Vecka 3

Veckorna rusar iväg, nu börjar den andra kursen få upp farten ordentligt så arbetsbördan ökar vilket innebär att jag inte kan lägga lika mycket fokus på min praktik som jag skulle vilja. Men jag tycker att jag har hittat en bra nivå på det nu, from nästa vecka kommer ju schemat att se annorlunda ut så det blir kanske en utmaning.

Fokus för veckans blogg är: hur skolledningen sätter upp mål för skolans utveckling och styr mot dem.

Först vill jag definiera vilka mål jag menar när jag pratar om skolans utveckling.

En skola har ju givetvis mål när det gäller elevernas resultat (Nationella prov och meritpoäng, antal elever som klarar behörighetskrav till gymnasiet etc). Sådana mål sätts av kommunen. I vissa fall är det komplicerat, tex när det gäller målet för antal elever som klarar behörighetskraven till gymnasiet. Ett realistiskt mål vore kanske 90% men det är politiskt omöjligt att sätta något annat än 100% så där finns det inga mål.
Detta är ju det mätbara slutresultatet av allt arbete på skolan.

För att kunna förbättra dåliga resultat och vidmakthålla goda resultat behöver skolan ha en plan för att ständigt utveckla sin verksamhet. Detta kan innebära att utveckla lärarnas kompetens, utveckla lärarlagens kompetens, skapa en trevligare/mer ändamålsenlig fysisk skolmiljö och att skapa en skola där elever och personal trivs och mår bra.
Det är detta arbete som jag syftar på när jag pratar om skolans utveckling.

Det yttersta målet för allt arbete med skolutvecklingen på Toråsskolan är den vision som skolans personal arbetade fram 2012 som en del av det genomgripande förändringsarbetet som skolan genomgick då. Jag skrev kort om det i mitt första blogginlägg. Processen beskrivs i boken “Schools that deliver (John Edwards & Bill Martin, 2016). Visionen bröts sedan ner i ett antal kunskapsområden som personalen delades in i grupper för att forska om och ta fram förslag på hur visionen kan realiesras. Utifrån dessa förslag arbetar sedan rektorerna med en årlig skolutvecklingsplan där de omsätter förslagen i konkreta aktiviteter på skolan och kompetensutvecklingsteman på studiedagar. Jag har fått förra årets skolutvecklingsplan, Camilla har arbetat en del med att uppdatera planen denna veckan.

Detta läsårs tema är “Ledarskap i klassrummet” vilket ju är ett tema som vi har pratat mycket om även i vår undervisning. Enligt vår kursbok Ledarskap i klassrummet av Christer Stensmo (2013) definieras detta ledarskap av fem olika arbetsuppgifter.

  • Kontroll
  • Motivation
  • Planering (central och berör alla de övriga)
  • Gruppering
  • Individualisering

Studiedagen jag var med på under min första arbetsvecka hade som tema-Mod-Tillit-Höga förväntningar. Om man skall placera in det under någon av dessa rubriker så blir det kanske under Motivation, men det känns inte självklart. Nästa vecka skall jag fråga Camilla om hon håller med om Stensmos definition och om deras plan för årets studiedagar täcker in alla dessa fem arbetsområden.

 

Slutligen finns det också mål när det gäller elevernas trivsel och trygghet på skolan. Under vårterminen får alla elever fylla i brukarenkät där de svarar på frågor om sin upplevelse av skolan. Resultatet analyseras och eventuella oegentligheter adresseras.
Utöver denna årliga enkät så har skolan även anställt en pedagogisk utvecklingsledare, Anna Boije,  som har tagit fram ett verktyg som kallas “Skalan”. Detta består av 5 korta frågor av typen “Har du en klump i magen av oro när du är i klassrummet” som eleverna får svara på i en skala från 1=Ja mycket till 10=nej inte alls. Detta genomförs i början av varje skolår dagligen för att sedan trappas ner till veckobasis. Svar som är 7 eller lägre innebär att man pratar med eleven för att få veta mer om vad eleven upplever.
Anna har många års erfarenhet av att arbeta i skolans värld med en god kommunikation som främsta verktyg.

Denna veckan uppstod en akutsitauion då en elev eldat ett papper på en rast inne i ett klassrum. Klassen har tidigare arbetat ihop med Anna för att få en bättra arbetsmiljö och det har gett resultat på lektionstid men rasterna är fortfarande stökiga. Till saken hör att det inte finns någon plats för elever att vara inomhus på rasterna förutom i klassrummet vilket inte är idealiskt.
Både Camilla och Anna (med mig i släptåg) gick direkt ner till klassrummet. Camilla var ganska upprörd, hon har personliga bindningar till Backabranden och försökte förmedla sin skräck och respekt för bränder till klassen.
PÅ en direkt fråga vem som eldat svarade en tjej utan att tveka “Det var jag!”. Detta sa Camilla sen att det hade inte hänt innan klassen påbörjat sin arbete med Anna Boije. Så arbete har gett resultat men de är inte framme ännu.

Jag vill avsluta veckan inlägg med några kloka ord från Anna Boijes hemsida  http://www.annaboije.com/  hittar man följande citat;

“There is a hidden reflexivity in conversations. We live in the patterns of  communication that we construct with others. If we create ugly, spiteful conversations, then that is what we live in and what we become. But if we create beauty, caring truthfulness, and honesty, then that is what we live and what we become”

(Barnett Pearce)