt ställer man automatisk stora krav på sig själv och mindre krav från kunder. Detta synsätt är bra för att pedagoger/lärare ska utveckla sig sitt arbete men skapar problem i skolorna då elever behandlas som kunder vilket gör det svårare att ställa krav på elever. Speciellt när det kommer till bedömning och betyg anser många föräldrar att de har rätten att ifrågasätta allt och kan orsaka stor press på lärarna. Men eftersom dessa miljögrundutbildningar är riktade mot olika verksamhetspersonal där föreläsaren har endast ansvar att leverera kunskap på ett pedagogisk sätt och inte ansvarar för uppföljning eller bedömninig av kunskaper som har införts under utbildning, kan kundtänket upplevas positivt.

Jag funderade även på att denna miljöutbildning handlar egentligen om allmän bildning. De flesta kunderna har kommenterat att utbildning upplevdes som en bra repetition och saker som man bör bli påmind av då och då. Dessa kommentarer fick mig att tänka på det livslångalärandet som vi pratade om i kursen “Utbildningens uppgifter och ramar”. Det är genom bildning man kan få transformativt lärandet. Jag uppfattar transformativt lärande som är självstyrtlärande process vilket handlar om att varje person är ansvarig för sin egen utveckling där den granskar sig och reflekterar hur den tänker, känner och handlar. (Ur föreläsning, Bildning och utbildning, 2016)

Nu ska jag arbeta vidare på rapport kring min undersökning där jag ska skriva mer om  transformativt lärande som är kärnan i Ekocentrums miljöutbildningar.

 

Referenser:

Phillips & Soltis, 2015, Perspektiv på lärande, andra upplagan, Studentlitteratur

Föreläsning om Bildning och utbildning, kurs Utbildningens uppgifter och ramar, 26 sept 2016

 

Hur organisationen arbetar för att utveckla sina utbildningar

I denna blogg ska jag berätta om hur organisationen arbetar för att utveckla sina utbildningar, förmedla rätt kunskap utifrån kundens verksamhet samt vilka möjliga pedagogiska metoder kan man tillämpa för att deltagarna ska verkligen uppleva att de har lösningar på hur de kan göra förändringar i sin verksamhet. Under veckan har jag haft en närmare kontakt med en anställd inredningsarkitekt som har varit en bland de tidiga som anställdes vid organisationen och har kämpat för att göra byggnaden så hållbar som möjligt. Hon satt tillsammans med mig under en utbildning och observerade utbildningskvalite för att kunna komma med förslag till förbättring. Detta var i likhet med övningsskola där jag gjorde min VFU2. I gymnasieskolan höll de mötena varannan vecka där de fokuserade främst på att uppdatera sig inom pedagogiken, reflektera över sina brister och diskutera tillsammans med andra lärare hur de gör för att ta inspiration. Också fick skolans lärare uppdrag att auskultera varandra och därefter ge en konstruktiv kritik eller formativ feedback om undervisning. Jag inser att konstruktiv kritik öppnar möjligheter till förbättring men det gäller att tänka på att det ska vara måttlig och inte riktar sig mot personlighet utan hur processen kan utvecklas. Också är det viktigt att lyfta upp saker som är bra för att då får utbildaren positiv energi och vilja att göra förändring så att utbildningen blir ännu bättre.

Jag funderade på Hatties artikel “Power of feedback” där det sägs att feedback bygger på frågan vad är mitt mål eller vart är jag på väg och hur når jag målet (Hattie & Timperley, 2007). Denna artikel handlar om kommunikationen mellan lärare och elev som kanske är lättare att utföra då både lärare och elever är vana vid denna process. Det blir en skillnad när ens medarbetare ska komma med konstruktiv kritik, då gäller det verkligen att man lägger fram det på ett genomtänkt sätt så att det inte känns för pressande för medarbetaren. Också är det viktigt att välja rätt tidpunkt. Enligt min observation sen på eftermiddag har man ingen energi att lyssna och ta till sig kritik. I artikeln sägs det att uppmuntran i form av beröm inte har särskilt effekt då denna form av återkoppling är oftast positiv och kan förstärka elevens vilja att anstränga mer men har ingen särskilt effekt på utveckling i lärandet (Hattie & Timperley, 2007). Utifrån min erfarenhet från VFU2 kände jag stor brist på uppmuntran och pepp vilket ledde till att det blev svårt för mig psykologiskt sätt att ta till mig konstruktiv kritik och förmågan att skapa förändring blev sämre. Som sagt det är ett komplicerat process som ska utföras på ett genomtänkt sätt där man funderar för sig själv hur jag kan presentera min feedback så att det skapar en positiv effekt och viljan till förbättring. Detta kan vara en orsak till att det kändes lättare för inredningsarkitekt att diskutera med mig, istället för utbildaren, om brister i utbildning och komma på kreativa pedagogiska lösningar som gör att utbildningen verkligen känns gynnande när deltagarna är tillbaka på sin arbetsplats.

Och självklart en diskussion lyfter alltid något positivt. Vi kom fram till att det kan vara en bra ide att tillsammans med åhörar-dokument även skicka en handledning i deras fortsatta arbete i form av öppna frågor som de kan fundera eller diskutera vidare på när de är tillbaka på sina arbetsplatser. På så sätt får de chans att reflektera tillbaka och kanske kommer på hållbara lösningar som kan tillämpas på deras arbetsplats. Detta är ett sätt som har presenterats av Björk som handlar om “spacing”. I denna artikel sägs det att hjärnans minnestyrka är indelad i lagringsstyrka och återhämtningsstyrka. Lagringsstyrka handlar om hur väl något är inlärt däremot återhämtningsstyrkan är hur tillgänglig (eller återhämtningsbar) kunskapen är. Det visar sig att information som upprepas under flera tidsintervaller under lång tid framöver lärs in mycket bättre än information som upprepas utan intervaller. Eftersom grundutbildning i miljö och hållbar utveckling har syfte ge deltagarna långsiktigt lärande är det bra att ge dem en handledning i form av öppna frågor som de senare kan överblicka och diskutera tillsammans. Det är ett bra sätt att öka återhämtningsstyrka och etablera kunskap.   

Referens:

Hattie, John. & Timperley, Helen. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.

Bjork, R., u.d. Bjork Learning and Forgetting Lab. [Online] hämtades 2017-12-18 https://bjorklab.psych.ucla.edu/research/

 

Sociala relationer mellan medarbetare, genus perspektivet och neuropedagogik

I denna blogg har jag lagt fram några observationer från veckan och mina tankar kring dem. Jag har observerat under utbildningar att kvinnor som deltar i utbildningar är oftast mycket aktiva under utbildningens gång, det är betydligt lättare att styra dem psykologisk än män då de uttrycker mer sympati för världen och visar vilja att de vill göra skillnad genom att arbeta med frågor kring hållbarhetsutveckling. Också under fikapauser fortsätter de utbyta kommentarer med varandra vad de gör för att spara vatten, energi, kemikalieutsläpp, källsortering mm i sin vardag. Det fick mig att fundera på genus perspektivet som vi studerade i kursen Naturvetenskapligt och teknisk lärande 1 där det framgick att det finns intresse skillnad mellan pojkar och flickor. Sjøberg (2010) hänvisar till en studie i sin bok där det framgår skillnader på pojkars och flickors inställning till naturvetenskap. Det visar sig att flickor har stor intresse i ämnen relaterade till människans biologi, hur kroppen växer, hålla kroppen i form, sjukdomar och deras bot, mysterier, miljövård, filosofiska frågor och djur. Därmed det som intresserar pojkar mest handlar om den moderna teknologin, mekanik, elektroniska apparater, explosiva kemikalier samt farliga djur och växter. Också när utbildaren beskriver om Sveriges storlek på ekologiska fotavtryck jämfört med de fattiga länderna har vissa kvinnor uttryck att de har svårt att sluta tänka på hur lyxigt de svenska lever jämfört med världens fattiga länder.

På tal om känslor funderade jag också att personalen i organisationen har stor förståelse för varandras familjesituationer. I början av veckan kom inte handledaren på sin ordinarie tid, inte heller skickades någon meddelande av henne, när hon kom berättade hon om besök i helgen hos sin pappa som håller på att somna in. Under lunchtid pratade vi länge om pappan och det verkade kännas bättre för handledaren som kunde återigen fokusera på kommande utbildning. Jag insåg hur viktigt det är med att ha sociala relationer på jobbet och arbeta som ett team där man kan bekvämt säga det man har på hjärtat. Ett team eller grupp enligt föreläsaren, Annika Ambjörnsson, av kursen Leda individ och grupp är en samling av människor som är psykologiskt medvetna om varandra och påverkar varandra ömsesidigt. Föreläsaren berättade även att tillhörighet och trygghet hos gruppens individer är den första och grundläggande fas i gruppers utvecklingsmodell “The Integrated Model of Group Development”. Jag anser att det är en mycket betydelsefull fas och bygger bra grunder till att utveckla relationer inom organisationen. En grupp som står nära varandra på alla sätt har lättare att samarbeta då de har kännedom om varandras styrkor och svagheter. Det är därför min handledare uppmuntrar mig att delta i fikapauser och äta luncher tillsammans. Också under min tidigare praktik vid Eka Chemicals var personalen mycket noga med att ta fika pauser. Eftersom avdelningen FoU bestod av en stor grupp brukade min handledare sitta med olika personer vid olika tillfällen så att man får chans att prata med alla lite då och då. Jag inser att dessa är värdefulla moment som skapar ökad gemenskap mellan grupp individer vilket gör att det blir lättare att kommunicera och samarbeta med varandra.

Under veckan fick jag också möjlighet att observera hur en före detta utbildare, som nu är pensionerad men jobbar extra ibland, höll vandrande föreläsning. Han var teknisk kunnig vilket också märktes ifrån hans föreläsning. Han var även bland dem som jobbade som utbildare sedan organisationen startade. Så från honom fick jag höra en stor del om vilken pedagogik ligger bakom utställningar från början. Idén var att tillämpa neuropedagogik för att förmedla om hållbar utveckling. Det lät mycket intressant och jag fick tips att studera om ämnet ifrån Matti Bergströms bok och artiklar. Jag sökte på nätet för att veta vad neuropedagogik går ut på. Det handlar om hjärnforskning och hur man kan undervisa vår generation för att de kan skapa lösningar för kommande behov i framtiden. Bergströms bok om neuropedagogik bygger på konceptet “möjlighetsskola” där tanken är att utveckla barns förmåga att se och tänka i möjligheter och friheten att välja sin väg till mogen, kreativ och ”värdefull”, human fullvuxen. Tanken är att undervisning inte ska bygga på det traditionella katederundervisning och belasta barn med en massa kunskap så att de inte längre kan bygga egen fantasi, utan förmed måttlig kunskap så att de kan utveckla förmågan att tänka själv, skapa fantasi och lösningar om hur de till exempel ska agera för att klara sig i olika situationer. Författaren menar att alla har en barnhjärna som vi måste bevara livet ut för att den tänker kreativt och kreativitet skapar nya lösningar och möjligheter för framtiden.

När det gäller utställning så finns de där för att besökare ska ta inspiration, reflektera hur de kan ta vara på dessa hållbara innovationer och tillämpa dem i eget vardag eller verksamhet. Men utan att förmedla kunskap kring utställningar är det inte möjligt att skapa tanke procedur hos besökarna. Jag inser att det finns inslag av neuropedagogik i utställningar men också det traditionella katederundervisning där utbildaren ger information kring utställningar och besökarna försöker smälta in det. I slutet av grundutbildningar tycker jag att deltagarna får chans att använda sig mer av barnhjärna och skapa visioner för hur de kan tillämpa hållbar utveckling i sin egen verksamhet.  

 

Neuropedagogik kan också kopplas med artikeln, om hjärna och lärande, vi läste i kursen analysera lärandet “The nature of learning”. Också där förklarar Hinton och Fischer, 2010, (s.116-117) om hjärnans tre delar (Recognation, Strategic, Affective network) som arbetar tillsammans för att skapa lärandet. Affective network skapar motivation och väcker intresse, medan Strategic network står för planering och mål och Recognation network omvandlar information från omgivning genom sinnen till kunskap. Under utbildningar har jag observerat att utställning introduceras genom att skapa intresse som motiverar till att ta emot information som i sin tur leder till att det sker någon sorts planering i besökarens hjärna som försöker omvandla det inlärda kunskap till reflektion om hur innovation eller tekniken kan tillämpas i dennes liv eller verksamhet.  

För att skapa intresse och förmedla kunskap finns det även konstnärliga modeller som drivs av elmotorer för att skapa en känsla av levande modell. Under lunchtiden hade jag en mycket intressant samtal med en inredningsarkitekt, som tidigare jobbat för olika muséer, om vad har konsten för betydelse för att förmedla kunskap. Tillsammans med en anställd inredningsarkitekt håller han på att bygga en spiral som ska snurras runt liksom en vind virvel. Han frågade mig vad jag tänkte när jag såg på modellen och jag sa spontant det naturliga kretsloppet eller cirkulär ekonomi. Själv är jag ingen konstnär men tycker om att se och göra tolkningar kring konsten. Jag frågade om de kunde svara om vad konsten förmedlar. Men jag fick ingen tydlig svar. Jag antar det är vad konsten handlar om att besökarna ska utifrån sina kunskaper och erfarenheter själv komma fram till vad modellen vill förmedla för kunskap. Denna modell av spiral snurr verkar vara ett bra exempel på neuropedagogik.   

Referens:

Sjøberg. S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning. Lund: Studentlitteratur AB.

Ambjörnsson A., Gruppens dynamik och dess nytta pedagogiska sammanhang, åhörardokument, 2016-11-28

Bergström M. (2010), Kreativt kaos, Pedagogiska Magasinet, 2010-05-06, http://pedagogiskamagasinet.se/kreativt-kaos/ hämtad 2017-12-10

Hinton C. Fisher K.W (2010), Learning from the developmental and biological perspektive, publicerad av The nature of learning, using research to inspire practice, OECD 2010

Hur hanterade utbildaren konfliktsituationer under utbildning…

Jag har nu deltagit i många utbildningar bland dem är grundutbildning mest populär och består av en halvdag. Här kommer deltagarna från verksamheter som önskar miljödiplomera sig eller arbeta med miljöledningssystem. Deltagarna får ett intyg att de har genomgått en miljöutbildning. Huvudsyftet är att de ska arbeta med miljöfrågor på egna verksamheten och förmedla medarbetare så att verksamheten arbetar lika effektiv, sparsamt med användning av mindre resurser och hållbar tanke.

Enligt min observation har tidigare deltagarna visat stor intresse och utvecklat en vilja genom inspiration att de kan skapa förändringar både i verksamhet och i sin vardag för att arbeta mot hållbar utveckling. Men denna vecka hände något överraskande som jag och inte ens min handledare hade varit med om tidigare. Bland den glada gruppen satt en sur person som redan från början gav väldigt negativa kommentarer om utbildning att hen hade varit här 10 år sedan och det var värdelöst. Gång på gång kommenterades  att det här upplevs rena repetition från förra gången. Hur mycket har ni utvecklat er? Han var också skeptisk till att material från återvinning bränns och det är ingen mening att sortera eller äta kött är en status grej som kommer att fortsätta oavsett hur mycket någon tjatar kring det. Hen påstod även att  det inte finns någon som kan ta hand om gamla däck kan de slängas ute i naturen.

Som tur så var hen bara en som uttryckte sig så negativt. Det som jag tar med mig från denna händelse är att i framtiden kommer jag säkert träffa på liknande elever i klassrummet som gör allt för att testa lärarens gränser. Jag lärde mig hur man kan hantera sådana konfliktsituationer som står mellan lärare och elev. Min handledare hanterade denne person med stor leende, tålamod och genom att lyssna på honom med stor uppmärksamhet. Trots negativa kommentarer höll handledaren sin neutrala attityd och lät gruppen diskutera hens fråga eller kommentar istället. På detta sätt kan man skapa en positiv grupptryck och behålla det goda stämning.

Jag fick en tanke från kursen leda individ och grupp att hur kan vi minska konflikter som uppstår på arbetsplatsen. En konflikt förklaras som en process där ena parten upplever att partens intressen negativt påverkas av en annan part (C. Elmholdt, H.D. Keller, L. Taggaard, 2015, s.147) I det här fallet berodde konflikten på intresse. Där handledaren försökte skapa intresse för kunskap om hållbar utveckling och personen tyckte att det var slöseri med tiden då den hade bestämt i förväg att inte vilja veta mer eller upplevde det överdrivet. Enligt boken Ledarskapets psykologi finns det olika strategier olika människor använder sig av för att hantera konflikter. I detta fall verkar det som handledaren använde sig av  “voice” som går ut på att ta upp problemet genom att uttala sig om det samt “neglect” som går ut på att undvika eller ignorera där man underlåter att göra något alls (C. Elmholdt, H.D. Keller, L. Taggaard, 2015, s.153). Hursomhelst verkade det känns bättre på slutet då personen skakade handledarens hand och tackade för utbildningen. Detta positiva tecken kan vara en följd av att handledaren hanterade olika situationer på bra sätt, ibland genom att ignorera och ibland genom att diskutera i helgrupp.  

En annan sak som jag uppmärksammade på var att handledaren börjar utbildning med egen presentation och alla i gruppen får också presentera sig för varandra. Det är ett bra sätt att skapa relationer med personer som man ska vara med under kommande 4 timmar. Vi har studerat en hel del om vikten att skapa relationer för att få bättre klassrumsledarskap och för ett gott samarbete i projekt. Jag anser att utbildning är också ett slags samarbete där utbildaren levererar kunskap, väcker intresse utifrån gruppens bakgrund och skapar insikt och engagemang i ämnet. Deltagarna fungerar som mottagare, om det inte skapas goda relationer från början kan det hända att intresse för att motta kunskapen minskar och avsikten inte uppfylls på grund av bristande samarbete.

Under veckan har jag bland annat varit med om en halvdagsutbildning om CASE projektet som handlar om att ta fram ett masterprogram kring hållbarhetsutveckling och entreprenörskap där 10 partner har varit med bland annat universitetet och företag. Meningen är att utbilda studenter så att de kan senare vara lösningsfokuserad och integrera sina ämneskunskaper med hållbar utveckling när de är ute på företagen. Jag kände igen idéen som var lik konceptet som finns i programmet lärande och ledarskap där i kurserna NTL1 och VFU2 ägnade vi åt att integrera de 17 globala målen och hållbar utveckling i vår undervisning. Också presenterades 3 olika verktyg i form av frågor och svar som kan hjälpa verksamheter att undersöka sitt arbete med hållbar utveckling.

Referens: C. Elmholdt, H.D. Keller, L. Taggaard, 2015, Ledarskapets psykologi, gleerups

 

Intressanta observationer kring genomförandet av samma utbildning av två olika utbildare

Under veckan har jag varit med måndagsmötet som började med att alla delade sina erfarenheter från den förflutna veckan. På detta sätt skapas en reflektions tillfälle där medarbetare kan komma med beröm och ge förslag på förbättring inför kommande arbete.Min handledare berättar om utbildning för städpersonal som hon hade i Falkenberg, hur hon bemöttes, hur vackra och öppna lokalerna var med simbassäng och spa samt närheten till havet. Verksamhetsledaren har varit i Wein i samband med möte gällande utbildningsprojekt i hållbar utveckling (Case). Hon har varit där några gånger och denna gång tyckte hon att alla i gruppen var öppen, vänlig och nu när de har börjat lära känna varandra och arbeta produktivt var det sista tillfälle gruppen var tillsammans. Utifrån detta funderade jag på det som vi lärde oss om teambuilding vid projektledning i kursen leda individ och grupp. Jag funderade på modellen över fyra faser. I fas 1 och 2 lär gruppen lära känna varandra, bygga upp relationer och vid 3 byggs det tillit och struktur medan vid fas 4 står för arbete och produktivitet.  Det verkar som Case projektet i Wein hade precis kommit in i tredje fas och det kom inte vidare till fjärde innan det blev dags för sista träff.

Jag har varit med och lyssnat på utbildning giftfri förskola, denna utbildning har jag tidigare varit med, skillnaden var att det var en extern utbildare som höll utbildning. Om man knyter detta till VFU praktik så upplevdes det som jag auskulterade två olika lärare som höll en lektion med samma innehåll.

För att kunna jämföra båda utbildarens sätt kallar jag dem för utbildaren intern och utbildaren extern. Det var spännande att se likheter och skillnader mellan bådas presentationer. Båda var bra på sitt sätt men lade olika stor vikt vid olika moment. Det handlar mycket om ålder, vilka erfarenheter man har med sig som man vill förmedla, hur bra man är på retorik och dramatisera kring händelser för att väcka intresse och skapa insikt. Det fick mig att tänka på föreläsning vi hade i retorik i kursen matematik och undervisning där vi fick tips om hur man kan fånga upp publiken så att de verkligen lever in i ämnet och göra en stark intryck så att det som sägs inte glöms bort dagen efter. Retorik föreläsning började med en historia som gav känslomässigt påverkan, på samma sätt börjar utbildaren intern sin utbildning med historia kring DDT, då den användes i barnkammaren för att döda insekter och flugor för att små barn inte blir störda under sömnen. Men DDT innehöll dioxiner som är stabila föreningar och ansamlas i modersmjölk och in i barnet. Utbildaren intern skapar känsla hos åhörarna genom eget berättelse, den tidens reklam och en bild full av känslor mellan moder och spädbarn som ammas.

Jag observerade att bara berätta fakta ger en ytlig kunskap men att blanda in känslor och egen situation sätter djup intryck och leder till djupinlärning. Giftfri förskola handlar mycket om att sträva efter att använda saker som är till största delen giftfria. Små barn lär sig mycket genom att stoppa in saker i munnen. Jag funderade på lärteori om Piagets utvecklingsstadier där han talade om att barnet konstruerar ett schema för aktiviteter genom att gripa och föra föremål till munnen (Phillips & Soltis, 2015, s.70) En sak som kan vara riskfylld för barn i den första utvecklingsstadium kan användas till mycket nytta för barn i stadie 2 där de förstår konkreta fysiska verkligheten och vill gärna prova på hur saker och ting fungerar. Något som också hade med Lockes lärteori om att i erfarenheten har all vår kunskap sin grund, och från den är all vår kunskap i grund och botten härledd (Phillips & Soltis, 2015, s. 31) Utbildaren extern lade stor vikt vid att låta barnen prova på vuxnas saker för att de ska utforska världen och själv erfara hur till exempel en verktyg fungerar, det gör de en kort stund, men låt inte dem leka med dessa då de är inte tillverkade och anpassade för barn och kan innehålla kemikalier som barn inte ska stöta på i sin vardag.

Utbildaren extern pekade på att man ska alltid tänka på syftet med inköp av leksaker. Om en leksak inte förmedlar kunskap eller utvecklar förmågor utan finns bara där för att fylla rummet ska den helst undvikas. Syfte är ett begrepp vi lärare tänker främst på för att hålla lektion och syfte är undervisnings hjärta, utan tydlig syfte är det svårt att planera lektion och förmedla kunskaper eller färdigheter till elever. Även små barns leksaker ska köpas in utifrån ett positiv syfte. Om man har ett syfte kan man med lite kreativitet och pedagogik i bakhuvud omvandla naturens saker till leksaker och pysselmaterial, menade den externa utbildaren.

Så att observera två utbildare genomföra samma utbildning visade sig att den ena har retorik som sin styrka medans den andra använde sig i stort sett av barnpsykologi och pedagogik för att öka förståelsen för barnbeteende.

Under veckan fick jag också se hur organisationen hanterar svåra situationer? På morgonen fick marknadsansvarig information om sjukdom av en talare som skulle hålla föreläsning på kvällen om humle och öl. Jag blev nyfiken på att observera hur de hanterar problemet och följde upp samtalet under dagen. Som tur hade de bjudit in två föreläsare. Alla insåg att de inte kommer att hinna kontakta någon annan och  meddelade andra föreläsaren att ta hela passet och prata lite grann om humleodling i samband med öl. På ekocentrum känner man sig aldrig ensam, alla delar sina problem och svårigheter med varandra och diskuterar fram till bästa lösning. Något som har liknelse med läraryrket att man har alltid sina kollegor att diskutera med och få stöd ifrån. Jag inser att det är viktigt med tydlig kommunikation i organisation då det minskar chansen för missuppfattningar och alla håller sig uppdaterad om händelser och ändring i planering.

Ref. Phillips & Soltis, 2015, Perspektiv på lärande, andra upplagan, Studentlitteratur

Hur tillämpar utbildaren olika modeller i sin utbildningskurser?

Jag har under den senaste veckan lagt stor märke till att hur viktig användning av modeller är för utbildningssyfte och ett verktyg att förmedla kunskaper till kursdeltagare. Hos ekocentrum handlar det ofta om lärandemodeller som underlättar överföring av kunskap. I denna blogg ska jag lägga fram observerade modeller och hur dessa praktiseras i organisationen.

Jag har deltagit i olika utbildningar bland annat giftfri förskola, vandrande föreläsning kring ekocentrums utställningar och grund miljöutbildning som leder till miljödiplomering. Jag observerade att utbildningar var väldigt lik en lektion man har på gymnasieskola men här är det halvdag istället för en timma eller 90 minuter. Skillnaden var att här satt vuxna som var nyfikna kring ämnet och ville lära sig ny kunskap som de kan tillämpa vid deras verksamheter. Eftersom deras chefer har betalat för utbildning läggs även en stor ansvarighet på dem att vara aktiv under utbildningsgång och hämta kunskaper som kan förbättra deras verksamhet. Därför man inte motivera deltagarna på samma sätt som eleverna. Men det krävs fortfarande att hitta olika verktyg som gör utbildning intressant och givande för deltagarna. Jag har observerat att handledarens presentation var baserad på 5E modellen som vi studerade i kursen matematik undervisning och bedömning. Utbildning startades med en lugn harmonisk musik. Berättar kort om sig själv, organisationens bakgrund, deltagarna fick berätta kort om sig själva. På detta sätt utvecklade hon också relationer som underlättade kommunikation mellan utbildaren och gruppen. Det berättades om dagens agenda och syftet bakom aktiviteter. Intresseväckande frågeställning i inledning tillsamamns med metoden think-pair-share (Engage, Explore), förklaring av ämnet genom powerpoint presentation (Explain), aktivitet där deltagarna fick undersöka och rensa leksaker och material som kan innehålla farliga kemikalier (Elaborate) och fråga alla på slutet vad tar de med sig hem (Evaluate).

Figur: Undervisningsmodell av 5E

Jag berättade för min handledare om vilka undervisningsmodeller hon har utgått från i sin utbildning. Hon blev överraskad och väldigt glad och bad mig att skriva sammanfattningar kring modeller. Det glädjer mig och fick mig att inse att jag har verkligen en ryggsäck av kunskaper som handledaren önskar ta del av.

Andra former av modeller som användes var lärlingsmodeller för att beskriva en process eller förklaring av en bred begrepp till exempel hållbar utveckling presenteras på följande sätt:

Figur: Modell över hållbarutveckling

Jag insåg att modellerna i mycket viktiga vid presentation av organisationernas arbete då de presenterar en helhetsbild. Jag kunde lätt koppla det till kursen analysera lärandet där vi fick uppdrag att modellera lärandet. En modell skapar en visuellt karta över procedur som förenklar förståelse för ett process. En som har gjort en hel del studie om iden med mentalkarta är Johan Dewey där det anses att den som har en allmän uppfattning om hur ser ut har lättare att lära sig detaljerna. Det gäller att göra intellektuella kopplingar mellan olika idéer. (Phillips & Soltis, 2015, s.106-107)

Enligt Johan Locke kommer alla idéer, allt förnuft och all kunskap från erfarenhet och att de första erfarenheterna införskaffades med våra sinnen (Phillips & Soltis, 2015, s.31). Modellen över hållbar utveckling har också skapats i senare år då man utifrån erfarenhet sett ett samband mellan olika områden som man kunde koppla ihop och bilda en helhetsbild. Man har insett att genom att skapa förbättringar inom dessa områden kan man komma närmare sitt strävan efter hållbar utveckling inom företag, verksamhet eller ett samhälle.

I sin utbildning använder sig utbildaren av samma modell och tillämpar det på verksamheternas arbete, ger exempel utifrån deras arbetsuppgifter hur de kan arbeta utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Man kan omforma grund modellens struktur till många fördelar. Eftersom hållbarutveckling är en kunskap och procedur som måste spridas till samhälle så att problemen kan lösas eller ersättas med nya metoder. För detta måste samhällsfolk hjälpa varandra. Det är en social konstruerad verktyg liksom Pskykologen Salomon och Perkins påstår att individers lärande underlättas av andra, att mening ofta är socialt konstruerad, att (socialt härledda) verktyg fungerar som förmedlare och att sociala system i egenskap av organiska entiteter kan engagera sig i lärande i stort sett som individer gör. Enligt boken Perspektiv på lärandet lär vi inte oss genom att själva upfinna eller genom att vi helt på egen hand anpassar oss snarare tilldelas vi eller uppsöker vissa sociala resuser som hjälper oss med lärandet (Phillips & Soltis, 2015, s.87-88). Detta kan vara en orsak till att den sociala aspekten i hållbar utveckling modellen har stor betydelse för att skapa hållbar utveckling. Utifrån en verksamhetsarbete handlar det främst om att skapa gemensamt nya hållbara lösningar, ändra medarbetarnas beteende, vara överens om och tillämpa uppsatta mål för hållbar utveckling.

Ekocentrums utbildningarnas huvudmål bygger också på att förändra beteende. Vi har på senare år gått över till en linjär trend vilket betyder att vi tillverkar saker, användar en korttid och kastar bort dem samt ersätter med nytt. dem och kasta bort. Det gäller att ändra vår livsbeteende så att vi följer modellen cirkulär ekonomi som bygger på att medvetet sluta kretslopp för att minska ner på produktion och avfall. Ett exempel av cirkulär ekonomi är att återvinna och återanvända material.

Figur: Modell över cirkulär ekonomi

Detta fick mig tänka på Thorndikes övningslag som handlar om “ju mer ett beteende praktiseras eller övas, desto starkare blir det etablerat eller inlärt (Phillips & Soltis, 2015, s.46). Jag insåg att varje gång utbildningsdeltagarna blev uppmärksammade på hur vi håller på att skräpa ner vår jord och konsekvenserna med den linjära trenden desto mer blev skamkänslor skapades hos dem och strävan efter att följa den cirkulära modellen ökade. Utbildaren var mycket duktig på att stimulera deltagarna genom att varna inför framtida faror och berätta fördelar med att följa modellen av cirkulär ekonomi.  Som respons visade deltagarna intresse för att leva mer hållbar liv och skapa förbättringar i deras verksamhet så att de följer mer av modellen cirkulär ekonomi. Här såg jag en exempel av klassisk betingning där de får oftast belöning i form av beröm från sina verksamhetschefer för att de skapar ett gott rykte av verksamheten i samhället och sparar verksamhets pengar.

En annan modellverktyg som utbildaren använde sig av var fotavtryck. Inom hållbar utveckling pratar man om den ekologiska fotavtryck som är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar per år.  Med andra ord det är storlek på ekologisk yta som krävs för att försörja en människa. Vid en utbildning fick deltagarna på slutet rita av sina fotavtryck och dela det mitten. I vänstra spalten skrev de saker som gör att verksamhetens fotavtryck blir större, i högra spalten fick de diskutera fram hur de kan påverka verksamheten för att förminska fotavtrycket. Jag tyckte att det var ett mycket bra responsverktyg dels för att kunna utvärdera hur bra kunskaper från utbildningen sitter hos deltagarna också för att deltagarna ska få en tankeställning som de kan fortsätta tänka på även i framtiden och lägga fram förslag i sina verksamhetsmöten som gör att deras ekologisk fotavtryck blir mindre. Detta är i likhet med Köhlers lärandeteori om problemlösning att inlärning realiseras genom en plötsligt insikt (Phillips & Soltis, 2015, s. 58). Och det är denna insikt, som kan vara en drivkraft att arbeta mot förändring, som deltagarna tar med sig till sina verksamheter.

Referens:

Phillips, D., & Soltis, J. F. (2015). Perspektiv på lärande (Vol. 2:4). Lund: Studentlitteratur AB

Något om måndagsmötet och medarbetarnas motivationspsykologi…

Måndagsmötet började efter fikan vid 11 tiden. Där personalen pratade om allt möjligt från resan i helgen till frågor kopplade till miljö och hälsa som användning av klorin bör ersättas med ett bättre rengöringsmetod och användning av honung där några bland personalen skötte egna bikupor. Intressant att de jobbar inte bara med miljöfrågor utan har en mycket livsstil kopplat till naturens produkter.

Det var härligt att mötet började inte traditionellt i till exempel konferensrum utan man började bara prata efter fika om händelser/bokningar/möten som skall ske under kommande veckan. Mötets leddes inte av verksamhetsledaren utan det var själva personalen som presenterade vad de ska göra under veckan där verksamhetsledaren kom med lite förslag då och då. Detta var något annorlunda jämfört med min praktik på Eka Chemicals vid Bohus där man kom förberedd inför mötet till en konferensrum. Avdelningschef gav en kort powerpoint presentation och alla medarbetare fick prata om sitt område.

Verksamhetsledaren informerade om nya kontakter och hur kan vi utveckla samarbetet med dem. Frågan som lyfts oftare var att deras uppgift är att sprida information och öka samarbete med andra organisationer som universitetsvärlden. Något som jag tyckte var väldigt positiv var deras glädje över att få studenternas medverkan till Ekocentrum som en tidigare student från Chalmers som nu är doktorand har meddelat att han gärna vill komma och uppdatera personal med nya metoder och hjälpmaterial.

Hos ledningen har jag funnit en stark inre motivation. I kursen leda individ och grupp studerade vi om motivationspsykologin som är ett viktigt verktyg för ledarna och nyckeln till organisationens framgång. Jag har observerat att det som driver medarbetarna till att göra bättre arbete är främst inre motivation. Alla har stor kärlek till naturen, djuren och utbyter oftast information med varandra om miljövänliga alternativ på kemikalier produkter som vi använder i vardag. En inre motivation att förmedla allmänheten om hur man kan leva ett hållbart liv är deras gemensamma mål. För att uppfylla målet arbetar alla med stor engagemang och använder kreativitet och nya vägar till att binda kontakter med andra verksamheter.

Under mötet tyckte jag också att alla gav varandra feedback på deras utförda arbete och gav stöd för kommande uppdrag. Till exempel min handledare var lite orolig om att det inte ska kännas som repetition för utbildning som hon ska ge till städpersonal i Falkenberg. Hon fick uppmuntran för hur bra hon är som talare och kan genom små förändringar skapa en ny version. I boken Ledarskapets psykologi (C. Elmholdt, H.D. Keller, L. Taggaard, 2015, s.74) har det ansetts att många ledare avstår från att ge optimal feedback och riskerar därmed att avmotivera medarbetarna. Bra konstruktiv feedback är motivationsfrämjande. Feedback på framsteg i förhållande till uppställda mål bidrar till att behålla det motiverade beteendet, och avsaknad av feedback kan försvaga motivation.  

Jag gav också feedback till handledaren efter att ha observerat första utbildningstillfälle. Min handledare visade stor glädje och intresse i att få en sammanfattad information kring pedagogiska modeller (som 5E modellen) och metoder (tex. EPA) som kan hjälpa henne att bli bättre. Något som fick mig att engagera mer i deras arbete och skapade en inre motivation till att förse dem med den kunskap jag har i ryggsäcken. Detta visar även att organisationen är öppen både med sin budskap som de ger ut och ta in nytt information för att förbättra sitt arbete.

En annan sak som skapade ett gott intryck var titeln “Verksamhetsledare”, jag funderade varför de inte använder titeln chef eller vd? Jo orsaken var att denna titeln valdes då det är ett mjukare ord och representerar mer demokratisk ledning. Enligt boken Ledarskaps psykologi får medarbetarnas större arbetsglädje och motivation när cheferna har en demokratisk ledarskapsstil och drog in medarbetarna i beslutsfattande (C. Elmholdt, H.D. Keller, L. Taggaard, 2015, s.112). Jag anser att titeln har i detta fallet stor betydelse, ett demokratisk ord påverkar också ledning positivt, det skapar en ökad handlingsfrihet och trovärdighet gentemot varandra.

För att jag ska utveckla mig får jag ständigt korta uppdrag av handledaren som att studera bakgrund kring klimatmötet i Bonn där Mattias Goldmann, vd för Fores, ska närvara. Meningen var att förbereda sig inför en föreläsning som ska hållas av Mattias innan han åker iväg. Föreläsning arrangeras av Ekocentrum där representanter från olika organisationer och företag ska delta.

Jag ska också vara med på ett möte som handlar om ett fortsatt samarbete mellan personal från passivhuscentrum och ekocentrum. Passivhus har en utställning på ekocentrum som handlar om hur hus kan byggas så att de är energisnåla och isolerar värme bra. Även om passivhuscentrum var tvungen att avvecklas vill de fortsätta bevara kontakter. Det verkar som vårda kontakter och forma sina utbildningar i enlighet med deras önskan är Ekocentrums styrka och nyckeln till framsteg i arbetet.

Referens: C. Elmholdt, H.D. Keller, L. Taggaard, 2015, Ledarskapets psykologi, gleerups

Bakgrund kring ekocentrum och varför är organisationen intressant för mig?

Hej, jag heter Farzana Shams och läser mitt sista år på Chalmers KPU-program som bygger på masterprogram lärande och ledarskap och leder till lärarexamen. I bakgrunden har jag studerat till kemist inriktning mot miljö. Jag har alltid haft stor intresse för miljö, vilket är en av anledningar att jag just valde ekocentrum för att utföra min VFU praktik.

Så nu ska jag berätta om mitt första dag på ekocentrum. Jag blev bemött av personalen med stor glädje, vänlighet samt alla hade stöttande attityd och skapade trygghetskänsla för mig redan från första dagen. Min handledare arbetar som miljöutbildare, toppen, tänkte jag för att då kan jag observera utbildningar och kan komma med feedback kring hur de kan förbättras och utvecklas. Av handledaren fick jag höra en historia kring Stiftelsen Ekocentrum. Den startades 1993 där nuvarande VL (verksamhetsledare) var första arbetare i organisationen. Den har drivits utan bidrag och finansiering utan enbart genom intäkter från utbildnings kunder och utställare. Den står oberoende i förhållande till ägarinflytande och vinstintressen och är en neutral organisation som strävar efter att informera verksamheter och allmänheten om hållbar utveckling. Deras främsta mål är att genom utbildning bidra med uppmuntran, inspiration och vägledning till verksamheter och andra intressenter, så de blir mer miljöanpassade och hållbara. Ekocentrum samarbetar med många organisationer som forskar och ger utbildning inom nya tekniska lösningar för ett hållbart samhälle.

Ifrån VL fick jag veta att organisationen består av fem anställda, men de hyr in personal vid behov beroende på vilken spetskompetens på utbildning de behöver. De har måndagsmötena kl 10.00 vilket är ett utmärkt tillfälle för mig att se hur ledningen fungerar. Så tillsammans med handledaren gjorde vi ett schema över min praktiktid så att det är både tydligt för mig och handledaren vad som ska göra under min VFU tid och jag fick bestämma tider som verkar vara lämpliga för mig. Fokus var att planeringen ska gynna mig och mitt arbete så att jag kan vara med under utbildningstillfällena, delta i gästföreläsningar och andra möten.

Ekocentrum har en utställning i huset för att inspirera om nya miljötekniska lösningar. I senare blogg ska jag berätta mer hur utbildare använder sig av utställningen i pedagogisk syfte. Dessutom använder sig organisationen av teknik och material som är miljövänliga alternativ så som inredning i huset med mycket växter, fika av ekologisk råvaror, källsortering, stolar byggda av naturfiber material, har solceller på entretak och toalett där urin samlas separerat och har använts inom forskningen. Det var överraskande för mig att de samlar urin till ett gott syfte. Det är imponerande att de själva försöker bli förebilder genom att använda sig av hållbara tekniska lösningar i byggnaden.