Sammanfattning

Jag tror jag kan sammanfatta den här praktiken med ett ord: flexibilitet
Mycket av lärarjobbet verkar kretsa kring att man får ta vara på de resurser man har och försöka ge eleverna en så bra möjlighet som man kan för att klara sig under och efter gymnasiet.

Det första som slår mig är att lärarjobbet kanske inte alltid är så smidigt som det ibland verkar under utbildningens gång. I en av kurserna (NTL1, Naturvetenskapligt och Tekniskt Lärande 1) som jag läste på Lärande och ledarskap så fick vi göra en terminsplanering inom Fy1. Vi lade ner en hel del arbete på att få ihop alla timmar och samtidigt försöka få med alla delar i det centrala innehållet som eleverna ska lära sig. Nu när jag kom till den här praktikplatsen så fick jag se hur en del av det här arbetet kan gå till med alla de extra förutsättningar som man har. Men vad gör man när ett lektionspass försvinner för att man har missat en studiedag eller om man inser att man behöver lägga mer tid på något område? Och vad planerar man egentligen in på lektionerna efter nationella provet? Under den här praktiken känns det verkligen som att jag har fått svar på flera av dessa frågor. Som lärare krävs det att man är flexibel och kan anpassa sig till både det centrala innehållet och den givna tiden, även när det händer oförutsedda saker och det är en av sakerna som jag gillar med läraryrket. Även om mycket av arbetet efter ett tag kanske går lättare för att man har gjort det förut så kan det alltid dyka upp nya situationer som man ställs inför och behöver lista ut hur man ska hantera.

En annan sak som har varit aktuell på den här skolan har varit valet av kurslitteratur. Under NTL1 så fick vi titta på lite olika läroböcker utgivna av olika författare och det var en stor skillnad mellan vissa av dem. Den läroboken (i fysik) som jag gillade bäst har långa förklaringar och sträcker sig även en bit utanför det centrala innehållet och det har jag gillat eftersom jag alltid har haft ett stort intresse av fysik och det är just denna lärobok som de har haft på Angeredsgymnasiet. Men nu är det så att min handledare ville byta ut den till en annan som har mycket kortare texter. Den beskriver fysiken i det centrala innehållet ganska kortfattat och ger sällan någon extra information som kan ses som överkurs. Jag frågade honom om anledningen till bytet och han förklarade att den gamla boken innehåller för mycket som inte ingår i det centrala innehållet och den innehåller också mycket mer text som gör det svårt för eleverna att få fram det viktiga i avsnitten.

Jag hade aldrig reflekterat på det här sättet och här inser jag att jag kanske borde insett att man behöver anpassa läroböckerna till eleverna och inte bara till läraren. Som jag har skrivit tidigare så har många elever på skolan inte svenska som modersmål och det gör det extra svårt att få ut något från att läsa i fysikboken. Efter att ha varit på skolan i flera veckor blir det mer och mer tydligt att det inte bara är själva fysiken som är det nya utan även språket och då blir ju barriären som man ska över mycket högre. Detta kan underlättas genom att ge kortare och mer koncisa texter precis som den nya fysikboken gör.

Avslutningsvis får jag återigen säga att det här har varit den bästa praktiken jag har haft under min tid på Lärande och ledarskap. De andra praktikerna har lärt mig att planera och hålla lektioner i matematik och fysik och det har varit väldigt givande det också, men jag känner ändå att den här praktiken har gett mig en större insikt i de andra delarna av det arbetet som jag förhoppningsvis får påbörja redan efter sommaren. Eftersom jag inte har haft något krav på mig att undervisa så har jag kunnat hänga med bättre på alla andra uppgifter som lärare behöver hålla koll på. Så nu när jag har avslutat min sista praktik så känner jag mig ännu mer rustad för att ge mig ut i arbetslivet.

Sista veckan

Nu under sista veckan så har en stor del av fokuset hamnat på att hantera slutet av Ma3c och övergången till Ma4. Nationella provet gick förra veckan och nu när resultaten börjar bli klara så sitter min handledare och skriver ihop förslag till vad varje elev bör öva extra på för att kunna klara av Ma4 som går under vårterminen men också saker som har gått bra. För oavsett vad man har fått för betyg så finns det alltid saker att förbättra och saker som man har gjort bra.

Just det här med uppföljning och återkoppling har varit en återkommande del i min utbildning på Lärande och ledarskap och här är ett riktigt bra exempel på hur det kan användas för att stötta eleverna i deras lärandesituation. För de högre betygen så handlar det mer om finputsning av kunskaperna medan det för de lägre betygen handlar om att lära sig grundläggande matematik som t.ex. bråkräkning, men det är självklart också viktigt att ge positiv feedback så att eleverna inte känner att läraren aldrig blir nöjd.

Förutom arbetet med övergången mellan mattekurserna så har den här sista veckan handlat om gymnasiearbetet som eleverna ska göra under våren. Jag fick möjligheten att hjälpa en elev att planera och påbörja sitt gymnasiearbete som var inriktat mot (experimentell) fysik. Även om kursplanering har ju varit en del av min utbildning inom Lärande och ledarskap var det som jag kände att jag hade mest nytta av min egen erfarenhet av kurserna inom experimentell fysik som jag läste under mina första år på Teknisk fysik. Jag och eleven diskuterade vad som skulle undersökas, förslag på hur det kunde genomföras och vilken utrustning som då behövdes. Vi diskuterade även begränsningar av undersökningen och en grov tidsplan. Min handledare hade tagit med lite litteratur som eleven kunde kika på för att få ihop lite mer material till själva rapporten.

Avslutningsvis så tycker jag att det har varit en givande praktik med både trevliga handledare och elever och jag hoppas att jag får möjligheten att uppleva fler sådana situationer när jag själv ger mig ut i arbetslivet.

Skolinspektionen och nationellt prov

Den här veckan var skolinspektionen på besök för att granska undervisningen i Ma3c. Angeredsgymnasiet var en av 35 utvalda skolor att granskas och syftet var att kontrollera om undervisningen utformas så att eleverna får möjlighet att utveckla begreppsförståelse och självständig problemlösning. Det var väldigt intressant för mig att få följa med och se hur dessa kontroller går till. Förutom att observera två lektioner så hade de även intervjuer med flera elever och lärare. Det som jag tyckte var lite märkligt var att de dök upp två dagar innan nationella provet, så de fick egentligen bara se på när eleverna räknade själva och när vi hjälpte dem under lektionerna.

Nästa vecka blir min sista på Angeredsgymnasiet och jag känner verkligen att jag har fått ut mycket från den här praktiken och jag tror att det delvis beror på att jag inte har varit tvungen att göra lektionsplaneringar hela tiden utan istället kunnat ägna mig åt att observera ledarskapet som finns i klassrummet. De kulturella skillnaderna har också varit stora jämfört med de gymnasieskolor som jag tidigare har varit på praktik hos.

Undervisning

Den här veckan har jag börjat undervisa och i torsdags så gick jag igenom ett exempel inom centralrörelse. Det som jag behövde tänka extra noga på den här gången var att jag skulle vara noga med språket. För även om det alltid är bra att ha ett korrekt språk inom fysik och matte så är det extra noga för de här eleverna eftersom en del har svårt med svenskan.

Jag har märkt att mycket av utbildningen här på skolan kretsar kring elevernas språkkunskaper och jag börjar inse problemen som kan uppstå när man ska lära ut något nytt för elever som dessutom har svårt med språket. För de här eleverna så kan en uppgift med en lång text bli nästan omöjlig att lösa och här behöver man som lärare både hjälpa till med matten/fysiken och svenskan. Som tur väl är så har även skolan insett detta och eleverna har hjälp av en svenskalärare ibland även på matte- och fysiklektionerna.

Detta är en del i läraryrket som fortfarande känns ganska komplicerad för mig, för även om jag stött på elever med andra problem tidigare (dyslexi, ADD, osv..) så har jag alltid kunnat gå tillbaka till mina föreläsningsanteckningar för att få hjälp att hantera detta, men just språksvårigheter är någonting som jag inte har stött på under lärarutbildningen. Kanske kan detta även inkluderas i lärarutbildningen när man går igenom dyslexi, asperger, adhd och andra saker man kan stöta på i sin klass.

Dags för prov

Den här veckan var det dags för matteprov och även om jag har varit med om provtillfällen på gymnasiet förr så var det här en väldigt annorlunda upplevelse. Det första som slog mig var att eleverna räckte upp handen och ställde frågor under provtiden. Min första reaktion var att detta var ett försök från eleverna att få respons om de var på rätt väg eller ej, men när jag pratade med min handledare så förklarade han att eleverna frågade om svåra ord på provet. Det är nämligen så att de flesta eleverna i den klassen inte har svenska som sitt modersmål, så förutom svårigheten att förstå matematiken så har de även svårigheter att förstå vad som efterfrågas när lite mer ovanliga ord används.

Här tycker jag att det är helt rätt att hjälpa eleverna så länge man inte ger några ledtrådar till hur uppgiften ska lösas. Vissa matematiska termer ska de dock känna till så det gäller att man förstår deras fråga så man kan hjälpa dem på ett så bra sätt som möjligt.

Labbar och utbildning

Under min andra vecka så var jag med på fysiklaborationer, men även här var det inte som jag var van vid. Det är nämligen så att Angeredsgymnasiet inte har några fysiklaborationer på skolan utan eleverna får istället åka iväg till Chalmers och labba där. Detta ger både större variation i laborationerna och även en chans för eleverna att få känna på högskolemiljön.

Efter att labbarna var klara på Chalmers så gick jag och min handledare ner till NCM (Nationellt Centrum för Matematikutbildning) och mötte upp de andra mattelärarna från Angeredsgymnasiet för att lyssna på en föreläsning om hur man kan väva in olika aktiviteter i undervisningen och vi fick även möjligheten att testa på några av de aktiviteter som NCM hade tagit fram.

Nästa vecka ska jag börja undervisa själv och jag mjukstartar med lite Matte 5 och en fysiklaboration, ska fundera på vad jag vill testa för något i labbsalen som kan passa ihop med det som eleverna jobbar med just nu.

Första intrycket

Under min första vecka på Angeredsgymnasiet har jag redan fått uppleva stora skillnader från de skolor som jag varit på tidigare (Polhemsgymnasiet och Aranäsgymnasiet). Det som skiljer mest är nog sammansättningen i klasserna, det är nämligen många olika nationaliteter som jag möter under min första lektion och min handledare berättar att de har fått 10 nya elever bara sedan september (och detta är ändå en tvåa med inriktning mot natur).

De olika nationaliteterna och även den stora inströmningen av nya elever gör att “vanliga” lektioner inte riktigt fungerar och man får istället sänka tempot i början och rikta mycket resurser mot att ge eleverna en möjlighet att få grundläggande kunskaper inom fysiken för att sedan kunna öka tempot senare i kursen.

Eftersom skolan bara har en fysiklärare så har skolan valt att inte ha någon fysik alls i ettan utan istället läsa Fysik 1 i tvåan och Fysik 2 i trean. Detta ger fördelen att eleverna hinner lära sig mer svenska och matte i ettan som ger dem en fördel när sedan fysiken kopplas ihop med matten. Eleverna som läser Fysik 1 har även stöd av svenskaläraren under vissa fysiklektioner.

Efter att ha avslutat min första vecka så inser jag hur stor skillnad det kan vara på olika skolor och att det verkligen inte finns några universella metoder för hur undervisningen borde gå till utan den måste anpassas till varje grupp man har. Jag ser fram mot en intressant höst/vinter med många nya upplevelser.

Lite bakgrundsinfo

Nu är det dags för mig att börja blogga och den här bloggen kommer handla om min tid på Angeredsgymnasiet. Jag ska nämligen följa med Angeredsgymnasiets enda fysiklärare och se hur man hanterar fysik-/matteklasserna när språket är en av de stora barriärerna för inlärningen.