Blogginlägg 5 – en dag med biträdande rektorn

I måndags (4/12) spenderade jag hela dagen med en av de biträdande rektorerna. Definitionen på en biträdande rektor sägs enligt Margareta Edling i Skolledaren vara mycket varierande och beror från skola till skola (http://www.skolledarna.se/Skolledaren/Artikelarkiv/2016/Klara-roller-viktigt/). Det finns heller inget krav från Skolverket att en biträdande rektor ska ha någon särskild skolledarutbildning. Den biträdande rektorn jag  följde, låt oss kalla honom K, berättade att han tidigare arbetat många år som lärare och att det kändes som en bra väg in eftersom han då har koll på lärarnas komplexa arbete.

 

Dagen till ära började med att vi gjorde ett besök i en klass där en elev just kommit tillbaka från en veckas avstängning. K anser att det är viktigt att följa upp och ha extra vuxna närvarande så att det blir en trygg miljö. Det kändes mycket bra att K arbetar så nära eleverna och verkligen syns, har tänkt på det tidigare då jag sett honom i korridorerna ett flertal gånger.

Efter lunch begav vi oss till en F-5 skola i samma rektorsområde. Denna skolan ligger mycket nära där jag bor och var i höstas nedläggningshotad då det saknades behöriga lärare på skolan. Det nya legitimationssystemet som i mars 2011 beslutades av riksdagen skulle gälla innebar att det krävs en legitimation för att en lärare ska kunna tillsvidare anställas men även för att kunna sätta betyg (Jarl, Rönnberg, 2015). Detta nya legitimationssystemet tror jag har varit en bidragande orsak till att många skolor ute på landsbygden tvingas läggas ner. Anledningen till att K skulle dit var nämligen för att de anställt en ny legitimerad lärare och behövde lägga om schemat så att det bättre passade mot de olika lärarnas behörigheter.

Problemet jag såg när de satt och försökte ändra i de gamla lärarnas schema var att den läraren som hittills haft förskoleklassen blev omflyttad till 3-5 eftersom den nyanställda bara hade behörighet för lågstadiet. Kändes som att den gamla läraren blev tvingad att byta klass för att de inte lyckats anställa en behörig lärare för mellanstadiet. Men det är jag inte förvånad över, det är långt till närmaste större stad och tyvärr är nog de lärare som bor i omgivningen redan anställda samt de som bor i städerna anser det för långt att köra. Det är en uppenbar brist på lärare i alla åldrar! Men ska det behöva gå ut över de som redan har ett arbete? Ska de som arbetar på en skola behöva jobba övertid för att täcka upp för de kompetenser och stöd som saknas? Det är skönt att de lyckats hitta en till lärare så att skolan kan vara kvar, men jobbigt för eleverna att byta lärare och schema mitt i ett skolår.

Fastän en nyanställning saknas fortfarande behörighet för vissa ämnen då den nya lärarutbildningen inte ger alla ämnen på mellanstadiet som det gjorde förr, utan de får svenska, engelska, matematik och sen får de välja en till två bland SO, NO, teknik och estetiska samt praktiska ämnen (https://www.lararforbundet.se/artiklar/sa-blir-du-larare). Eleverna på denna F-5 skola får därför åka ner till en annan skola för att ha bland annat slöjd. Sen kan det kanske även ha med ekonomi att göra, är antagligen inte ekonomiskt hållbart att ha både trä- och syslöjds salar för en skola på omkring 50 elever.

Min största fundering i detta är, vem är det som lider av att skolorna på landsbygden stängs ner? Vilkas ekonomi påverkas? Blir det inte minst lika dyrt att (som de ska göra i min kommun) bygga ut en skola för att bussa fler elever dit istället för att använda de lokalerna som finns på närmare håll. Visst kanske lärarna får längre att köra och färre kollegor, men är det sämre än om massvis med föräldrar behöver köra långa omvägar för att hämta och lämna barn? Ingenting är optimalt, men vem bestämmer hur det blir? Ska kommunpolitiker flera mil bort som har allting nära till hand bestämma hur människornas liv på landsbygden ska se ut? Är det rimligt att sätta 7-12 åringar på en buss i 40 minuter enkel väg till skolan, och som kanske redan har en kvart att gå eller cykla till bussen då bussarna inte åker in på varenda grusväg?

Tidigare på programmet MPLOL (lärande och ledarskap) har vi läst om skolpolitik, om decentraliseringen i början av 90-talet som gjorde att skolan blev kommunal istället för statlig. Frågan är hur detta påverkat de små skolorna på landsbygden?

Tillbaka till ämnet, på F-5 skolan vi besökte lyckades de nästan göra klart det nya schemat, och med “de” menar jag lärarna. K var mycket noga med att på en så här liten skola är det lättare att de som känner till verksamheten själva anpassar schemat på bästa sätt, så K lyssnade noga på lärarna och försökte på ett bra sätt hjälpa dem. Jag håller tummarna att denna skolan klarar sig och får vara kvar!

2 reaktioner till “Blogginlägg 5 – en dag med biträdande rektorn”

  1. Wow, det här var ett intressant inlägg! Knepig sits K hamnade i. Väldigt spännande att höra hur K löste det hela, och vilka konsekvenser hela skolsystemet orsakar. Bra erfarenhet! Du ger många perspektiv här, från elevernas håll, från lärarnas håll och från K:s håll, grymt! 🙂

  2. Mycket intressanta frågeställningar. Finns det någon lag gällande resor för barn i utbildningssyfte? 40 min resa till skolan för en 7 åring känns för mycket. Har du några funderingar om landsbygdskolor har blivit bättre eller sämre efter kommunaliseringen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *