Lärandeaktivitet och övernattning!

Denna vecka var det dags för besök på lite längre avstånd från Göteborg. Vid längre resor planerar Jonathan in flera besök under två dagar och övernattar för att slippa onödigt mycket tid i bilen. Denna veckan fick jag möjligheten att åka med!

Under den första dagen besökte vi tre olika företag och under den andra dagen ett par större bruk. Åter igen var alla besök väldigt intressanta och jag skulle gärna berätta mer om dem, men i detta blogginlägg kommer jag istället att rikta in på ett besök som man tydligt kan koppla till en lärandeaktivitet. Många av Jonathans kundbesök handlar om att lära ut men vid detta besök stod undervisningen i fokus.

Under den första dagen träffade vi ett företag med anledning att de ville veta mer om någonting som kallas för I/O-link. I/O-link är någonting som ifm tillsammans med många andra företag utvecklar. I/O-link är kortfattat en applikation som gör att man kan plocka ut långt mer information ur givarna och sensorerna som företaget utvecklar än vad man tidigare kunnat. Man kan exempelvis “prata” med sensorn för att höra om den är på väg att gå sönder eller enkelt göra inställningar. Hur som helst handlar det om en applikation som är smart och som företaget nu även vill få ut till sina kunder. Kunden vi träffade idag var ett konsultbolag som bygger maskiner åt andra företag och de ville lära sig mer om applikationen.

Jag valde att utnyttja den teknik vi använt när vi auskulterat lektioner under VFU 2. Då vi har auskulterat på skolorna har vi titta på någonting specifikt såsom “uppstart av en lektion” eller “variation i undervisningen”. Jag valde idag att generellt se till vad Jonathan gjorde bra och dåligt när han undervisade kunden kring I/O-link.

Jonathan började med att prata lite allmänt om hur det gick för företaget för att få igång snacket och öppnade sedan med att fråga om vad de 4 personerna som är anställda på konsultbolaget har för tidigare erfarenhet kring I/O-link. Det visar sig att ett par av dem hört talas om det men att ingen har arbetat med det. Därefter introducerar Jonathan vad han vill tala om utefter det han fått reda på kring personernas tidigare kunskap. Jag tycker att han inleder bra, fångar intresset och förbereder de som lyssnar om vad som komma skall.

Jonathan gick sedan igenom hur man kan programmera de olika givarna. När han pratar visar han hela tiden vad han gör på skärmen så att alla säkert hänger med. Jonathan började sedan tala om ytterligare en produkt som kan användas med sensorerna han pratat om. Han är mycket pedagogisk när han talar om denna produkt och talar målande så att man förstår sambanden. Vid flera tillfällen använder Jonathan även exempel från verkligheten.

Jonathan höll under hela genomgången ett lugnt tempo. Detta gjorde att de som lyssnade fick möjlighet att fundera, reflektera och komma med frågor. Han började med att berätta om grunderna för att sedan kunna gå över till ytterligare och mer avancerade funktioner. Han gör även personerna medvetna om att det finns mycket som han inte kommer att ta upp nu.

De som lyssnade hade alla olika kompetens och det var en av dem som talade Jonathans “språk” på så sätt att han var kunnig inom området. Jonathan vände sig då emellanåt till honom för att få fram lite mer avancerad information samtidigt som han i övrigt försökte anpassade språket till de övriga. Genomgången var framgångsrik och även om personerna ställde frågor under tiden så avslutade Jonathan med att höra om de hade fler frågor om produkterna.

Jonathan beskriver senare för mig att man måste göra en avvägning kring hur avancerad nivå man ska lägga språket beroende på vilka som är i rummet. Ofta är det de som kan mest som kommer att vara de som står för beslutet att använda ifm:s produkter och då är det även viktigast att de förstår hur produkterna fungerar.

Det finns alltså stora likheter med en lektion på gymnasiet. Uppstarten, utrymme till öppna frågor, anpassning till individerna i gruppen, visa samtidigt som man pratar, att ta till verklighetsexempel och avslut är exempel på sådana saker som sker likadant på gymnasiet. På samma sätt som i skolan försöker Jonathan få alla att förstår men skillnaden är att han inte har det kravet. Eftersom alla de som var på mötet arbetar på samma arbetsplats så är det viktigast att åtminstone en individ förstår. Detta tillsammans med storleken på “elevgrupp” är de stora skillnaderna mot en lektion i skolan.