Blogginlägg 1 – Matematikkonferens

Min andra dag nere på Skolan fick jag sitta med på först arbetslagsmöte och därefter en ämneskonferens i matematik. Denna matematikkonferens var mycket intressant då en lärare presenterade ett nytt digitalt läromedel, nämligen Gleerups Matematikportal. Detta gav utlopp till en diskussion om hurvida det skulle vara möjligt att använda endast denna digitala lärplattform istället för det traditionella sättet; matematikböcker. En lärare var bestämt emot att ta bort böcker men de verkade vara överrens om att Gleerups lärplattform kunde vara ett bra komplement för elever med exempelvis skrivsvårigheter. På den här matematikportalen kan eleverna nämligen mängdträna på ett enkelt och smidigt sätt samt att lärare kan ge ut läxor som rättas automatiskt så att denne lätt och tydligt får en överblick över hur eleverna i klassen ligger till.

Nackdelen till det hela är tyvärr ekonomin.. blir dyrt att både köpa böcker och att köpa denna tjänsten. Frågan är: Vad är mest lönsamt ur ett både ekonomiskt och ett läroperspektiv? Alla elever är olika och lär sig på olika sätt, men hur kan man tillgodose allas behov och fortfarande ha en rättvis och utbildning som är lika för alla? Eftersom den här digitala tjänsten kostar per elevlicens diskuterades det om det går att använda den enbart till de elever som de anser behöver det stödet. Men vem är det som avgör vem som behöver det och vem som inte behöver det? Skolan har fått ett antal testlicenser för resten av denna terminen. Läraren som introducerade det hela ska testa med en av sina klasser och min handledare C ska testa med en elev som har svårt för att komma någon vart i matteboken.

Ska bli intressant att se hur det fungerar och vad diskussionerna lutar åt om en månad!

En egen fundering: är det rättvist att till exempel en mattelärare bara använder böcker och den andra matteläraren bara använder lärplattformen, så att exempelvis A- och B-klasserna på en och samma skola får två helt olika undervisningssätt? Självklart vet jag att det skiljer sig från skola till skola, men hur gör man om två lärare vill göra på olika sätt på samma skola? Kan de elever som känner att de inte passar in i den ena lärstilen få byta till den andra klassen under mattelektionerna?

Att vara med på en sån här ämneskonferens var både mycket intressant och lärorikt. Under tidigare VFU-perioder har jag känt att fokus legat mer åt undervisningen än åt hur lärarna arbetar för att driva utvecklingen av deras utbildning framåt.

4 reaktioner till “Blogginlägg 1 – Matematikkonferens”

  1. Spännande!

    Kul med den ekonomiska aspekten (jag tänker LPK – lärande per krona) och det här med likvärdig undervisning.

    Hur mycket samarbetar lärarna idag? Är undervisningen likvärdig? Och hur tycker du man lär sig bäst – bok eller padda?

    1. På denna skolan anser jag att lärarna samarbetar ganska mycket, dock kanske inte mest med varandra utan med andra lärare på andra skolor genom olika digitala hjälpmedel. Dock tror jag aldrig att undervisningen kan bli helt likvärdig utan att den i så fall blir stel och fyrkantig vilket jag inte anser att man bör sträva mot. Utan lektionerna ska vara levande!! Paddan är ett bra komplement för de elever som kan hantera den, för de som inte kan (som spelar istället) är den värdelös… Dessutom är det svårt att få med alla förmågorna och de högre betygen genom att göra “mattespel” istället för att lösa uppgifter med pappaer och penna.

  2. Det är en svår fråga som diskuteras. Borde inte det tas upp även med skolans elever så att beslutet senare tas på ett demokratisk sätt. Jag funderade på Deweys lärteori om det sociala perspektivet att inlärningen blir effektiv genom diskussion, samarbete och grupparbete. Blir det inte mycket individuellt lärande genom att använda digitala läromedel? Ser fram emot att veta hur det kommer att funka för eleverna som testar digitala läromedel eller stödprogrammet.

    1. Frågan är om eleverna har tillräckligt mycket kunskap för att kunna rösta på det som är bäst för dem, jag tror att många elever inte vet vad det innebär att lära enbart från en digital tjänst istället för en bok, om det ger dem tillräckligt eller inte. Jag vet inte heller svaret på det, och visst hade det varit bra om man kunde göra ett demokratiskt val, men jag tror fortfarande på att variation ger mer, alltså att inte välja varken eller, dock kommer ju den ekonomiska biten in då det troligtvist inte är hållbart att betala för både böcker och det digitala hjälpmedlet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *