Blog 7: YRGO vs. tidigare VFU-platser!

Hej kära läsare! Nu börjar det närma sig slutet för kursen med stormsteg och detta är det näst-sista inlägget jag kommer göra! Inlägget fokuserar på att jämföra lärande och ledarskap på YRGO och två gymnasieskolor där jag gjort VFU (verksamhetsförlagd utbildning) tidigare, nämligen Klara Teoretiska Gymnasium (tidigare kallat Mikael Elias Teoretiska) och Göteborgregionens Tekniska Gymnasium (GTG). 

Ingången (tillhöger i bilden) till byggnaden där YRGO har utbildningar inom tekniksektorn.

Lärande

I och med att alla tre organisationer, YRGO, Klara och GTG, arbetar med att utbilda människor finns det endel likheter men även många skillnader. I samtliga tre skolor sker undervisning i huvudsak i lektionssalar med klasser om ca 30 elever/studenter. Viss undervisning är teoretisk och viss är praktiskt. En skillnad som jag märkt är att undervisningen på gymnasiet verkar vara mer planerad i detalj, jämfört med på YRGO. Min upplevelse på båda gymnasieskolor har varit att lektioner har haft en tydlig struktur, flera olika sorters moment där både lärare och elever ges möjlighet att vara aktiva. På YRGO har det också funnit lektioner som uppfyller samma nivå av planering men det förekom även lektioner som endast bestod av föreläsningar i flera timmar. Detta är något som jag inte upplevt på varken Klara eller GTG. En anledning, tror jag, skulle kunna vara skillnaden i ålder och motivation. Vid en vuxenutbildning förväntas i högre utsträckning att studenterna tar ansvar för sitt egna lärande. Dessutom har jag märkt att motivationen hos studenterna i allmänhet har varit väldigt hög på YRGO. Dessa två aspekter tror jag bidrar till att undervisningen har olika grad av planering. YRGO-studenterna är mer förlåtande eftersom de förväntas ta större eget ansvar för sitt lärande jämfört med gymnasieeleverna på mina tidigare VFU-platser. En annan faktor skulle kunna vara att andelen legitimerade lärare är lägre på YRGO eftersom det inte finns samma krav som på gymnasieskolorna. Detta har bland annat yttrat sig genom långa genomgångar, monolog och andra metoder för bedömning. Det har varit en ganska stor variation bland lärarna på YRGO när det gäller att använda didaktiska verktyg i undervisningen. Vissa som inte har någon formell utbildning har en bra “verktygslåda” medan vissa knappt har några. Jag vill tillägga att detta är vad jag observerat. Det kan definitivt vara så att jag råkat komma på vissa lektioner som inte hanns planera så väl just den gången, av en eller annan anledning.

Såhär kan en vanlig lektionssal se ut på YRGO, Lindholmen. Det finns också datorsalar som har en annan utställning där borden inte pekar på en gemensam punkt.

En annan stor skillnad i lärande mellan YRGO och gymnasieskolorna Klara och GTG är att YRGO:s undervisning är mer inriktad på kunskap och färdigheter som studenterna måste kunna vid fullbordad utbildning. Studierna på YRGO leder till jobb inom vissa specifika områden, ibland väldigt specifikt (exempelvis anläggningsdykare) medan gymnasieutbildningarna som jag varit på, naturvetenskap och teknik, har haft ett bredare innehåll och snarare förberett för vidare studier. Undervisningen på YRGO har känts mer inriktad och viktigare, just eftersom det är saker de bör känna till efter utbildningen. Det går givetvis att argumentera för att så även är fallet på gymnasierna men där kändes betygen nästan viktigare än att faktiskt lära sig något för framtida arbete. Detta kanske har att göra med att många gymnasieelever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen planerar att studera vidare senare och betygen därför är väldigt viktigt.

Det finns en del av YRGO som skiljer sig väldigt mycket från Klara och GTG: utbildningen för anläggningsdykare. Lärandet där sker delvis i en helt annan miljö, nämligen vid och i vattnet. Där är en stor del av lärandet att öva praktiskt, om och om igen. Men även om det skiljer sig väldigt mycket från undervisningen i gymnasierna finns det likheter. Exempelvis använder sig anläggningsdykarna av “flippat klassrum”, något som även användes av vissa lärare på gymnasierna. Flippat klassrum innebär att eleverna/studenterna läser på om lektionens innehåll innan själva lektionen, så att de redan har en grov uppfattning om innehållet innan lektionen börjar.

Bilden är är tagen i Svanesund, där utbildningen för anläggningsdykare finns. Studenterna är ute på båten för att dyka ner till 40 meters djup.

Jag tror att många lärare på YRGO skulle kunna ta inspiration från hur lärare på Klara och GTG planerar lektioner genom att planera in mer variation mellan lärarledda aktiviteter och elev-/studentaktiviteter. Undervisningen på YRGO har ofta tendenser av att vara något enformiga i sitt utförande. Å andra sidan tror jag det fungerar att ha det så på YRGO men det skulle inte fungera vice versa, alltså att gymnasieskolorna undervisar så som lärare på YRGO. Jag tror att gymnasieelever i större utsträckning har behov av att ha strukturerad och varierad undervisning, av flera anledningar. På gymnasiet har eleverna många ämnen samtidigt, vilket kan bli väldigt förvirrande om det inte finns tydlig struktur och varierade lektioner. Dessutom är gymnasieelever yngre och har inte samma eget ansvar för sitt lärande som studenter på en vuxenutbildning.

Ledarskap

Ledarskapet på YRGO varierar väldigt mycket beroende på lärare och utbildning på YRGO, mer än på Klara och GTG tror jag. En generell skillnad som jag tyckte var ganska uppenbar var den gällande feedback och bedömning. Bedömningen på gymnasieskolorna, speciellt i matematik upplevde jag, är mer reglerad och utarbetad, medan den på YRGO känns mer godtycklig i någon mån. Hur feedback ges beror givetvis mycket på vilken lärare en observerar men generellt skulle jag säga att formativ feedback på YRGO framför allt ges vid eget arbete hos studenterna när läraren går och hjälper vid frågor och funderingar. På gymnasieskolorna får eleverna även formativ feedback vid bedömningsmoment, som kan vara både positiv och negativ. Den största skillnaden i ledarskap är när en tittar på utbildningen för anläggningsdykare. Eftersom det finns stora risker förknippade med dykning, exempelvis drunkning, skiljer sig ledarskapet från klassrumsledarskap där riskerna är få och konsekvenserna milda. Instruktörerna på utbildningen har ansvaret att studenterna inte förolyckas och därför är det ett delvis ganska direkt ledarskap, speciellt när det behövs. För det mesta har instruktörerna en övervakande ledarroll vid dykövningarna med tips och viss ledning för hur studenterna ska utföra momenten under vatten. När det behövs, exempelvis när något inte gjorts korrekt, har de dock ett väldigt direkt ledarskap där vikten av det de säger känns väldigt stor, eftersom det handlar om säkerhet. Feedbacken är delvis väldigt direkt och kan uppfattas som hård.

Bilden över området där utbildningen för anläggningsdykare finns. I lagerlokalen till vänster i bilden finns lektionssal, utrustning, matsal, kontor, etc. De blå kontainrarna används som dykcentral vid dykövningar från kaj.

En sak inom ledarskap som jag tror att lärarna på YRGO kan lära sig från gymnasieskolorna är att vara noggrann med att berätta när det är raster. Nästan samtliga lärare på YRGO har inte berättat när det kommer vara rast under lektionen, och i många fall har det inte funnits några raster alls. Det har varit upp till studenterna att själva bestämma när de tar rast. Jag tror att gemensamma raster är väldigt viktiga eftersom det ger ett tillfälle att prata med andra i klassen över lektionen och andra saker som inte är relaterade till studierna. Detta kan skapa mer gemenskap, tror jag, och gör att lektionerna blir roligare. Dessutom är det viktigt att sträcka på benen då och då, speciellt när lektionerna är fyra timmar framför en dator.

Tack för idag! Nästa inlägg blir mitt sista, så det vill en inte missa! Ses då, hejdå! 

En reaktion på “Blog 7: YRGO vs. tidigare VFU-platser!

  1. Så du beskriver utbildningen låter lite som en mix av gymnasium och högskola, sett till upplägg av lektioner, eller?
    Det stundtals väldigt direkta ledarskapet känner jag igenom från min praktik, även om jag på plutonen jag följer upplever att det inte alltid är så att ledarskapet blir hårt automatiskt bara för att “felet” som gjorts är stort. Tror du det fungerar lika bra med ett mjukare ledarskap i situationer relaterade till säkerhet (om det inte är direkt livshotande i just den stunden utan kanske mer efteråt), eller är det bättre med ett hårdare ledarskap? Hur mycket tror du studenten själv reflekterar över situationen och hur ska läraren hantera studentens tankar/reflektioner om situationen med sitt eget ledarskap?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *