Blogginlägg 5 – en dag med biträdande rektorn

I måndags (4/12) spenderade jag hela dagen med en av de biträdande rektorerna. Definitionen på en biträdande rektor sägs enligt Margareta Edling i Skolledaren vara mycket varierande och beror från skola till skola (http://www.skolledarna.se/Skolledaren/Artikelarkiv/2016/Klara-roller-viktigt/). Det finns heller inget krav från Skolverket att en biträdande rektor ska ha någon särskild skolledarutbildning. Den biträdande rektorn jag  följde, låt oss kalla honom K, berättade att han tidigare arbetat många år som lärare och att det kändes som en bra väg in eftersom han då har koll på lärarnas komplexa arbete.

 

Dagen till ära började med att vi gjorde ett besök i en klass där en elev just kommit tillbaka från en veckas avstängning. K anser att det är viktigt att följa upp och ha extra vuxna närvarande så att det blir en trygg miljö. Det kändes mycket bra att K arbetar så nära eleverna och verkligen syns, har tänkt på det tidigare då jag sett honom i korridorerna ett flertal gånger.

Efter lunch begav vi oss till en F-5 skola i samma rektorsområde. Denna skolan ligger mycket nära där jag bor och var i höstas nedläggningshotad då det saknades behöriga lärare på skolan. Det nya legitimationssystemet som i mars 2011 beslutades av riksdagen skulle gälla innebar att det krävs en legitimation för att en lärare ska kunna tillsvidare anställas men även för att kunna sätta betyg (Jarl, Rönnberg, 2015). Detta nya legitimationssystemet tror jag har varit en bidragande orsak till att många skolor ute på landsbygden tvingas läggas ner. Anledningen till att K skulle dit var nämligen för att de anställt en ny legitimerad lärare och behövde lägga om schemat så att det bättre passade mot de olika lärarnas behörigheter.

Problemet jag såg när de satt och försökte ändra i de gamla lärarnas schema var att den läraren som hittills haft förskoleklassen blev omflyttad till 3-5 eftersom den nyanställda bara hade behörighet för lågstadiet. Kändes som att den gamla läraren blev tvingad att byta klass för att de inte lyckats anställa en behörig lärare för mellanstadiet. Men det är jag inte förvånad över, det är långt till närmaste större stad och tyvärr är nog de lärare som bor i omgivningen redan anställda samt de som bor i städerna anser det för långt att köra. Det är en uppenbar brist på lärare i alla åldrar! Men ska det behöva gå ut över de som redan har ett arbete? Ska de som arbetar på en skola behöva jobba övertid för att täcka upp för de kompetenser och stöd som saknas? Det är skönt att de lyckats hitta en till lärare så att skolan kan vara kvar, men jobbigt för eleverna att byta lärare och schema mitt i ett skolår.

Fastän en nyanställning saknas fortfarande behörighet för vissa ämnen då den nya lärarutbildningen inte ger alla ämnen på mellanstadiet som det gjorde förr, utan de får svenska, engelska, matematik och sen får de välja en till två bland SO, NO, teknik och estetiska samt praktiska ämnen (https://www.lararforbundet.se/artiklar/sa-blir-du-larare). Eleverna på denna F-5 skola får därför åka ner till en annan skola för att ha bland annat slöjd. Sen kan det kanske även ha med ekonomi att göra, är antagligen inte ekonomiskt hållbart att ha både trä- och syslöjds salar för en skola på omkring 50 elever.

Min största fundering i detta är, vem är det som lider av att skolorna på landsbygden stängs ner? Vilkas ekonomi påverkas? Blir det inte minst lika dyrt att (som de ska göra i min kommun) bygga ut en skola för att bussa fler elever dit istället för att använda de lokalerna som finns på närmare håll. Visst kanske lärarna får längre att köra och färre kollegor, men är det sämre än om massvis med föräldrar behöver köra långa omvägar för att hämta och lämna barn? Ingenting är optimalt, men vem bestämmer hur det blir? Ska kommunpolitiker flera mil bort som har allting nära till hand bestämma hur människornas liv på landsbygden ska se ut? Är det rimligt att sätta 7-12 åringar på en buss i 40 minuter enkel väg till skolan, och som kanske redan har en kvart att gå eller cykla till bussen då bussarna inte åker in på varenda grusväg?

Tidigare på programmet MPLOL (lärande och ledarskap) har vi läst om skolpolitik, om decentraliseringen i början av 90-talet som gjorde att skolan blev kommunal istället för statlig. Frågan är hur detta påverkat de små skolorna på landsbygden?

Tillbaka till ämnet, på F-5 skolan vi besökte lyckades de nästan göra klart det nya schemat, och med “de” menar jag lärarna. K var mycket noga med att på en så här liten skola är det lättare att de som känner till verksamheten själva anpassar schemat på bästa sätt, så K lyssnade noga på lärarna och försökte på ett bra sätt hjälpa dem. Jag håller tummarna att denna skolan klarar sig och får vara kvar!

Blogginlägg 4 – Inget internet!!

Inget internet! Hur levde man utan internet förr? Jo, man visste inte vad det var (det fanns inte!!) och var van vid att leva och hantera allt utan internet. Enligt  http://www.soi2016.se/sammanfattning/ använder 82% av Sveriges befolkning internet varje dag, så hur fungerar samhället när internet plötsligt försvinner?

På Skolan har det varit problem med nätverket till och från den senaste veckan, detta har resulterat i att lärarna inte kommer åt sitt lektionsmaterial och de har inte möjlighet att ge uppgifter, feedback och information till elever och deras vårdnadshavare genom Unikum eller någon annan nätbaserad linje. Under vissa av de mattelektioner jag är med på finns det elever som har skrivsvårigheter eller någon annan orsak som gör att de istället för att räkna i boken sitter i en matematik-app under lektionen, och denna appen KRÄVER INTERNET! Så frågan är; hur hanterar man dessa elever när internet inte längre fungerar? Hur gjorde man förr? Borde det finnas appar som inte kräver internet? Jag anser att det bör finnas en plan B, kanske enklare arbetsblad som liknar de uppgifter som finns i appen. Annars kanske detta är ett tillfälle för eleverna att träna på att arbeta med papper och penna? Det var vad jag försökte med i alla fall, lyckades med en elev men inte med en annan. Den eleven jag inte lyckades med kunde inte förstå att hen behöver kunna skriva siffror och uträkningar, det finns ju miniräknare i mobilen jämt! Den argumentationen är svår att säga emot, alla behöver ju inte bli proffs på matte.

 

Blogginlägg 3 – Kvalitetsarbete Unikum

Hej, jag fick tillfälle att följa med Rektorn och C ner till Falkenberg på ett möte med rektorer från alla grundskolor i Falkenbergs kommun. Det kändes spännande att få se något nytt, något utanför skolans väggar, att få följa med på sånt jag inte vet något om sedan tidigare, sånt som inte syns när man själv är elev eller vikarie.

Mötet handlade om skolornas lärplattform Unikum och om hur de kan använda den på ett bra och likvärdigt sätt. Till en början gick de igenom dokument där skolorna sen tidigare fått fylla i hur de redan använder Unikum, detta tror jag var för att kunna diskutera på vilka sätt lärplattformen är användbar så att de skolor som inte använder plattformen så mycket kan ta lärdom av de andra. Det intressanta kom in när de började diskutera hur mycket vårdnadshavarna kan se när de loggar in på Unikum. Vad ska göras tillgängligt för eleven, vårdnadshavaren, samt för andra lärare? Vad är okej och vad är inte okej att skriva? Hur gör man när en elev byter skola eller lärare? Kan det som en tidigare lärare skrivit “följa med” eleven? Det upptäckte att det finns en liten miss i hemsidan, att när en lärare gör en kommentar till en bedömning och sen att en annan lärare skriver en kommentar efteråt ser det ut som att den senaste läraren skrivit allt. En lösning på det är att som lärare alltid skriva under med datum och namn efter varje kommentar, men kommer alla lärare komma ihåg det?

Något jag funderar över är hur väljer kommunerna vilken lärplattform de vill använda? Vad jag fattat det som finns det väldigt många olika. Vad händer när en elev flyttar mellan två kommuner som inte använder samma lärplattform? Är säkerheten tillräcklig på dessa plattformar? Skulle det gå att hacka hemsidan och komma åt känslig information om elever? Finns det någon annan metod för att kommunicera med elever och vårdnadshavare, samt för att kunna föra in bedömningar? Vad händer när nätet ligger nere? Så sent som i torsdags låg Skolans internet nere flera timmar och ett problem som uppstod då var att några elever som har skrivsvårigheter och som brukar sitta med NOMP (en matte-app) helt plötsligt inte kunde göra något under lektionen. Hur jag hanterade det kommer i ett senare blogginlägg.

Blogginlägg 2 – beskrivning av min praktikplats

Hej igen,

missade att jag skulle beskriva praktikplatsen också. Som ni redan vet är jag på en högstadieskola (årskurs 6-9). Det är totalt tio klasser fördelade på fyra olika årskullar, så ungefär 250 elever enligt min uppskattning. Lärarna arbetar i tre olika arbetslag, Alfa, Beta och Gamma. Min första tanke när jag kom in i skolan var att den kändes livfull, ett gäng elever spelade biljard strax innanför entrén. När jag sen blev visad runt kändes däremot Skolan ganska stängd då den är avlång och mellan varje arbetslag finns en branddörr som är låst, så de elever som har lektioner i olika delar måste gå ut emellan. I övrigt känns Skolan som vilken annan högstadieskola som helst. Arbetslagsrummen är mysiga och ganska lugna, all personal verkar trevlig och det känns som ett gött gäng 😉

Skolan har en (enligt mig) hög andel lärare gentemot elever. Det finns extra resurser och speciallärare men som alltid kan det inte finnas för många vuxna pedagoger på en skola. Lärarlaget består av en hyfsad väl fördelad åldersfördelning. Lärarna har arbetslagsmöte varje tisdag och ämneskonferenser varje vecka i alla ämnen, detta känns normalt och bra för både fortbildningen för pedagogerna och sammanhållningen.

Rektorn är även rektor för låg- och mellanstadiet (F-5) som ligger i samma fastighet, samt för ett par andra skolor i närområdet. Rektorn är som regel på Skolan måndag till och med onsdag. Just nu håller hen på med att göra uppstartsbesök i alla klasserna vilket jag tycker är jättebra, kan inte minnas att jag (typ någonsin) träffade min rektor på grundskolan.

Generellt är stämningen positiv på Skolan och lärarna rör sig mycket bland eleverna vilket jag anser ger en trygg miljö.

Jag har ingen direkt egen plats utan sitter antingen på min handledares plats i hennes arbetslagsrum eller i lunchrummet. Dock hinner jag inte sitta så mycket eftersom schemat är intensivt. Följer med min handledare på nästan alla hennes lektioner och andra möten som ämneskonferens, eller på exempelvis ett möte för hela kommunen angående deras skolplattform Unikum som ni kommer att få läsa om i nästa inlägg.

🙂

Blogginlägg 1 – Matematikkonferens

Min andra dag nere på Skolan fick jag sitta med på först arbetslagsmöte och därefter en ämneskonferens i matematik. Denna matematikkonferens var mycket intressant då en lärare presenterade ett nytt digitalt läromedel, nämligen Gleerups Matematikportal. Detta gav utlopp till en diskussion om hurvida det skulle vara möjligt att använda endast denna digitala lärplattform istället för det traditionella sättet; matematikböcker. En lärare var bestämt emot att ta bort böcker men de verkade vara överrens om att Gleerups lärplattform kunde vara ett bra komplement för elever med exempelvis skrivsvårigheter. På den här matematikportalen kan eleverna nämligen mängdträna på ett enkelt och smidigt sätt samt att lärare kan ge ut läxor som rättas automatiskt så att denne lätt och tydligt får en överblick över hur eleverna i klassen ligger till.

Nackdelen till det hela är tyvärr ekonomin.. blir dyrt att både köpa böcker och att köpa denna tjänsten. Frågan är: Vad är mest lönsamt ur ett både ekonomiskt och ett läroperspektiv? Alla elever är olika och lär sig på olika sätt, men hur kan man tillgodose allas behov och fortfarande ha en rättvis och utbildning som är lika för alla? Eftersom den här digitala tjänsten kostar per elevlicens diskuterades det om det går att använda den enbart till de elever som de anser behöver det stödet. Men vem är det som avgör vem som behöver det och vem som inte behöver det? Skolan har fått ett antal testlicenser för resten av denna terminen. Läraren som introducerade det hela ska testa med en av sina klasser och min handledare C ska testa med en elev som har svårt för att komma någon vart i matteboken.

Ska bli intressant att se hur det fungerar och vad diskussionerna lutar åt om en månad!

En egen fundering: är det rättvist att till exempel en mattelärare bara använder böcker och den andra matteläraren bara använder lärplattformen, så att exempelvis A- och B-klasserna på en och samma skola får två helt olika undervisningssätt? Självklart vet jag att det skiljer sig från skola till skola, men hur gör man om två lärare vill göra på olika sätt på samma skola? Kan de elever som känner att de inte passar in i den ena lärstilen få byta till den andra klassen under mattelektionerna?

Att vara med på en sån här ämneskonferens var både mycket intressant och lärorikt. Under tidigare VFU-perioder har jag känt att fokus legat mer åt undervisningen än åt hur lärarna arbetar för att driva utvecklingen av deras utbildning framåt.

Intro

Hej allesammans 😊

Nu är det äntligen dags att börja blogga om min praktik på en högstadieskola nere i Falkenbergs kommun. Denna praktiken är den sista VFU´n (verksamhetsförlagda utbildningen) i mastersprogrammet Lärande och Ledarskap som jag läser på Chalmers. Jag ska under min tid på högstadieskolan reflektera över hur lärande och ledarskap fungerar just här och koppla samman till tidigare erfarenheter från mastersprogrammet.

Jag har valt att vara på just denna Skolan (jag kommer kalla högstadieskolan för Skolan med stort S i fortsättningen) eftersom den ligger nära där jag bor, lite trött på att pendla till Göteborg, men också för att jag tycker att högstadiet är en intressant åldersgrupp. Tidigare, när jag hade studieuppehåll, var jag nämligen vikarie på en högstadieskola och tyckte att det var riktigt roligt.

På Skolan kommer jag följa en lärare som enbart undervisar matematik, mycket matte! Helt underbart, jag älskar matte 😊 (Denna läraren kallar jag för C). Jag kommer även vid några tillfällen följa Rektorn för att se hur de arbetar i ledningen.

Vem är då jag? Jag är en 24 årig tjej som älskar djur och natur (och självklart matte). Jag har “flytt” från Göteborg för drygt 1,5 år sedan för att bo mitt “i skogen” 😊 så jag kan ha både katter och hästar hemma runt husknuten!