Vecka 4

Ännu en vecka har gått av praktiken och denna har varit lite annorlunda för nu har jag börjat mitt roterande schema;

  • Måndag: Toråsskolan
  • Onsdag: Kommunens förvaltning av Grundskola och Förskola
  • Torsdag: Björkris Förskola. Björkris är ett helt nybyggt bostadsområde i Kungsbacka som har attraherat många unga familjer. Förskolan är ca 5 år gammal och har en väldigt fin miljö, både inne och ute. Man har ett högt söktryck från föräldrar och relativt lätt att få kvalificerad personal pga centralt läge med närhet till pendelstationen i Hede. Cattis är förskolechef där och det är henne jag skuggar.

Bloggen denna vecka kommer att fokusera på förändringsarbete och lärande och det jag kommer att diskutera är ett förändringsprogram för förskolan som jag har stött på den här veckan, det kallas Förskola i Förändring.

Förskola i Förändring  är ett förändringsarbete inom kommunen för att möta skolverkets nya krav på mindre (färre barn) barngrupper på förskolor. I dagsläget har de flesta av förskolorna i Kungsbacka deltagit i arbetet. På kommunens hemsida presenteras utgångspunkterna för arbetet så här.

  • Små barngrupper under barnens huvudsakliga del av dagen
  • Barnens vistelsetider och behov
  • Personalens schemaläggning; flest pedagoger på plats när det är flest barn på förskolan
  • Förskollärarnas uppdrag och kompetens
  • Ta tillvara på alla lärandemiljöer; inne och ute.

Björkris förskola där jag tillbringade torsdagen är en av de skolor som har deltagit i arbetet.  Arbetet påbörjades med personalen i våras och de flesta förändringar är nu genomförda och utvärderas.  Bla har man övergivit en gammal regel som innebar att det alltid skulle vara tre pedagoger på varje barngrupp. Detta kallades “Triaden” och att överge den verkar helt klart innebära att man har “slaktat en helig ko”. Genom att bestämma att två pedagoger räckte för en barngrupp och samtidigt ändra lite i personalens schema så att bemanningen ökar när det är flest barn på plats har man lyckats minska antalet barn i grupperna betydligt. För att logistiskt kunna bedriva verksamhet med flera, mindre grupper har man även ändrat hur lokaler och utemiljö används. Detta krävdes för att varje barngrupp skulle ha ett eget “rum/område”.

Det är alltså stora förändringar som har genomdrivits och Cattis har berättat hur hon genom hela processen lät personalen ta ett stort ansvar för att driva arbetet. Hon uttryckte det som “Så fort jag kände att någon tog i en fråga och började föra den framåt så släppte jag den.” Hon har även betonat vikten av att lyssna på dem som är negativa för att förstå deras argument. När vi pratade om detta sa hon “Hela mitt ledarskap går ut på att förstå!”
Nu har jag ju inte varit så mycket på Björkris ännu men jag var med på ett samrådsmöte med facket (lsg = lokal samverkansgrupp) och fick intrycket att det hela verkar ha landat väldigt väl hos både personal och föräldrar. En förlängning av ett dagpass som var ifrågasatt från början ses nu som något postivt; Det är skönare att gå hem lugn kl 15.00 än att gå kl 13.30 från en stressad förskola och känna att man lämnar kollegorna i sticket inför mellanmålet.
Efter de ( begränsade) diskussioner jag hade med Cattis i torsdags har jag förstått att hon har haft stor nytta av en förstelärare som arbetar på förskolan som blev en viktig länk mellan förskolechefen och personalen. Det har även varit ett bra samarbete med facket under hela processen.
Idag verkar alla mycket nöjda med de förändringar som har gjorts och Cattis tycker att arbetsmiljön har blivit mycket bättre för både barn och pedagoger,

Vi läste om förändringsarbete i kursen “Leda individ och grupp” så jag kan lätt dra paralleller till rådande teorier i ämnet. Organisationen har alltså framgångsrikt genomfört förändringar både i struktur, kultur och beteende. Strategin har varit att inta ett humanistiskt förhållningssätt till personalens medverkan kombinerat med ett rationellt förhållningssätt till det önskade målet (kommunens utgångspunkter för arbetet).
Cattis verkar också ha använt ett narrativt perspektiv på det motstånd hon har mött genom att lyssna och försöka förstå den bakomliggande orsaken till motståndet. Jag har inte fått tillräckligt kunskap om hela processen för att kunna beskriva i detalj de riktlinjer som har använts för att komma förbi olika stötestenar under arbetet.
En nackdel som har identifierats är att en tjänst har blivit en “hopptjänst” som delar sin tid mellan två grupper. Det är inte helt lyckat och att bemanna denna tjänst med rätt person är idag en utmaning.

Förskolan får idag mycket studiebesök från andra förskolor både i och utanför kommunen som är nyfikna på hur man arbetar enligt de nya direktiven.
Detta skapar en annan intressant fråga nämligen hur lärande sker mellan organisationer.
I samma hus som förskolan ligger nämligen Björkrisskolan som har undervisning i årskurs F-5. Skolan har en egen rektor (nytillträdd) som sitter på samma expedition som Cattis. Förskolan är på bottenvåningen och grundskolan är på övervåningen i  huset. På skolan och dess fritidverksamhet är det slitigt för personalen med hög belastning, sjukskrivningar och stora barngrupper. Under lsg-mötet i torsdags (där både skola och förskola deltog)  framkom det att erfarenhetsutbytet mellan våningarna var i princip noll! Pedagogerna i skolan har en mycket oklar uppfattning om de förbättringar som har gjorts i våningen under dem även om det verkar uppenbart för mig att de skulle kunna ha nytta av samma tänk.
Deltagarna på mötet verkade också vara förvånade och lite generade när det framkom hur dålig samverkan de hade haft. Lite på skoj föreslogs det att skolan kunde ju boka ett studiebesök.
Detta kan nog delvis förklaras med ett rektorsbyte på skolan under sommaren/hösten men trots det tycker jag det är anmärkningsvärt. Personalen har gemensamt lunch/paus-rum och gemensam matsal för sina barn/elever så rent fysiskt träffas de nog ganska ofta.

Varför har då inget lärande skett mellan våningarna?
För att försöka förstå det använder jag mig av min kunskap om olika perspektiv på lärande som jag har fått under min utbildning.

  • Dels kanske detta kan vara ett exempel på problemet med kunskapers överförbarhet som ju är högst påtagligt för många lärare. I detta fallet är det hos husets gemensamma ledning (Rektor och Förskolechef) som man inte har insett att kunskaper som förändringarna på förskolan genererat kan överföras till lösningar på skolans problem.
    Enligt forskning är en förutsättning för att kunskap skall kunna överföras att det ursprungliga lärandet har varit av tillräckligt god kvalitet.  Kanske är det så att det är först nu som ledningen, dvs Cattis, ser och förstår vilken kunskap de faktiskt har skaffat sig. Om vi antar att det krävs lite distans i tid till själva processen för att kunskapen om sitt eget lärande skall ha nått god kvalitet så kan ju det vara en förklaring. När de förklarade för mig i torsdags vad de hade gjort på samma möte som den fackliga representanten från skolan beklagade sig över situationen så trillade kanske polletten ned !
  • Om vi tittar på de olika lärteorierna som vi har studerat så tycker jag att man kan dra paralleller till Gestalteorin. Den anser att vi upplever världen genom våra sinnen i organiserade helheter och meningsfulla mönster. Så kanske kan det förklara att personalen på förskolan först nu när de upplever förändringen i sitt dagliga arbete till fullo kan förstå vad den innebär. Enligt Köhler som var en Gestalteoretikerna sker inlärning ofta genom en plötslig insikt. Denna insikt kommer när man känner till alla element i problemet och situationen är överblickbar. Dessa villkor kanske var uppfyllda först denna vecka när alla inblandade hörde om problemen i skolan och hade upplevt förändringen på förskolan.
  • En annan, mindre forsknings/teoretisk, förklaring kan kanske vara en outtalad hierarki av skolan pedagoger. Högst upp ligger universitetens professorer, sedan kommer gymansielärarna, grundskolelärarna och allra längst ner hittar vi pedagoger och barnskötare på förskolan.  Kanske är det så att lärare på skolan inte är så intresserade av vad de gör på förskolan helt enkelt för att de tror att den verksamheten är så okomplicerad och annorlunda från grundskolans värld. Cattis antydde detta förhållande för mig vid någon diskussion under dagen.

Detta får avsluta veckans blogginlägg från mig.

 

 

Vecka 3

Veckorna rusar iväg, nu börjar den andra kursen få upp farten ordentligt så arbetsbördan ökar vilket innebär att jag inte kan lägga lika mycket fokus på min praktik som jag skulle vilja. Men jag tycker att jag har hittat en bra nivå på det nu, from nästa vecka kommer ju schemat att se annorlunda ut så det blir kanske en utmaning.

Fokus för veckans blogg är: hur skolledningen sätter upp mål för skolans utveckling och styr mot dem.

Först vill jag definiera vilka mål jag menar när jag pratar om skolans utveckling.

En skola har ju givetvis mål när det gäller elevernas resultat (Nationella prov och meritpoäng, antal elever som klarar behörighetskrav till gymnasiet etc). Sådana mål sätts av kommunen. I vissa fall är det komplicerat, tex när det gäller målet för antal elever som klarar behörighetskraven till gymnasiet. Ett realistiskt mål vore kanske 90% men det är politiskt omöjligt att sätta något annat än 100% så där finns det inga mål.
Detta är ju det mätbara slutresultatet av allt arbete på skolan.

För att kunna förbättra dåliga resultat och vidmakthålla goda resultat behöver skolan ha en plan för att ständigt utveckla sin verksamhet. Detta kan innebära att utveckla lärarnas kompetens, utveckla lärarlagens kompetens, skapa en trevligare/mer ändamålsenlig fysisk skolmiljö och att skapa en skola där elever och personal trivs och mår bra.
Det är detta arbete som jag syftar på när jag pratar om skolans utveckling.

Det yttersta målet för allt arbete med skolutvecklingen på Toråsskolan är den vision som skolans personal arbetade fram 2012 som en del av det genomgripande förändringsarbetet som skolan genomgick då. Jag skrev kort om det i mitt första blogginlägg. Processen beskrivs i boken “Schools that deliver (John Edwards & Bill Martin, 2016). Visionen bröts sedan ner i ett antal kunskapsområden som personalen delades in i grupper för att forska om och ta fram förslag på hur visionen kan realiesras. Utifrån dessa förslag arbetar sedan rektorerna med en årlig skolutvecklingsplan där de omsätter förslagen i konkreta aktiviteter på skolan och kompetensutvecklingsteman på studiedagar. Jag har fått förra årets skolutvecklingsplan, Camilla har arbetat en del med att uppdatera planen denna veckan.

Detta läsårs tema är “Ledarskap i klassrummet” vilket ju är ett tema som vi har pratat mycket om även i vår undervisning. Enligt vår kursbok Ledarskap i klassrummet av Christer Stensmo (2013) definieras detta ledarskap av fem olika arbetsuppgifter.

  • Kontroll
  • Motivation
  • Planering (central och berör alla de övriga)
  • Gruppering
  • Individualisering

Studiedagen jag var med på under min första arbetsvecka hade som tema-Mod-Tillit-Höga förväntningar. Om man skall placera in det under någon av dessa rubriker så blir det kanske under Motivation, men det känns inte självklart. Nästa vecka skall jag fråga Camilla om hon håller med om Stensmos definition och om deras plan för årets studiedagar täcker in alla dessa fem arbetsområden.

 

Slutligen finns det också mål när det gäller elevernas trivsel och trygghet på skolan. Under vårterminen får alla elever fylla i brukarenkät där de svarar på frågor om sin upplevelse av skolan. Resultatet analyseras och eventuella oegentligheter adresseras.
Utöver denna årliga enkät så har skolan även anställt en pedagogisk utvecklingsledare, Anna Boije,  som har tagit fram ett verktyg som kallas “Skalan”. Detta består av 5 korta frågor av typen “Har du en klump i magen av oro när du är i klassrummet” som eleverna får svara på i en skala från 1=Ja mycket till 10=nej inte alls. Detta genomförs i början av varje skolår dagligen för att sedan trappas ner till veckobasis. Svar som är 7 eller lägre innebär att man pratar med eleven för att få veta mer om vad eleven upplever.
Anna har många års erfarenhet av att arbeta i skolans värld med en god kommunikation som främsta verktyg.

Denna veckan uppstod en akutsitauion då en elev eldat ett papper på en rast inne i ett klassrum. Klassen har tidigare arbetat ihop med Anna för att få en bättra arbetsmiljö och det har gett resultat på lektionstid men rasterna är fortfarande stökiga. Till saken hör att det inte finns någon plats för elever att vara inomhus på rasterna förutom i klassrummet vilket inte är idealiskt.
Både Camilla och Anna (med mig i släptåg) gick direkt ner till klassrummet. Camilla var ganska upprörd, hon har personliga bindningar till Backabranden och försökte förmedla sin skräck och respekt för bränder till klassen.
PÅ en direkt fråga vem som eldat svarade en tjej utan att tveka “Det var jag!”. Detta sa Camilla sen att det hade inte hänt innan klassen påbörjat sin arbete med Anna Boije. Så arbete har gett resultat men de är inte framme ännu.

Jag vill avsluta veckan inlägg med några kloka ord från Anna Boijes hemsida  http://www.annaboije.com/  hittar man följande citat;

“There is a hidden reflexivity in conversations. We live in the patterns of  communication that we construct with others. If we create ugly, spiteful conversations, then that is what we live in and what we become. But if we create beauty, caring truthfulness, and honesty, then that is what we live and what we become”

(Barnett Pearce)

 

Vecka 2

Denna veckan har jag tillbringar två dagar i hälarna på min handledare. Några gånger varje dag är det möten och samtal där jag inte får vara med pga sekretess eller att det är känsliga elev- eller personalärenden. Då sitter jag och skriver eller läser och försöker ha lite koll på vad som händer uppe på expeditionen. Jag har ingen fast plats utan sitter i ett konferensrum, inne hos Camilla eller i en soffa beroende på vad som är ledigt. Torsdagen denna veckan blev lite annorlunda, då följde jag ett arbetslag på högstadiet under en dag.

Jag har också fått mitt schema för veckorna V47-51. På onsdagar kommer jag att vara inne på stadshuset och följa olika personer som arbetar med skolledning inom Kungsbacka Kommun. På Torsdagar kommer jag att följa en förskolechef på en nybyggd skola i kommunen och på måndagarna kommer jag att vara med min handledare Camilla på hennes skola

Organisation och ledarskap

Men denna veckan var jag alltså på skolan alla dagar
Veckan inleddes med ett möte med verksamhetschefen så då fick jag också en snabbkurs i hur förvaltningsorganisationen ser ut i kommunen för grundskolor och förskolor;

  • Kommunens Förvaltningschef – Förskola & Grundskola
  • Verksamhetschef (3 st), Torås tillhör Pedagogisk enhet Norr
  • Förskolechef /Rektor
  • Lärare/Fritidspedagoge/Annan personal

Sedan finns det också en politisk organisation;

  • Kommunfullmäktige
  • Kommunstyrelsen
  • Nämnden för Grundskola & Förskola

När det gäller det pedagogiska ansvaret och beslut om skolans inre organisation har huvudmannen (kommunen) inga befogenheter utan där styrs rektorn av skolverkets krav. Rektor är alltså ansvarig för skolans resultat och för att uppföljning och utvärdering sker i förhållande till de nationella målen.

Rektorns egna ansvar märks väldigt tydligt på min praktikplats. Min handledare tar tillsammans med sin kollega med stor tydlighet ansvar för att skolans elever och personal mår bra så att bästa möjliga lärandemiljö kan skapas. I detta är också kommunikationen med föräldrar en viktig byggsten eftersom det är små barn på en grundskola till skillnad från de gymnasium jag har varit på tidigare. Där spelade föräldrarna en mer perifer roll än de gör här.

Camilla ledarskap bygger på att skapa och vidmakthålla goda och nära relationer. Det finns (nästan) inga fasta möten utan ledarskapet bygger på att vara synlig ute bland alla lärare flera gånger i veckan och fånga upp frågor och missförhållanden direkt. Camilla går en sväng, hejar och pratar med både lärare och elever samtidigt som hon lyssnar och spanar runt. Ställer sig i dörröppningen några minuter och kollar in i ett klassrum, går en sväng in i personalrummet, stannar och snackar med några elever som sitter och hänger i korridoren. Ser hon något som hon inte gillar tar hon det ofta direkt med berörd personal eller gör hon en  notis på en minneslista och tar det vid senare.
Camilla är chef för 50 personer vilket inom näringslivet hade setts som en alltför stor enhet. Inom skolan tillåts inte delegering av rektoransvaret så det går ju inte att bygga organisatoriska understrukturer.

Lärandet
I organisationen runt en rektor sker lärandet på många olika nivåer:

  1. Elevers lärande
  2. Pedagogers lärande (personlig och professionell utveckling)
  3. Lärarlagets lärande som ett team
  4. Skolans lärande som en gemensam skola.
  5. Rektorers lärande  (personlig och professionell utveckling)
  6. Enheten “Skolor/Förskolor i Vallda” lärande som ett team.

Vad är då rektorns roll i dessa olika lärprocesser och hur sker lärandet på min praktikplats?

Elevers lärande: Rektorn har ansvaret för skolans pedagogiska arbete men i klassrummet sköts ju detta av läraren. Spannet är stort mellan olika elevers förmåga och möjligheter, mycket större än vad jag har mött på gymnasiet. Ensamkommande flyktingbarn som är analfabeter när de kommer, introverta tysta barn som lätt försvinner i mängden, barn med olika diagnoser, högpresterande barn som vil ha bra betyg och barn som är lite på glid in i kriminalitet skall alla ges bästa möjliga förutsättningar varje dag av personalen.
Pedagogers lärande: Ledarskap i klassrummet är läsårets tema för fortsatt utveckling av skolan. Detta kommer att ske dels på lärar/personal-möten och dels med riktade insatser där det behövs. Pedagogers enskilda utvecklingsplan tar de själva ansvar för men rektorn måste godkänna. Camilla ser sig som en chef över 50 ledare som bör vara fullt kapabla att ta ansvar för sin egen fortbildning.
Lärarlagets lärande som ett team: Detta är en hjärtefråga på skolan, lärarlagen måste fungera väl som ett team. Det pratas mycket om Susan Wheelans grupppsykologi, i dagsläget är det ett lärarlag som Camilla tycker fungerar för dåligt så de får nu intensivhjälp av en beteendevetare för att kunna ta sig vidare i sin utveckling.
Skolans lärande som en gemensam skola: Det långsiktiga arbetet som har gjorts med konsulterna, det här behöver jag läsa i böckerna jag har fått för att kunna bättre.
Rektorers lärande  (personlig och professionell utveckling): Nätverkande, skolverket (inte mycket längre) kommunens ledarskapsutbildning har varit bra.
Enheten “Skolor/Förskolor i Vallda” lärande som ett team.: De skolor&förskolor som geografiskt ligger i Vallda har som mål att tillsammans hanstera alla elever i ett flöde från förskola till årksurs 9. I veckan har det beslutats om att en ny skola skall byggas och stå klar om några år och samtidigt pågår redan ett bygge av en ny Furulidsskola. Vilken skola som skall ha vilka årskurser och hur man skall bygga detta på ett gemensamt tänk är i i dagarna inte klart. Rektorer och förskolechefer har en egen grupp som leds av förskolechefen och den gruppen skall även förstärkas med en koordinerande roll som kallas enhetschef. Detta kommer nog att kräva lite arbete med det teamet framöver. Jag deltog i veckan på ett möte där dessa frågor diskuterades med utgångspunkt i en lokalinventering och det är tydligt att gruppen har lite arbete framför sig.

Det har varit en bra vecka med mycket intryck att smälta.

Vecka 1

Så var det söndag och dags att skriva mitt första blogginlägg från praktiken.

Jag är på en grundskola och det har varit höstlov denna veckan så det har inte hunnit hända så mycket ännu så inlägget blir ganska kort denna gång.

Skolan jag är på ligger i Kungsbacka och har ca 730 elever. Min handledare är en av två rektorer på skolan, hon heter Camilla och är ansvarig för årskurserna 4-9. Hennes kollega Anders är ansvarig för de yngre barnen i årskurs F-3.

Jag visste att jag ville göra även denna praktik på en skola eftersom  jag kommer att söka arbete som lärare efter min examen så all erfarenhet är mycket välkommen.
Anledningen till att jag kontaktade just denna skola berodde delvis på att jag kände till den sedan tidigare eftersom båda min barn gått i skolan där och jag var nöjd med hur den hade fungerat. Men den största anledningen var att jag läste om skolan i tidningen i höstas eftersom den har fått Kungsbacka kommuns “Lära för Livet”-pris 2016.  Motiveringen var följande ” Skolan har visat hur man långsiktigt kan skapa den bästa skola som elever och föräldrar kan önska sig genom delaktighet, samverkan, ansvar och en gemensam vision.”
Det gjorde mig nyfiken så jag blev väldigt glad då Camilla hörde av sig och sa att hon gärna ville bli min handledare.

Tanken med praktiken är att jag skall hänga med Camilla en hel del men inte hela tiden. Hon kommer även att knyta andra kontakter åt mig så att jag kommer att få en så bred bild som möjligt av hur det är att arbeta både på en grundskola och som rektor. Planen görs lite efterhand men jag vet att jag kommer att få tillfälle att vara med:
– Ett lärarlag i årskurs 6-9
– En förstelärare som även arbetar med schemaläggning
– En förskolechef
– Den kommunala förvaltningen.

Så nu vet ni ungefär lika mycket som jag visste när jag klev in på skolans i måndags morse för att vara med på en personaldag. Denna måndag var även fritids stängt så hela personalen kunde vara med. På förmiddagen var det en inhyrd talare , Robert (jag missade att anteckna hans efternamn), som föreläste om “Mod – Tillit – Höga Förväntningar”
Förmiddagen började med en mix av föreläsning och Think-Pair-Share runt frågor som “Vad är Tillit?”, “Har vi höga förväntningar på våra elever?” och “Hur visar våra elever mod?”.

Efter kaffet presenterade Robert en modell för att leda en verksamhet som såg ut så här:  Vision/Filosofi  =>  Metod  =>  Teknik  =>  Personlighet/Stil
Lärarna uppmanades nu att sätta sig i sin arbetslag och identifiera områden som de skulle kunna förbättra för att öka tilliten och och trivseln i sin del aav skolan. Med hjälp ev modellen skulle de sedan hitta ett sätt att kunna genomför det. Camilla placerade mig i ett lärarlag som arbetar med åk 6-9 och de fastnade snabbt i “Hur skall vi hantera mobiler/felaktigt användade av ipads under lektionerna”. Frågan var helt klart lite infekterad, meningarna var delade om hur stort problem det var och hur man skulle lösa det. Alla var frustrerade över att de hade snackat så himla mycket om det men aldrig lyckats lösa det.
Det blev ingen lösning den här gången heller….
Efter lunch gick lärarlagen ut till sina arbetsrum och fortsatte arbetet men då hade jag ett kort snack med Camilla om veckans planering och sen var det slut för dagen.

I onsdags hade jag 1,5 timme bokat med Camilla för att prata och planera lite mer. Hon är väldigt lätt att prata med och det finns mycket att prata om så tiden gick fort. Vi fick en planering gjord för nästa vecka och jag fick veta mer om den förändringsresa som hade inträffat från 2011 till 2016 som var anledningen till att de hade fått priset.  Jag fick med mig två böcker hem som Camilla tyckte jag skulle läsa “Den femte disciplinen” av Peter M Senge och “Schools that deliver” av John Edwards och Bill Martin. Den sistnämna är skriven av de två personer som guidade skolan genom förändringsarbete och boken beskriver just detta arbete på denna skolan och många andra.

Det känns som om detta kan bli jättebra och jag ser fram emot veckorna som kommer.

(Det blev visst inte så kort inlägg i alla fall…. 🙂