Vecka 5

Dags igen för ännu en spaning från min praktik. Denna gång kommer jag att ägna mig åt två frågor;

  • Stöd för ensamkommande flyktingbarns lärande och
  • Pedagogers vidareutbildning genom forskning

Vi börjar med de ensamkommande pojkarnas situation i grundskolan i kommunen. Jag skriver pojkarna istället för barnen för mig veterligen är det inte en enda ensamkommade flicka som har kommit till kommunen. På Toråsskolan är det en handfull pojkar som går i grundskolans senareklasser.  Enligt kommunens direktiv har de rätt till 4 timmars studiehandledning i veckan första året och 1,5 timme per vecka andra året. Denna studiehandledning sker i små grupper på pojkarnas modersmål.
Pojkarna har anpassad studiegång där de stegvis slussas in i klasserna, först i de praktiska ämnena, sedan i matte och sist i de mer verbala ämnena. Man försöker få ut eleverna i klasserna så mycket det går och detta kan bla motiveras med ett socialt perspektiv på lärande.  Målet är att pojkarna skall bli delaktiga i ett social “situation” (enligt Dewey) där lärande i klassrum är vardag. Studiehandledningen tillhandahålls av en central enhet på grundskoleförvaltningen i kommunen medan övriga kostnader får bäras av skolan där eleverna går. För illitterata elever (analfabeter) får skolan ett extra stöd av kommunen.  Toråsskolan har i år tagit emot två illitterata elever.
Enligt min handledare täcker stödet inte de extra kostnader som skolarna har för dessa elever.

Eleverna följa upp av ett speciellt team i kommunen som regelbundet har möte med rektor, specialpedagog och god man. Under dessa uppföljningsmöten diskuterar man hur barnen har det, både psykiskt och socialt, i skolan och hur lärandet utvecklas. Jag var med på ett sådant uppföljningsmöte i skolan för några veckor sedan för en av de illiterata elever som kommit till skolan våren 2016. Där konstaterades det bla att eleven idag inte fick modersmålsundervisning eftersom elevens familjehemsföräldrar trodde att det skulle försvåra pojkens anpassning till Sverige. Under mötet berättade teamets experter att forskning visar att det är tvärtom; modersmålsundervisning som att tex lära sig skriva på sitt modersmål parallellt med att man lär sig skriva på svenska underlättar lärandet. Detta resulterade i att en ansökan om modersmålsundervisning fylldes i direkt på mötet.

Jag tycker att kommunen verkar arbeta mycket omsorgsfullt med dessa barn. Det finns en stor enhet på förvaltningen som arbetar med studiehandledning och modersmålsundervisning. Jag pratade med en chef på denna organisation förra onsdagen och hon sade att kommunen har gott rykte och att det inte var svårt att anställa bra pedagoger för dessa uppgifter.
Forskaren Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet har forskat kring nyanlända och deras lärande. Där har han konstaterat att just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här – såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Länk till UR.
Sedan är det svårt att få en kontinuitet i arbete; pojkarna byter skola ganska ofta, Ibland på grund av att de byter boende rent geografiskt men också av andra anledningar.  Det är också en stor skillnad mellan barn som bor i familjehem och de som bor på gruppboenden. I ett gruppboende är det mycket lättare för pojkarna att skippa skolan för att istället hänga med kompisarna, precis som det kan vara för vilken 15-åring som helst som inte bor hemma.
Killarna har ju också levt ett helt annat liv än vad vi har gjort. De är “streetsmarta”- de har lärt sig överleva i en hård värld och har ibland svårt att hitta sinneslugn och motivation för att sitta och plugga.

I måndags fick jag hjälpa till på en mattelektion i en niondeklass där en vikarie var lite osäker på sina mattekunskaper. Jag satt med tre killar från Afghanistan och försökte förklara Räta linjens ekvation och hur man kunde avläsa y-värden ur en graf givet ett x-värde. För två av dem fick jag backa till att förklara koordinatsystemet medan den tredje killen lärde sig ord som riktningskoefficient och konstantterm. Det var svårt när jag inte visste om de förstod vad jag sade språkligt eller om de inte förstod det matematiskt.
Det här är ett område där jag tycker vi skulle ha fått mer undervisning under KPLOL. Jag tror att alla de av oss som blir lärare framöver kommer att behöva vidareutbilda oss i ämnet.

Nästa ämne för veckans spaning är pedagogers vidareutbildning till lektorer. En del av onsdagen denna vecka tillbringade jag med en rutinerad utvecklingsledare inom förvaltningen på kommunen. Han har bla ansvar för kommunens arbete med att sporra pedagoger att våga utveckla sina kunskaper genom en forskarutbildning som leder till en licentiat- eller doktorsexamen.
Förvaltningen har idag 4 lektorer, målet är 9 stycken, och samarbeten med ett antal universitet i omgivningarna, bla Borås, Halmstad och Göteborg. Att ha lektorer på grundskolenivå är ganska ovanligt i Sverige idag så här är Kungsbacka ovanligt aktiv. Tanken är att dessa lektorer skall sprida sin kunskap till övriga pedagoger i förvaltningen. Bla görs detta genom ett nätverk för alla pedagoger som innehar en karriärstjänst (förstelärare och lektorer).
För att bli lektor krävs det enligt skolverket att du:

  • är legitimerad lärare
  • har avlagt en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen)
  • har under minst fyra års tjänstgöring som lärare i skolväsendet visat pedagogisk skicklighet (lärare som har undervisat på universitet eller högskola behöver inte uppfylla detta krav).

Torsdag denna vecka var det ett extra möte för rektorer och förskolechefer inom grundskoleförvaltningen inne på Svenska Mässan i Gbg. Anledningen var Euroskills (Yrkes-EM) som pågick på mässan och dit de flesta grundskolor i kommunen ordnat besök för sina elever. Från Toråsskolan var detta inplanerat för årskurs 6,7,8 och 9. Under mötet fick vi en genomgång av ett forskningsprojekt som gjorts på Institutionen för Teknikens ekonomi  och organisation på Chalmers av Martin Lackéus och Carin Sävetun.  Arbetet har rubriken – Entreprenöriellt utbildning som värdeskapande lärande – en tredje väg?
Martin berättade hur man genom att låta eleverna besvara frågan “För vem är denna kunskap värdefull idag?” kan initiera ett värdeskapande lärande. Genom att identifiera någon/några i samhäller runtomkring som kan ha nytta av den kunskap du skall inhämta kan skapa en lärandesituation som har ett syfte och en mening. Mottagaren kan vara nära (i skolan/klassen) eller längre bort (ett företag/ via webben) det viktiga är att det finns en mottagare för vilken kunskapen är värdefull.  Martin talade om den altruistiska paradoxen;
“Vi blir mer motiverade av att skapa värde för andra om 15 minuter…än av att skapa värde för oss själva om 15 år.”
I sitt forskningsarbete har Martin bla arbetat med en lektor, Helena Sagar, som arbetar på en grundskola i Kungsbacka.  Helena har i många år arbetat med vad hon kallar Skarpa projekt i sin undervisning och sett hur det har skapat ökat engagemang och bättre lärande hos sina elever.
Effektrapporten av förskningen släpptes i veckan och det odelat positiva resultat innebär att vi måste inse känslornas stora betydelse i lärprocessen, glädjen i att ge värde åt någon annan förstärker vårt eget lärande.  Ett citat från Diskussionen i slutet av rapporten:
“Detta är första gången en effektstudie görs av värdeskapande lärande som är medvetet planerat och integrerat i alla skolämnen, på bred nivå och med en sådan mångsidighet och omfattning. Effekterna är många och starka. Värdeskapande lärande leder till att elever får en mer meningsfull vardag i skolan, att de utvecklar en stark entreprenöriell passion, att de får stärkt självförtroende och att de presterar bättre i skolan
och därmed får högre betyg. Entreprenöriell passion leder i sin tur till ett antal önskvärda effekter såsom fördjupat lärande, mer självständiga elever och färre konflikter i klassrummet. För lärare innebär värdeskapande lärande att deras roll förändras och att deras bedömningsarbete delvis underlättas, men också
att de får ett antal nya utmaningar att hantera.”

Jag har inte läst helarapporten men jag blev oerhört imponerad av det Martin och Helena berättade i torsdags så detta kommer jag definitivt att ta med mig i mitt yrkesliv. Kanske även något för programmet MPLOL/KPLOL för nästa år?

Och det fick bli allt för denna veckan från mig.