En-till-en undervisning

I min praktik har jag undervisat en elev som går andra året på djurvårdsinriktningen  med naturvetenskap på skolan. Det skiljer sig väldigt mycket från den tidigare undervisning som jag har haft under mina praktiker på Lärande och ledarskap.

Eleven som jag har undervisat och hjälpt med matematiska frågor under olika lektioner läser Ma3c. Hen gör inför varje termin och avsnitt en egen planering och återkopplar med jämna mellanrum till sin lärare hur hen ligger till i förhållande till sin planering. Hen kommer också med förslag när prov och andra bedömningar ska utföras. Mina tidigare erfarenheter från VFU-praktiker är att läraren har utfört en planering för kursen samt planerar in bedömningstillfällena, vilket alltså är väldigt skilt från vad jag nu får lära mig och uppleva.

Jag kan se stora fördelar med att eleven själv planerar sitt arbete och undervisning på så sätt att hen är med medveten om vad som ska göras och även är mer insatt i sin bedömning och hur hen ligger till. Jag har observerat och vad jag skulle vilja påstå är att den metakognitiva inlärningen ökas och att eleven reflekterar hela tiden till sin inlärning av vad som behöver göras och vad hen behöver träna mer på .

I artikeln The Power of Feedback, som är skriven av John Hattie och Helen Timperley, beskrivs bland annat hur viktig och kraftfull återkoppling kan vara för inlärning. I artikeln delas återkoppling in i följande fyra olika kategorier:

  • Feedback about the task
  • Feedback about the processing of the task
  • Feedback about self-regulation
  • Feedback about a self as a person

Den mest kraftfulla återkopplingen är enligt Hattie och Timberley Feedback about self-regulation. Som handlar om den metakognitiva förmågan där eleven själv reflekterar över sitt egna lärande [1].

För att återkoppla till det jag skrev ovan ser jag stora fördelar med att eleven själv planerar sina moment och har stor insikt i sin egna undervisning.   

Undervisningen som jag har haft har varit en-till-en och har inte varit genomgångar på tavlan utan på block vid bänken jämte eleven, där vi gått igenom nya begrepp och nya avsnitt. Detta skiljer sig från mina tidigare erfarenheter och det blir mer av en konversation mellan mig och eleven. Jag ser stora fördelar med denna typ av undervisning då man som lärare får en väldigt god kontakt med eleven och man också tydligt kan se vad eleven tycker är svårt eller lätt. I en stor klass på ca 30 st elever kan spridningen av kunskap och svårigheter vara väldigt varierande och man måste försöka anpassa och variera sin undervisning för att både främja de som vill utmanas samt hjälpa de elever som behöver mer utförliga genomgångar.

[1] Hattie, John. & Timperley, Helen. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.

En reaktion på “En-till-en undervisning

  1. Hej Erika!
    Det verkar onekligen fördelaktigt och extremt lyxigt att kunna ha denna typ av en-till-en undervisning. Intressant att se vilket ansvar eleven tar i och med att hen planerar sin egen kurs. Jag undrar hur det hade gått att implementera det i en vanlig skolklass på 30 elever, hade det gått? Det går ju inte att ha 30 st individuella planeringar men kanske att de skulle kunna var med och påverka på något vis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *