Tack Nytorpsskolan

  “Never say goodbye because goodbye means going
  away and going away means forgetting.”

Citat av J.M. Barrie (Peter Pan)

En härlig tid på Nytorp

Tiden går fort och min tid på för denna praktikkursen går mot sitt slut. Jag gjorde min sista dag på Nytorpsskolan under onsdagen innan jul med en fantastisk julavslutning som mitt föregående inlägg handlar om. Först nu efter att Julen har passerat ska jag knyta ihop säcken.

Innan praktiken började så funderade jag på hur min tid här skulle se ut. Min magkänsla var god men kunde det vara så att den var fel, tänk om de inte har tid för mig eller att jag inte får den insyn i verksamheten jag eftersträvar. Förutom kursens mål så hade jag ju även ett eget mål för tiden på Nytorp, se nedan.

Nu när praktiktiden på Nytorp är slut så kan jag konstatera att alla mina förhoppningar och mer därtill har förverkligats. Att uppnå mina egna uppsatta mål med djupare insikt av skolväsendet är kanon och jag är väldigt tacksam för det, men utöver det så lärde jag även känna många varma och trevliga personer som jag inte hade förväntat mig. Att vara på en plats i 7 veckor är en kort tid så jag förväntade mig inte att jag skulle ha så trevligt medans jag var där. Jag var mer i spåret av att det var en kurs där jag skulle lära mig ett visst antal saker. Men tack vare ett varmt och öppet välkomnande av all skolpersonal så trivdes jag under min tid på Nytorp och skapade nya band med många fina personer.

Framgångsfaktorer

Men varför blev det en så bra praktikplats? Vilket specifika saker var det som gav goda förutsättningar? När en ges en möjlighet så gäller det att ta tillvara på den på allra bästa sätt och det känner jag att jag gjorde. Men för att detta måste också en möjlighet ges, den möjligheten gavs till mig av Nytorpsskolan där framförallt rektor Else-Marie och hennes biträdande rektor var den största delen.

Konkreta framgångsfaktorer:

  • Förberedelse: Både jag och Else-Marie träffades flera veckor innan och etablerade en struktur för praktikplatsen.
  • Inläsning: Else-Marie gav mig litteratur att läsa inför praktikplatsen och annat material för att förbereda mig på bästa sätt.
  • Våga ställa frågor: För att jag skulle kunna förstå det som försiggick så var jag tvungen att ställa frågor. Dessa frågor var i sin tur var välkomna då de såg det som en möjlighet till reflektion.
  • Balans eget arbete och skuggning: Att jag ska delta på allt är inte rimligt då även en rektor behöver tid för eget arbete, då passade det bra att även jag hade eget arbete som sysselsatte mig i forma av blogg, reflektion och rapport.
  • Transparens: Else Marie gav mig fullt tillträde till den verksamheten som var relevant.
  • Varmt bemötande: Else-Marie och övrig personal hade ett varmt bemötande.
  • Inkludering: Jag var inkluderad i event och fick delta i den mån jag ville.

Jag hoppas att dessa framgångsfaktorer kan hjälpa framtida studenter som går denna kursen att få ut så mycket de kan av kursen. Samt att det är bra för mig att identifiera dessa faktorer för framtida projekt.

Dagens modell

För dagens modell så tänker jag att ta upp ett viktigt ämne som kan både appliceras i stora världen eller på en skola i lilla Sverige. Något som många söker men som i de flesta fall kan vara svårt att uppnå. Jag pratar om FRED. Fred kan komma i många olika former, stora som små. Och jag är lite ute på djupt vatten när jag ska försöka formulera en modell för något så komplext som fred. Men jag ska göra ett försök, i värsta fall så är det en modell som inte är användbar eller ens en modell för den delen. Men sista inlägget så varför inte ta det stora hoppet och se vad som händer.

När jag tänker på fred så är det svårt att greppa, men en person som jag finner väldigt insiktsfull när det kommer till detta ämne är Dalai Lama och han har vid flera tillfällen yttrat sig om fred på ett sätt som jag finner av värde. Därför tänker jag ta ett citat från Dalai Lama som min påstådda modell. Det låter såhär.

“We can never obtain peace in the outer world until
we make peace with ourselves.“

När jag ser funderar kring detta citat så tänker jag att innan vi kan ha en god chans att uppnå fred så behöver varje person hitta en inre fred. Inre fred tänker jag mig är när man har lärt sig att älska sig själv som den man är med både brister och styrkor. När en sedan har denna inre fred så kommer det att påverka ditt agerande gentemot andra på ett positivt sätt vilket ger bättre förutsättningar för ökad förståelse och kärlek mellan människor som i förlängningen kan bidra till ökad yttre fred i världen.

Med detta tankesättet så tror jag att vi kan fundera över att först se till oss själva vid ett problem innan vi lägger över det på andra. Vad kan jag göra för att situationen ska bli bättre snarare än vad ska den andra personen göra. Vilket jag kan koppla till min framtida roll som lärare om eleverna inte uppnår målen eller bara som människa här på jorden.

Dagens reflektion

Avslutningsvis så vill jag avsluta dagens inlägg med ett stort tack till Nytorpsskolan för att jag fick vara en aktiv del av er skola under dessa 7 veckor, det var både kul och lärorikt.

Vidare vill jag ge ett extra stort tack till Else-Marie som har på ett fenomenalt sätt tagit sig an uppdraget att låta mig vara en aktiv del av hennes vardag med många intressanta händelser och diskussioner.

TACK Nytorpsskolan! Tiden med er var värdefull

På återseende, Daniel

Att skapa tillhörighet

“ A deep sense of love and belonging is an irreducible need of all people. We are biologically, cognitively, physically, and spiritually wired to love, to be loved, and to belong. When those needs are not met, we don’t function as we were meant to. We break. We fall apart. We numb. We ache. We hurt others. We get sick.“

Citat av Brene Brown, professor på Houston Universitet.

Tradition, en källa till tillhörighet

Dagens inlägg ska handla om hur en kan skapa tillhörighet med hjälp av traditioner, men först, vad är en tradition? Enligt nationalencyklopedin (2018) så är en tradition “det mångdimensionella sociala arv som överlämnas från släkte till släkte”. Denna definition var lite väl styltig så jag skapade en egen definition, citat Daniel “de sociala samspelen som överlämnas till och upprepas av människor från år till år”.

Jag finner traditioner viktiga därför att de gör min tillvaro här på jorden lite roligare och att jag får en tillhörighet med de människorna. Det fina är att om man har för få traditioner så är det bara att komma på något roligt att göra med vänner, familj, kollegor eller främlingar och upprepa det varje år, och vipps, en tradition är född!

Men hur ser traditionerna ut i skolan då? På både min tidigare och nuvarande praktikplats så har det funnits traditioner som skolstart, julavslutning och skolavslutning vilket är ganska vanliga i den svenska skolan. Dessa event är för många en självklarhet, men om 58% av de som bor i området är födda i ett annat land som jag nämnde i mitt andra inlägg och därmed kanske en annan kultur så är traditioner som julavslutning inte lika självklara.

Nytorpsskolan har tidigare haft stor omsättning av både personal och rektorer. Under dessa förhållanden så har det varit svårt att etablera en skoltradition som har fått chansen att växa sig fast. Förhoppningsvis nu med en rektor och lärare som är där för att stanna så kommer traditioner att kunna formas. En tradition skapas inte bara av lärare och rektor utan måste också bäras upp av elever och föräldrar som deltar med värme och kärlek. När julavslutning inte är lika självklart för familjerna så krävs det extra engagemang från skolpersonalen för att locka dem att delta och fylla detta ramverk kallat julavslutning till något levande.

Jul på Nytorp

Detta evenemang är ett försök att i ny tappning etablera en jultradition som sprider glädje, tillhörighet och en stolthet att man som elev går på Nytorpsskolan. För att få ihop allt så har rektorn Else-Marie tillsammans med skolpersonalen kämpat hårt och mobiliserat sina krafter.

Julavslutningen började med ett välkomnande av föräldrar där de fick ta del av sina barns framsteg under den gångna terminen. Efter det var det luciatåg, körsång och julklappsutdelning av några skoltomtar där självaste praktikanten fick axla delar av detta otroligt viktiga uppdrag, se den stilige tomten nedan i figur 1. Kvällen avslutades sedan med ett tal och ett stort tack från rektor Else-Marie.

Att få ta del av denna kvällen var fantastiskt roligt och det var så givande att se alla barnen så glad. Presenterna bestod av donerade chokladkakor från den lokala mataffären och rabatterade böcker från ett bokförlag, riktigt kul att det finns människor och organisationer som ställer upp för dessa barnen. All skolpersonal hade dessutom arbetat hårt för att julklapparna skulle vara inslagna, snörade och namnsatta inför julklappsutdelningen. Det är ju några hundra elever på skolan så tro mig det tog sin tid!

Figur 1: Praktikanten axlar tomte uppdraget.

Kort och gott blev Julavslutningen en succé och framförallt så var barnen glada. Det fanns barn och föräldrar som tyvärr valde att inte delta och de missade en trevlig kväll. Men efter detta så kommer de nog ångra att de inte deltog och ringar kommer att spridas på vattnet med budskapet att jul på Nytorp ska man inte missa.

Detta sänder dessutom en signal till elever, skolpersonal, föräldrar och omvärlden att Nytorpsskolan är en skola där det händer roliga saker. Att eleverna börjar associera skolan med något positivt är oerhört viktigt och tillsammans med andra insatser kommer eleverna att börja känna en tillhörighet och stolthet över att de går på Nytorpsskolan.

Nu har jag beskrivit vikten av traditioner och att det ger en känsla av tillhörighet, men varför gynnas elevernas inlärning av att de känner tillhörighet till skolan och sina klasskamrater? Människan har vissa grundläggande behov där tillhörighet är en av dem. För att en god lärandemiljö ska kunna ske så behöver vissa av dessa grundläggande behov att vara uppfyllda. Detta argument ska jag försöka föra med hjälp av dagens modell nedan.

Dagens modell

Dagens modell är Maslows hierarki av behov, (McLeod 2018), som vi fick ta del av i våran kurs Lärande och ledarskap i dysfunktionella organisationer och fungerar enligt följande. Människan har olika grundläggande behov som kan fördelas upp i de olika nivåer, se pyramid i figur 2. De olika behoven från botten av pyramiden och uppåt är: fysiologisk, trygghet, tillhörighet och kärlek, självhävdelse och självförverkligande. Dessa behov är uppdelade i pyramiden för att de är olika viktiga och bygger på varandra. Exempelvis så behöver man först tillgodose de fysiologiska behoven i form av mat och vatten innan ens behov av trygghet kan uppfyllas. Liknande behöver människan känna trygghet innan man kan finna kärlek och tillhörighet. Denna princip gäller ända upp till toppen av pyramiden med självförverkligande. Pyramid ska inte tolkas som att hela behovet på en lägre nivå måste vara tillgodosett för att nästa nivå ska kunna påbörjas att uppfyllas, men den lägre nivån behöver i alla fall delvis vara uppfyllt innan nästa behov kan börja uppfyllas.

Figur 1: Praktikanten axlar tomte uppdraget.

Om en skulle applicera denna modell i skolan så behöver den tillgodose ett antal behov hos eleverna i en viss ordning, se föreslagen ordning nedan.

  1. Fysiologiska behov i forma av mat, vatten och lokaler att vistas i.
  2. Skapa en skolmiljö där de känner sig trygga i och där de vet vad de kan förvänta sig i form av regler och rutiner.  
  3. Skapa en plattform där eleverna kan skapa goda relationer med sina klasskamrater och skolpersonal som ger eleverna en känsla av tillhörighet och kärlek.
  4. Odla elevernas självkänsla genom att ge dem möjligheter att uppnå uppsatta mål och må bra över sig själva och sin prestation.
  5. Ge eleverna möjlighet att själva uttrycka sig och förverkliga sig själva inom en rad olika områden.

Här tycker jag att man kan se en tydlig koppling till varför traditioner och den tillhörighet de skapar kan ge ett mervärde till eleverna i skolan. Då dessa traditioner kan ge eleverna en plattform att tillgodose det tredje steget i trappan. Genom att stötta detta behov skapas alltså bättre möjligheter för eleverna att uppfylla de behov som är högre upp i trappan vilket är av stor vikt vid elevens inlärning.

Dagens reflektion

Att se kopplingen mellan traditioner och elevens inlärning kan verka långsökt, och hade du frågat mig för två år sedan innan min utbildning på Lärande och ledarskap så hade jag antagligen tyckt så. Men nu så har jag fått massa nya perspektiv och jag tycker mig kunna se en koppling. Jag hoppas att jag har lyckats förmedla denna kopplingen till dig också.

Men jag tänker inte stanna där utan kommer försöka att slå ytterligare ett slag för traditioner. Tradition är en källa för tillhörighet om du aktivt deltar och anammar den. Så nästa gång du ligger i soffan och funderar på att klicka JA på ett event tänk att detta är en fantastisk möjlighet att få ett av dina grundläggande behov uppfyllda. Om du inte gillar något med eventet/traditionen försök att påverka det så att du får ut något av det eller kanske till och med starta ett eget. Så nästa gång tänk till en extra gång innan du svarar, vem vet, du kanske kommer att ha riktigt skoj!  

Referenser

Nationalencyklopedin. (2018). Tradition. Hämtad den 20 december 2018 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tradition

McLeod, S. A. (2018). Maslow’s hierarchy of needs. Hämtad den 20 december 2018 från https://www.simplypsychology.org/maslow.html

Lärande för livet

“ There’s an assumption that schools are for students’ learning. Well, why aren’t they just as much for teachers’ learning? ”

Citat av Seymour Sarason, Professor i Psychology på Yale University.

Lärarens lärande

Att skolan är en plats där eleverna ska lära sig nya kunskaper för att uppnå målen är inget nytt och något de flesta håller med om. Men att skolan även är en plats för läraren att lära sig nya kunskaper som citatet ovan av Seymour Sarason föreslår är kanske inte lika självklart.

När jag var liten så hade jag en föreställning att så fort jag blev vuxen och var färdig med min utbildning så skulle jag veta allt jag behövde i livet, men ack va fel jag hade! När jag kom ut som färdig byggingenjör så märkte jag tidigt att jag hade mycket kvar att lära. Som nyutexaminerad ingenjör så förväntas du inte kunna allt första dagen, utan du fick uppgifter som är mindre krävande i början för att sedan över tid axla hela ansvaret som står i din arbetsbeskrivning och mer därtill.

Här ser jag en kontrast mellan lärare och ingenjör, som lärare så får du inte samma mjukstart utan du ska vid första dagen på jobbet axla i princip hela ansvaret av projektet från start, detta beror på att du som lärare är ensam i ditt klassrum. Hade detta varit likadant för ingenjörer så hade det blivit ramaskri,det hade betraktats som ett ansvarslöst risktagande där produktens kvalité samt relation med kunden hade satts på spel. Men i skolan så är produkten våra barn och då tänker vi inte på det viset, jag finner detta mycket besynnerligt!

Men lärarna är ju såklart inte helt utan stöd för att utveckla och lära sig på jobbet, men vilket stöd får de? Under mina observationer så har jag sett att lärare finner stöd hos sina lärarkollegor i form av bollplank och erfarenhetsutbyte vilket är väldigt värdefullt, framförallt när man är ny på jobbet. Detta stöd sker i fall på lärarnas egna initiativ då de hjälps åt och samarbetar inom lärarlaget eller med stöd från organisationen.

För att lärarna ska kunna vidareutveckla sig så behövs även tydliga riktlinjer från ledningen i form av avsatt tid och en organisation som är anpassad för ett ständigt lärande. På tidigare praktikplatser har jag sett följande strukturer.

  • Avsatt tid för lärarna att auskultera på varandra
  • Avsatt tid för att gruppdiskussion kring nya undervisningsmetoder.

Detta är några exempel när tid sätts av för lärarens utveckling vilket jag finner positivt. På Nytorpsskolan har jag observerat att även här så finner lärarna stöd av varandra och sina lärarlag. Vidare så finns det även följande direktiv från ledningen.

  • Avsatt tid för att gruppdiskussion kring nya undervisningsmetoder (beskrivs i tidigare inlägg om organisationen).
  • Pippi Långstrump uppdrag, som innebär att alla lärare får i uppdrag att utveckla eller testa något nytt i sin undervisning.
  • Rektorerna gör lektionsbesök till varje lärare varje år (kan betraktas som en chans för lärarens utveckling eller för rektor att vara insatta i lärarens arbete)

Även dessa ovan nämnda förslagen är exempel när tid sätts av för lärarens utveckling. Där jag finner Pippi Långstrump uppdrag extra kul för då får läraren själv grotta ner sig i något hen tycker är av värde, detta innebär att en även kan fokusera på att utveckla något som en redan är bra på vilket har störst effekt enligt Dylan Wiliam (2015). I framtiden skulle Nytorpsskolan förslagsvis kunna införa timmar för auskultation mellan lärare för att stimulera det kollegiala lärandet ytterligare.  

Men varför babblar jag om detta! Lärarna kan väl lära sig på sina lektioner eller hur!?Jag skulle vilja påstå att detta inte är det mest effektiva och detta argumentet ska jag styrka med hjälp av dagen modell, se nedan.

Dagens modell

Dagensmodell avser att förklara varför en lärare (eller annan yrkesverksam) har svårt att utveckla sina egen kunskap/förmåga i sitt dagliga arbete i klassrummet. I sitt TED talk så presenterar Eduardo Briceño (2019) en modell som beskriver att en person kan vara befinna sig i två olika zoner, prestation och lärande zonen. (Se Eduardo Briceño TED Talk)

Prestationszonen: När aktivitetens mål är att prestera så bra som möjligt.Här använder vi oss av metoder och kunskap vi redan har bemästrat samt att vi fokuserar på att minimera antalet misstag i vårt utförande.
Exempel på prestations zon är när du är i skarpt läge i klassrummet som lärare,står inför en publik som rockstjärna eller ska spela fotbollsmatch.

Lärandezonen: När aktivitetens mål är att förbättra ens egen kunskap och öka bemästrande av aktiviteten. Här fokuserar vi på aktiviteter som vi inte än har behärskat och försöker lära oss och tillåter oss själva att göra misstag.  
Exempel på lärande zon är ett tillfälle när vi får öva utan några krav på prestation. Då kan vi fokusera på att utforska idéer/metoder med kollegor/mentorer samt få tid till reflektion inför och efter ett moment.

En person som endast är i prestations zonen kommer inte att få chansen att utveckla sig då hen hela tiden måste prestera och får därmed inte en chans till ny kunskap.En person som bara är i lärande zonen blir däremot inte effektiv då hen aldrig kommer att prestera någonting. Detta ger att det måste finnas en växelverkan mellan dessa zonerna där individen presterar och uppnår de eftersträvade resultaten samtidigt som hen ges möjlighet att träda in i sin lärande zon och utvecklas.

Dagens reflektion

Om vi ska koppla dagens modell till läraryrket så har jag med mina observationer kunnat urskilja att en stor del av lärarens arbete sker i prestations zonen, detta kan bero på att lärarna upplever sin tillvaro stressad och att det inte finns tid till reflektion eller förberedelser av sitt egna arbete. Då kan det vara enkelt att gå in i prestations zonen och utföra sådana aktiviteter som en redan behärskar och därmed hämmar sitt eget lärande som över tid skulle ha resultera i egen utveckling. Därför ser jag en stor vikt i att ledningen utformar en organisation och tillför tid och därmed tillåter lärarna att gå in i lärandezonen och utveckla sig själva. När en individ går in i en lärande zon och aktivt avsätter tid och ansträngning för att bli bättre inom ett specifikt område så kallas detta “deliberate practice” (avsiktlig övning) Detta begrepp myntades av Anders Ericsson (2017) som har forskat på hur de absolut bästa inom respektive fält har kommit dit de är i sin bok “Peak”, en bok jag kan rekommendera.

Slutligen så vill jag återkoppla till mina inledande tankar kring skillnaden mellaningenjörsyrket och lärare. Jag hade gärna sett en förändring i läraryrket som främst riktar sig till de nyexaminerade lärarna. Där en ny lärare får ett extrastöd i början för att underlätta balansen mellan inlärning och prestations zon.Detta stöd skulle kunna ske med ett officiellt mentorskap och extra inplanerad tid till reflektion och planering (alltså mindre antal lektioner), där det finns separata mål med mentorskapet och den extra tiden för planering och reflektion. Själva innehållet skulle också specificeras för att det inte endast ska bli en mjukstart utan de ska fortfarande kämpa hårt där större fokus ska ligga på utveckling av den egna läraren. Kanske till och med detta kan ske i samarbete med lärarutbildningen. Detta är såklart inget lätt att införa och det finns många saker som behöver anpassas, men även ett litet steg i denna riktningen tror jag hade varit värdefullt.

Detta är såklart inget lätt att införa och det finns många saker som behöver anpassas,men även ett litet steg i denna riktningen tror jag hade varit värdefullt.

Referenser

Dylan, W,. (2015). Handbok i formativ bedömning. Förlag: Natur Kultur Akademisk

Briceno, E,. (2018). How to get better at the things you care about. Hämtad 17 december 2018, från https://www.ted.com/talks/eduardo_briceno_how_to_get_better_at_the_things_you_care_about

Ericsson, A,. (2017). Peak: Secrets from the New Science of Expertise. Förlag: Eamon Dolan/Mariner Books.

Goda relationer, något vi alla behöver!

“True compassion means not only feeling another’s pain but also being moved to help relieve it “

Detta citat av Daniel Goleman får mig att tänka tillbaka på de stunder i livet som man har stått inför svårigheter, i det ögonblicket då man bara vill sluta sig inåt och bort från alla, men genom en annans människas medkänsla finner man styrka att vågar fortsätta. Då händer någonting fantastiskt, mitt band till denna människa växer och jag finner närhet och trygghet som över tid växer till en god relation.

Relationens värde

Goda relationer tror jag att vi alla behöver för att må bra och genom att hjälpa varandra så tror jag att vi alla har potentialen att lyckas. Detta tror jag i synnerhet gäller våra elever i skolan där jag upplever ett stort behov av stöd och goda relationer.

Mina tidigare praktikplatser på gymnasieskolor med äldre elever upplevde jag hade ett mindre behov av emotionellt stöd och god relation inte är lika viktigt som i en grundskola med barn i lägre åldrar. Detta kan låta självklart, men jag tror inte att alla har full insikt om vilken skillnad det gör i det dagliga arbetet för en lärare i grundskolan kontra gymnasieskola, det visste i alla fall inte jag.

När jag pratar med lärare och övrig skolpersonal om hur en hjälper eleven att uppnå sina mål, och det är värdet av att skapa goda relationer med eleverna. Vad vi än börjar prata om så känns det som att en vid något tillfälle faller tillbaka på värdet av goda relationer. Självklart så är det viktigt på gymnasiet också men i grundskolan verkar det vara extra viktigt.

Efter detta så frågar jag såklart hur en får en god relation till eleven och då får jag svaret att detta byggs upp över tid genom att man som lärare visa att man bryr sig om eleven, hen ska känna att läraren vill elevens bästa och ger emotionellt stöd. Vidare så ska man börja lära känna eleven och bli insatt i hens vardag där detta över tid kommer ge dig verktyg att förmedla din kunskap på ett effektivare sätt för att eleven ska kunna uppnå målen. Detta är ett väldigt komplext ämne och är svårt att fånga hela begreppet, men detta var några av de saker jag har noterat.

Dagens modell

I vår diskussion om vad som krävs för att hjälpa eleverna att uppnå sina mål har goda relationer, tillit och emotionellt stöd nämnts. Dessa begrepp kan jag tycka går in i varandra. Men det finns ju faktiskt forskning på vad eleven behöver från läraren för att lyckas nå sina mål. I dagens modell lyfts tre kritiska dimensioner upp för ett bra ledarskap i klassrummet som ger eleverna goda möjligheter att uppnå sina mål (Vetenskapens värld 2019).

Tre dimensioner för ett bra ledarskap i klassrummet:
Emotionellt stöd: Eleven måste få sitt emotionella behov tillgodosett innan hen kan dra nytta av en lärandemiljö.
Klassrumsorganisation: Det behöver finna en tydlig struktur i klassrummet för eleverna så att de vet vad som förväntas av både dem själva och läraren.
Inlärningsstöd: Läraren måste besitta de nödvändiga kunskaperna och förmågor att förmedla kunskap till eleverna.

Dessa tre dimensioner har identifierats som vitala för ett bra klassrumsledarskap och här nämns det emotionella stödet som en den viktigaste förutsättningen för att de andra ska kunna äga rum.

Dagens reflektion

Om jag jämför den modellen som lyftes upp tidigare så känns det som att lärarna själva redan har identifierat delar av det emotionella stödet i begreppet “goda relationer” och jag finner det intressant och betryggande att lärarna och forskningen är överens om vissa grunder inom utbildning.

För att knyta an till det inledande citatet av Daniel Goleman så tror jag att värden hade varit en bättre plats om lärare, elever, föräldrar, fiender, vänner, … , medmänniskor och egentligen alla hade visat mer medkänsla gentemot varandra och på så vis börjat odla goda relationer!

Peace, love and other stuff!
På återseende, Daniel

Referenser

Vetenskapens värld. (2019). Vetenskapens värld: Bästa skolan. Hämtad den 13 december 2019. https://www.svtplay.se/video/18884118/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sommar-basta-skolan

Vi uppnår målen tillsammans!

” It’s always been about a team – people only see me
  on the boat but I would not be here or achieve the things
  we have without the team behind me. A group of people
  committed to what we do, passionate about what we do,
  who get me from A to B in one piece. And our sponsors
  and partners – without them we would be nowhere”

Citat av Ellen MacArthur (Harvey Mayor 2010).

Förra inlägget beskrev jag ledarskapet, men faktum är att ledarskapet inte spelar någon roll om ledaren inte har någon att leda, precis som gruppen förlitar sig på ledaren förlitar sig även ledaren på gruppen för att tillsammans uppfylla målen. Men hur ser gruppen ut på Nytorp och vilken organisation har de i sitt dagliga arbete?  

Organisation i förändring

Nytorpsskolan är en grundskola som har årskurs 4 till 9 och inom organisationen så finns det olika funktioner för att uppnå målen. Nedan beskrivs de olika funktionerna.
Lärarlag med pedagoger där varje lärare blir mentor och följer en klass från årskurs 4 till 9 för att eleverna ska ha en lärare som är återkommande under sin skolgång vilket underlättar relationsbyggandet.
Fasta vikarier som finns tillgängliga vid behov, där erfarenheten är att fasta vikarier är enormt värdefullt då det ger en större trygghet för lärare och elever i deras arbete.
Husteamet som bland annat består av fritidsledare och kuratorer som är stöd för eleverna utanför klassrummet där fritidsledare bland annat anordnar olika aktiviteter.
Skolledningen består av rektor och biträdande rektor som har ansvar för skolan och dess organisation.
Elvhälsoteam som består av specialpedagog, skolpsykolog m.m. som har fokus på elevers hälsa och identifierar elever med behov av extra stöd och eventuella åtgärd.
Vidare finns administration, it och övrig personal vars ansvarsområde jag inte går in på då de flesta redan har en uppfattning om det.

Nu har vi identifierat olika aktörer inom organisationen men hur samarbetar de med varandra i det dagliga arbetet? Under mina observationer så har jag konstatera att varje dag är unik och att det oftast inträffar något som riskerar att rubba systemet. Exempel på detta kan vara när lärare eller annan personal är frånvarande på grund av sjukdom eller när det sker någon form av konflikt med elever eller medarbetare som behöver hanteras. Detta ger att organisationen behöver vara dynamisk och anpassningsbar för att tackla dessa störningar i vardagen. Om en inte gör det så riskerar dessa störningar att ta oproportionerlig stor tid från organisationens kärnverksamhet. Jag upplever att i dagsläget så finns autonomi i systemet där medarbetarna hanterar en del av rubbningarna själva eller tillsammans med sina kollegor (då det under en längre tid har varit ostabilt med många byten av ledningen så kan jag tänka mig att medarbetarna har lärt sig att förlita sig på sig själva och utformat egna lösningar). Att ha en viss autonomi är fördelaktigt, men när det kommer till hantering av problem och tillvägagångssätt som har en bredare påverkan så kan jag se stora fördelar med att denna hantering sker på en övergripande nivå där det finns en gemensam strategi för alla på skolan. Denna autonomi som finns upplever jag är i en process att minska när medarbetarna inser mer och mer att ledningen kommer vara kvar. Stor energi läggs idag på dessa rubbningar i systemet och kan nästan betraktas som en del av vardagen och vad jag kan se så har organisationen lyckats att hitta ett sätt att hantera detta.

Att störningar kan tvinga en att lägga fokus på att släcka bränder kan ge att det långsiktiga utvecklingsarbetet och dess vision kan komma att bortprioriteras. För att motverka detta så har ledningen på Nytorp valt att utforma sin organisation enligt Hans-Åke Scherp (2013) modell för lärandebaserad skolutvecklingen. Den går ut på att dela upp organisationens uppgifter/problem i de två organisationerna nedan:  

Arbetsorganisation:
I denna delen av organisationen så ska uppgifter och problem lösas inom de ramar som existerar i befintlig skolstruktur. Ett exempel på detta skulle vara att en elev inte deltar på lektionerna och för att lösa detta så gör skolan åtgärder med de metoder och redskap som redan finns tillgängliga. En skulle kunna dra en parallell till symtombehandling där en inte går till roten av problemet utan går på den lösning som redan finns.

Utvecklingsorganisationen:
Denna delen av organisationen arbetar med utvecklingsarbete inom skolan. Frågor som vart vi är påväg eller varför uppstår vissa problem kan ställas i detta forumet. Om vi tar upp exemplet med den inaktiva eleven så försöker en förstå varför eleven inte är aktiv och hur kan den pedagogiska strukturen förändras för att nå eleven. Här drar vi parallell till sjukdomsbehandling i stället för symtom.

Exempel: Sätta upp bevakningskameror för att få bort oron och förstörelse är en arbetsorganisations lösning. Att kunna ta bort kamerorna för att de inte längre behövs är enligt utvecklingsorganisation ett tecken på att problemet är löst.

Tanken är att denna struktur ska möjliggöra att en kan arbeta med både utvecklingsarbete och det dagliga arbetet genom att ge tydligt utrymme för båda typer av frågor, detta minskar risken för att någon del faller mellan stolarna. Medarbetarna deltar i båda organisationerna och de är alltså inte uppdelade, då utvecklingsarbete och vanligt arbete tillhör alla. På Nytorp så har de infört detta systemet denna terminen vilket ger att det är svårt att utvärdera hur framgångsrikt det är. Dock så kan jag tänka mig att denna struktur kan bli en tydlig del av det dagliga arbetet över tid då förändring är svår och tidskrävande..

Dagens modell

I min utbildning gick vi en kurs i att leda individ och grupp, där stötte vi på Susan Wheelers forskning om en grupps olika utvecklingsstadier, även kallad IMGD (the integrated model of group development). Denna modell associerar jag till när jag tänker på den utvecklingsprocess Nytorpsskolans nya organisation genomgår just nu.

Modellen bygger på att det finns fyra stadier en grupp kan befinna sig i, se figur 1. Beroende på vilket stadium gruppen är i så finns det olika karakteriserande drag och olika prioriteringar inom gruppen.

Figur 1: IMGD – the integrated model of group development

Tillhörighet & trygghet: Gruppen söker trygghet och acceptans mellan medlemmarna. Det finns en rädsla att bli avvisad och att skapa konflikter samtidigt som en är försiktig med sin kommunikation. Vilket leder till bristande struktur, målbild och att ens status baseras på första intrycket. Vidare så förlitar sig medlemmarna mer på ledaren i detta stadium.
Opposition & konflikt: Här börjar medlemmarna känna sig tryggare vilket ger att dolda konflikter kommer upp till ytan kring satt mål, roller, normer och värderingar där subgrupper kan bildas inom gruppen. Hanteringen av dessa konflikter ökar tillit och vidare arbete kan påbörjas kring mål och rollfördelning.
Tillit & struktur: Här uppkommer ökad tolerans för nyttiga avvikelser och subgrupper. Samarbetet ökar och medlemmarna blir mer kapabla att hantera konflikter där ökat konsensus uppnås. Kommunikationen blir mer uppgiftsinriktad och en klarare struktur samt rollfördelning uppkommer för att uppnå målen.
Arbete & produktivitet: Gruppmedlemmarna ger och får feedback, definierar problem och  utvärderar arbetet. gruppen förväntar sig framgång där de blir delaktiga i besluten och normerna stödjer kvaliteten i arbetet. Det sker en öppen, relevant och transparent kommunikation där de löser problemen tillsammans snarare än individuellt.

Inom modellen så kan gruppen färdas mellan de olika stadierna och bara för att en har uppnått stadie fyra så kan en fortfarande falla ner till ett lägre stadium om något skulle inträffa i gruppen eller om någon dynamik skulle ändras. Stadium tre och fyra är de stadier som är mest produktiva och det beror på att de fokuserar på uppgiften, medans stadie ett och två lägger större fokus på relationerna inom gruppen snarare än på uppgiften. Viktigt att poängtera är att det kan finnas subgrupper där de olika grupperna kan vara på olika stadium. Vidare finns det även forskning som visar att en grupp inte blir större än 12-14 st medlemmar och efter det bildas det olika subgrupper inom den stora gruppen.

Men hur kopplar jag detta till Nytorpsskolans organisation? Skolan har genomfört förändringar inom organisationen och därmed ändrat dynamiken mellan medlemmar och de stödfunktioner som finns, dessutom så har en ny ledning tillträtt samt ett antal nyanställningar. Dessa förändringar tror jag har resulterat att delar av organisationen har hamnat i stadium ett och nu har påbörjat en resa mot stadium fyra. Under mina observationer medans jag har skuggat Else-Marie och samtal med henne så kan en se att det nu börjar komma upp konflikter och problem som tidigare har varit under ytan, detta tyder på att den gruppdynamiken som finns med rektorerna nu är i fas två eller högre. Baserat på det antagandet så kan en förutse att det nu och i framtiden kan komma upp en del konflikter när medlemmarna börjar bli mer trygga. Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa konflikter är ett framsteg och ett steg i rätt riktning även om det inte alltid kan kännas som det.

Dagens reflektion

Spontana tankar kring organisationen är att det känns väldigt fördelaktigt att dela upp organisationen i en utveckling och en arbetsorganisation. Jag tror att det är ett bra sätt att se till att en inte bara släcker bränder utan även arbetar med långsiktiga utvecklingsfrågor och vision. Idag var jag både på ett arbetsmöte i form av en styrgrupp och ett utvecklingsmöte kring formativ bedömning och det var kul att se hur de arbetade med det i stället för att läsa på om organisationsstruktur. Dessa utvecklingsmöten är relativt nya för organisationen och jag kan se tendenser till det men jag såg också ett möte där lärarna tog vara på varandras kunskap och fick ett forum att prata kring sina erfarenheter. Avslutningsmässigt så fann jag det kul att använda befintliga modeller som jag har lärt mig och applicera dem i en verklig kontext, då känner man att en har nytta sin kunskap!

På återseende, Daniel

Referenser

Maylor, H,. (2010). Project management. (4. uppl.) Storbritannien: Pearson.

Scherp, H, Å,. (2013). Lärandebaserad skolutveckling : lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Lund: Studentliteratur.

Skolan en arbetsplats för Ledare

“Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert”

Citat av Pippi Långstrump (Malmlöf 2018).
Detta citat av Pippi är ett av Nytorpsskolans motto. När jag läser detta så tänker jag på att ha tilltro till sig själv att en klarar av och ska våga ta sig an nya utmaningar. För en vet först när en har försökt.

En rektors ledarskap

Ledarskap är sannerligen en viktig aspekt både som rektor och som lärare, där ett väl valt ledarskap kan göra stor skillnad för att guida lärare och elever mot valda mål. Det finns ett antal definitioner på ledarskap och nedan presenteras en som jag har stött på i min utbildning på LOL.

“Ledarskap är den process som påverkar andra till att förstå och enas kring vad som behöver göras, och hur detta ska göra, och den process som underlättar individuella och kollektiva strävanden efter att uppnå gemensamma mål” (Elmholdt 2013).

Under mina dagliga observationer så framträder en skillnad på ledarskapsstil mellan tidigare praktikplatser på gymnasieskolor och här på grundskolan i Nytorp. Elever på gymnasiet är mer självgående och förväntas ta större ansvar över sitt eget lärande, detta ger att läraren i mindre utsträckning ger en arbetsstruktur till eleverna och bistår i stället som en resurs för att hjälpa det egna lärandet. Vid en grundskola är det yngre elever som inte har utvecklat samma förmågor som gymnasieelever har gjort än. Därmed ställs lägre krav på det eget ansvar för sitt lärande, där läraren ger eleverna en högre arbetsstruktur och ett mer aktivt stöd till varje elev. En annan aspekt som skiljer dem åt är att grundskolans fostransuppdrag är mer påtaglig där läraren utöver kunskapsförmedling av sitt ämne även lägger större tid på att lära eleverna att bli goda medmänniskor.

Nog om skillnader, vad har jag lärt mig om ledarskap när jag har varit som en igel när jag skuggat Else-Maries i hennes dagliga arbete? Nedan presenteras några insikter jag har haft kring ledarskapet på Nytorp.

Salutogent ledarskap – En modell för att skapa en känsla av sammanhang hos individen för att uppnå hälsa (Läs mer under rubriken dagens modell).

Se parallellprocesser – I en skola så är rektorn ledare för lärarna och lärarna är i sin tur ledare för eleverna. Genom att beakta relationen mellan rektor-lärare och lärare-elev som två parallellprocesser kan det ge vägledning i hur en ska utforma sitt ledarskap och vilka förväntningar som en kan ställa på varandra.

Exempel 1: En lärare beklagar sig att eleverna inte lämnar in sina uppgifter i tid samtidigt som läraren själv inte har svarat på medarbetarenkäten.

Exempel 2: Rektorn är frustrerad på att lärarna inte förbereder sina lektioner för att leverera en högkvalitativ undervisning samtidigt som rektorn själv inte kommer förberedd på lärargruppsmöterna.

Genom att dra sådana paralleller kan de ge vägledning om vilka förväntningar en kan ha på andra och sig själv. Läraren i exempel 1 och rektor i exemplet 2 skulle kunna reflektera kring vad som är rimligt och vilka förväntningar som hen kan ha på sig själv och andra.

Fasta och gemensamma regler – De regler som upprättas för att främja organisationens mål ska vara meningsfulla och införlivas kontinuerligt. Så fort en gör avkall på vissa regler så förloras förtroendet till dem och de förlorar sin kraft. Därför är det viktigt att ledningen, skolanställda och elever arbetar gemensamt för att reglerna ska införlivas.

Management by walking around – Genom att kontinuerligt gå runt och besöka organisationens olika delar så får en tillgång till förstahandsinformation om organisationens välbefinnande. Vidare genom att visa närvaro så minskar rektorns avstånd mellan skolpersonal och elever vilket skapar mer kanaler för att få insikt i organisationen.

Möt personer där de är – Genom att möta personen där de är både fysiskt och psykiskt så skapar man en starkare relation till sina medmänniskor och kan sätta sig in i deras tillvaro. Detta är viktig information för en ledare som ansvarar för alla individer i gruppen.

Upplevd situation inte alltid samma som faktiskt situation – Individer kommer alltid att ha sin egen upplevelse av en situation och ibland kan den skilja sig från den faktiska situationen. När en som ledare ska fatta beslut så är det svårt att göra det baserat på en upplevelse, därför är det viktigt att uppmana individer att dokumentera de moment som de upplever är jobbigt i tid och resurser. Genom att göra detta så kan en fatta beslut om eventuella åtgärder baserat på fakta. Ibland så var upplevelsen rätt och åtgärd bör vidtas och andra gånger kanske det var endast en upplevelse och när de ser det på papper själva så kan de ändra sitt förhållningssätt till det och få ett annat perspektiv.

Tillåt dig att skratta – Vardagen består av stress och andra påfrestningar och genom att skatta kan en få utlopp för de känslor som pulserar inombords. Detta finner jag även stöd av Harvey Mayor (2010) som beskriver skrattets vikt inom projektstyrning och dess återhämtande kraft.

Dagens modell

Dagens modell är det Salutogena ledarskapet vilket är en del av Else-Maries ledarskap. Enligt Hanson (2010) är det salutogena förhållningssättet en tankemodell som fokuserar på faktorer som orsakar och ger hälsa. Det centrala i denna modell är att individen behöver känna en känsla av sammanhang (Sense of Coherence) för att må bra. Denna känsla av sammanhang kan formuleras med tre faktorer:

Begriplighet
Definition – Ens tillvaro är begriplig och ett sammanhang i sin vardag finns. Vidare är ens tillvaro till viss grad förutsägbar och om den inte är det kan individen hantera det och förstå i efterhand.
Ledarskapet – Ge information och kommunicera med berörda om bakgrund, syfte och innehåll i förändring. Kommunikation och öppenhet är bättre än gissningar och rykten.

Hanterbarhet
Definition – Till den grad individen upplever att hen kan bemöta de krav och förväntningar som ställs på en vid olika situationer.
Ledarskapet – Kommunicera en övergripande mening eller vision. Låt människor vara delaktiga och känna sig betydelsefulla, inte överkörda.

Meningsfullhet
Definition – Till den grad som individen känner sig delaktig och finner sin tillvaro meningsfull vilket kan ge ökad motivation och emotionellt engagemang.
Ledarskapet – Ta till sig synpunkter. Ge ramar, redskap, tid och andra resurser som ger balans, inte frustration.

Att leta efter det som ger hälsa kan vara ett sätt att byta perspektiv från en värld där vi ibland lägger stor kraft på att hitta det som är fel (patogent perspektiv).

Viktigt att nämna är att det salutogena synsättet är en modell som kan ge inblick i vissa delar av vår vardag för att förstärkas det som redan gör oss friska. Men utöver att hitta nyckelfaktorer för välmående kan det även vara bra att försöka minimera problemet enligt patogent synsätt. Detta ger att det bör finnas en balans mellan salutogent och patogent förhållningssätt för att uppnå varaktig hälsa.

Dagens reflektion

Ledarskapet är för mig ett väldigt dynamiskt begrepp där dess praktiska implementering kan betyda olika i varje situation eller grupp. Under mina observationer på Nytorpsskolan så ser jag ett salutogent förhållningssätt hos ledningen (har inte haft chansen att observera tillräckligt många pedagoger). De punkter som jag tog upp är det som är observerat när jag har skuggat eller fört dialog med Else-Marie inom ledarskapet.

Historiskt så har skolan haft problem och en del av denna problematiken finns fortfarande kvar idag, men om jag känner in den känsla som finns på skolan med elever, pedagoger och övrig personal så är de på väg i rätt riktning.

Om jag skulle jämföra med den egen skolgången eller praktikplatser så är närvaron från ledningen mycket större här än på tidigare skolor jag varit på, denna närvaro tror jag är en nyckelfaktor till den förändringsprocessen som är i rullning. Idag finns det nya gemensamma regler för skolan sedan mindre än ett år tillbaka. Jag ser en vilja att skapa ett förhållningssätt till dessa regler där de respekteras och följs med målet att alla ska trivas.

Idag sker det överträdelser av dessa regler, detta kan bero på att reglerna inte har haft tid att sjunka in än. För att de ska få denna chansen behöver organisationen tillsammans med alla inblandade arbeta ytterligare för att hjälpa eleverna att förstå och respektera de gemensamma reglerna. Detta kommer att kräva ytterligare tid, men skolan är definitivt enligt min mening på rätt spåra. En förändring är en långsam och mödosam process där det är mer hållbart att införa ett antal förändringar över tid i stället för att göra en stor förändring på kort tid enligt Dylan (2015).

Referenser

Malmlöf, E. (2018). 6 saker som Astrid Lindgrens Pippi lärt tittarna om livet. Hämtad 26 november, 20218, från https://www.expressen.se/noje/6-saker-som-astrid-lindgrens-pippi-lart-tittarna-om-livet/

Elmholdt, C., Keller, H, D,. Tanggaard, L,. (2013). Ledarskapets psykologi. Falkenberg: Samfundslitteratur.

Maylor, H,. (2010). Project management. (4. uppl.) Storbritannien: Pearson.

Hanson, A,. (2010). Salutogent Ledarskap för hälsosam framgång. Stockholm: Fortbildning AB

Dylan, W,. (2015). Handbok i formativ bedömning. Förlag: Natur Kultur Akademisk

 

Min praktikplats, ett nytt perspektiv

Ett barn som kritiseras lär sig att fördöma
Ett barn som får stryk lär sig att slåss
Ett barn som hånas lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi får dåligt samvete
Men…
Ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans lär sig tålamod
Ett barn som får beröm lär sig att uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa
Ett barn som får känna vänskap lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat lär sig känna kärlek i världen.

Dikten “Ett barn” av Dorothy Law Holte

Hammarkullen

Hammarkullen är en del av stadsdelen Angered som upprättades under 60 och 70-talet under miljonprogrammet som var en statlig satsning för att tillsätta en miljoner bostäder under en tioårs period i Sverige (Nationalencyklopedin 2018). När en idag anländer till Hammarkullen så möts man av stora, höga och nedgångna bostadshus med ett tydligt stadsplanering från miljonprogrammets tid. Hammarkullen är idag klassat som ett särskilt utsatt område av polisen vilket kännetecknas enligt följande (Mannheimer 2017).

  • Särskilt utsatt område  – kännetecknas av en social problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut.

Enligt Göteborgsbladet (2018) som för statistik över Göteborgs olika områden så är medelinkomsten i hammarkullen 172 400 kr/år och 58.2 % av de människor som bor där är födda i ett annat land. Detta skulle kunna jämföras med området majorna i Göteborg där det är en medelinkomst på 292 600 kr/år och 16.9% utlandsfödda. Detta visar på en stor skillnad mellan olika delar av Göteborg och min första tanke är hur stora problematik det finns för dagens integration, detta är något som har byggts upp under lång tid och kommer att ta lång tid att lösa.

Nytorpsskolan som jag praktiserar på är en grundskola för årskurs 4-9 som ligger just i Hammarkullen och den skiljer sig från de tidigare praktikplatserna jag har varit på. Jag har innan varit på en privat och en kommunal gymnasieskola i Göteborg som mer motsvarar en elevgrupp som en kan hitta i området Majorna. Detta ger  två olika typer av elevgrupper som står inför olika utmaningar.

Exempelvis har skolor som Nytorpsskolan ett större behov av resurser för att ge varje elev det stöd som behövs inom exempelvis svenskundervisning. Göteborgs stad har en fördelningsmodell för hur resurser fördelas mellan skolorna beroende på faktorer som bland annat socioekonomisk bakgrund vilket ger att skolor med extra stort behov för mer stöd för att kunna leverera en högkvalitativ undervisning vilket jag upplever rimligt och en del av lösningen.

Men det finns andra utmaningar som dessa elever kämpar med också. Enligt rektorn Else-Marie är största utmaningen att få eleverna att tro på en möjlig förändring och deras egna förmåga att uppnå sina mål. Där dessa elever står inför en klassresa och att övertyga om att denna förändring är möjlig är en utmaning som jag kan tänka mig är väldigt stor i många fall.

Dagens modell

Förra inlägget introducerade jag begreppet modell som kommer att dyka upp i denna blogg. För att vi ska ha en gemensam syn på modellbegreppet tänkte jag därmed definierar det. Det blir alltså en modell av modeller.

Modell av modeller:

“Modeller är beskrivningar, abstrakta eller materiella, som återspeglar eller representerar och därmed ger oss tillgång till valda delar av verkligheten”.

Denna definition av Lundh (2012) ger oss en utgångspunkt för modellbegreppet, men definitionen kan behövas nyanseras för att ge ökad klarhet. Definitionen består av tre delar där den första anger i vilken form en modell kan uppträda i, den andra delen anger att en modell behöver på något vis vara kopplad till verkligheten och den sista delen anger att den ska ge oss information om en vald del av verkligheten vi försöker att modellera.

Exempel på modeller:

De exemplen som visas ovan är försök att beskriva vissa valda delar av våran verklighet, men de ger ingen fullständig bild då de är en förenkling. Att ta hänsyn till alla parametrar i verkligheten skulle ge en beskrivning som var alldeles för komplex och svår att förstå, detta är varför vi som människor försöker förenkla det vi observerar. Denna förenkling kan beskrivas som en modell. En användbar modell är därmed en förenkling av verkligheten som fortfarande på ett bra sätt beskriver verkligheten. För att citera min tidigare lärare Torbjörn Lundh “alla modeller är fel, men de kan fortfarande vara användbara”. Med detta menas att eftersom att en modell är en förenkling så är den i någon mening fel, men trots att den är fel så kan den fortfarande vara användbar och hjälpa oss i en viss kontext.

Om en skulle svara på frågan varför vi använder modeller, så skulle det korta svaret vara att de är användbara. Under min praktik så tänker jag fortsättningsvis lyfta fram några modeller som hjälper mig att förstå den världen jag ser på ett bättre sätt.

Dagens reflektion

Något som jag tror att de flesta håller med om är att vart man bor eller är född inte ska påverka ens möjligheter till ett gott liv. En värld där alla har samma möjligheter och skyldigheter, men är det så i dagens Sverige? När jag kollar statistiken från Göteborgsbladet om de skillnaderna som råder beroende på vart man bor och de skillnaderna som jag själv ser på mina praktikplatser och runt omkring mig så undrar man hur nära Sverige är att uppnå detta målet.

Det finns olika ståndpunkter och argument i denna frågan och en av dem är hur stort ansvar samhället ska ta för den enskilda individen. Personligen så hade jag gärna sett att samhället tar ett ökat ansvar kring bland annat skolan, för oavsett vart man är född, vart man bor, vilken tro eller hur resursstarka människor är så vill vi alla att våra barn ska växa upp till goda människor som efter skolan är väl förberedda för sitt vuxna liv.

Denna praktikplatsen är verkligen ett nytt perspektiv för mig med tanke på mina erfarenheter och jag tror att detta kommer ge nya insikter till mig kring samhället och de människor som bor i det.

Avslutningsvis vill jag knyta an till den inledande dikten “Ett barn” som jag finner mycket vishet i hur vi ska behandla våra barn men även vuxna för att de ska få största möjlighet att bli en god medmänniska. 

P.S.

Vill du kolla hur de som bor i ditt område eller göra någon annan jämförelse inom Göteborg så klicka på denna länk. 

På återseende, Daniel

Referenser

Nationalencyklopedin. (2018). Miljonprogrammet. Hämtad 19 november, 2018, från  https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/miljonprogrammet

Mannheimer, E. (2017). Sveriges utsatta områden. Hämtad 19 november, 2018, från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-utsatta-omraden

Göteborgsbladet, (2018). Göteborgsbladet 2018. Hämtad 19 november, 2018, från http://statistik.goteborg.se/Statistik/Faktablad/Goteborgsbladet/Goteborgsbladet-20171/

Lundh, T., Gerlee, P. (2012). Vetenskapliga modeller: Svarta lådor, röda atomer och vita lögner. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Hej kära läsare!

Välkommen till denna blogg! Här får ni följa med på en resa där jag ska lära mig om lärande och ledarskap hos Else-Marie Hallqvist som är rektorn på Nytorpsskolan i Hammarkullen. Praktik är en del av en kurs på Chalmers mastersprogram Lärande och Ledarskap (LOL) och detta är första inlägget av åtta stycken. Nog om det, nu drar vi igång!

Vem är jag?

Jag heter Daniel Larsson och läser sista året på LOL som är en kombinationsutbildning som består av både masterexamen inom lärande och ledarskap samt en ämneslärarexamen. Vägen till denna utbildning var krokig och jag har gjort några depåstopp på vägen. Efter att jag slutförde min Byggingenjörsexamen år 2013 på Chalmers så började jag att arbeta som VVS-ingenjör på Sweco. Där fick jag jobba med ett antal spännande projekt som inkluderade interaktion med både teknik och människor. Efter några år blev jag mer och mer intresserad av kommunikation, ledarskap och lärande mellan människor. I mitt sökande att fördjupa mig inom dessa ämnen hittade jag LOL på Chalmers som dessutom erbjöd en lärarutbildning vilket var något som verkligen tilltalade mig. I unga år valde jag nämligen mellan att bli ingenjör eller lärare och med detta kunde jag helt plötsligt bli båda.

Annat som är bra att veta om mig är att jag gillar att umgås med levande varelser så som hundar eller människor. Om du någon gång skulle vara ute i naturen så kanske du stöter på mig medan jag plockar svamp där jag gärna tar en fika sittandes på en sten och funderar på livets stora frågor.

Varför är jag här?

Mer än en gång har jag hört om den stora arbetsbelastningen som dagens lärare har och vilken ansträngd situation som förekommer i våra skolor. Under min praktik som lärare har jag fått viss inblick i lärares dagliga arbete, men det finns mycket inom skolans verksamhet som fortfarande är oklart för mig. Denna praktiken hoppas jag kunna ge mig en helhetsbild över detta samt fördjupa mina kunskaper inom lärande och ledarskap genom observation av Else-Maries dagliga arbete inom en lärande organisation.

Efter praktiken ska jag kunna följande:

  1. Reflektera över skillnader mellan de olika praktikerfarenheterna och koppla detta med både teori och med dina egna styrkor och svagheter.
  2. Analysera och hantera sociala relationer och skeenden.
  3. Identifiera avgörande kriterier för att utöva ledarskap
  4. Ge konstruktiv kritik/ återkoppling.
  5. Överföra kunskaper och arbetssätt mellan olika miljöer, t.ex. överföra strategier för att skapa lärandemiljöer mellan olika organisationer.

Kommande bloggstruktur

Detta är min första blogg så jag tänkte att det kunde vara bra att klura ut en struktur för de kommande 8 blogginläggen som innefattas i denna kurs. Detta för att ni ska veta vad som kommer dyka upp här samt att det är bra för mig själv att klargöra detta innan, då blir det svårare att smita undan när jag får mer att göra. Från och med nästa inlägg är tanken att jag ska ha följande strukturen för att ge en röd tråd.

Rubrik inlägg – En text som ger inblick i dagens inlägg

Dikt eller ordspråk – En dikt eller ordspråk som jag hoppas kan ge insikt inom dagens tema eller livet i allmänhet.

Valt tema – Dagens tema där jag berör ett visst ämne.

Dagens modell – Presenterar någon form av modell inom ledarskap eller lärande som jag har dykt upp under praktiken.

Dagens reflektion – En reflektion som kan bestå av nästan vad som helst.

Avslutande reflektion:

Jag ser verkligen fram emot att få grotta ner mig i ledarskapet som rektor och se hur det dagliga arbetet går till. Att leda lärare som i sin tur är ledare i sina klassrum måste vara en utmaning och jag tror verkligen att det finns mycket kunskap att erhålla. I skrivande stund har jag varit här några dagar och jag har redan fått ett antal insikter som jag planerar att dela med mig i kommande inlägg.

På återseende, Daniel